Annons
  • Ensamseglaren Sven Yrvind hette från början Lundin, men ville heta något unikt och mer passande. Foto: Nico Krauss

De heter det de gör

Publicerad 5 oktober 2018, kl 12:02

Båtbyggaren och ensamseglaren Sven Yrvind ville ha ett efternamn som passade honom – och det han gör. Han är inte ensam om att ha ett namn som hör ihop med jobbet, men för de flesta är det en tillfällighet.

I Sverige är det oftast omöjligt att avgöra vad någon jobbar med bara genom att titta på personens efternamn. Här finns inte massa kockar som heter Kock, snickare som heter Snickare eller ekonomer som heter Ekonom.

Men ibland vill slumpen att namnen ändå sammanfaller med yrket. Den typen av namn brukar kallas aptonymer – en relativt ny beteckning som betyder ungefär ”passande namn”. Några av de mer välkända exemplen är Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, Lisa Frost, meteorolog på SMHI och Robert Tennisberg som är sportjournalist.

Bland de lite roligare finns Rolf Rånman, före detta säkerhetsansvarig på Handelsbanken och Benny Ruus som fram till 2009 var ordförande för Motormännens helnykterhetsförbund.

Mer okända är kanske Sandra Ribba som har tagit hem SM-guldet i stavhopp och kiropraktorn Eva Kramp – som bland annat arbetar med idrottsrelaterade skador.

Fast det finns också ett och annat exempel på människor som mer medvetet heter det de gör. En av dem är båtbyggaren och ensamseglaren Sven Yrvind. Han hette från början Lundin, men ville heta något unikt och mer passande.

– Jag höll på med uppfinningar och ville att folk skulle kunna hitta mig. Sven Lundin var det många som hette, så jag tog mig ett nytt namn. Ett bättre, säger han.

Var det svårt att komma på vad du skulle heta?

– Ja. Jag fick tänka till ordentligt. Men jag hade en båt som hette Bris och det är ju en slags vind. Yrvind är också en slags vind, så jag tyckte att det passade.

För Sven Yrvind är namn och identitet tätt sammankopplade.

– Det är som en skylt man bär på sig. När man träffar någon första gången är ju namnet ofta det man säger först. Nu har jag hetat Yrvind i bortåt 20 år. Det gick väldigt fort att vänja mig av med mitt gamla namn.

Även forskningen har kommit fram till att namn och identitet kan hänga ihop. Emilia Aldrin är universitetslektor i svenska språk vid Högskolan i Kalmar och har undersökt hur nyblivna föräldrar tänker när de ska välja barnets namn. Hon kom fram till att högutbildade kvinnor över 30 år var mer traditionella när det gällde namnval. Deras barn fick ofta äldre namn och namn som fungerar internationellt. Det motsatta gällde för yngre kvinnor med lägre utbildningsnivå.

Enligt Emilia Aldrin speglar namnvalet vilka förväntningar och förhoppningar föräldrarna har på sina barn. De kan i sin tur bli till en självuppfyllande profetia.

– Det finns inte ett automatiskt samband mellan namn och till exempel yrke, men samtidigt påverkas vi av namnet eftersom vi blir bemötta utifrån det, säger hon till Vetenskapsrådets sajt forskning.se.

7 som heter det de gör (typ)

  • Tommy Eliasson Winter Alpin landslagschef
  • Anna Roll Skådespelare
  • Karolina Skog Miljöminister
  • Matilda Ruta Serietecknare
  • Timo Boll Bordtennisspelare
  • Ann Tiits Amningsexpert
  • Anna Blixt Fotograf
David Österberg
David Österberg
[email protected]

Skriv din kommentar

Du kan lämna kommentarer på denna sidan till 2018-10-25.

Namn och kontaktuppgifter är endast synligt för redaktionen.
Våra regler för kommentarer

Lediga jobb
  • Läs även...

    När yrket blir din identitet

    Vad arbetar du med? Det är den kanske allra vanligaste frågan i sociala sammanhang. Inte bara omgivningen utan även vi själva bedömer oss lätt utifrån yrket.

  • Läs även...

    Kvinnor i facket vittnar om sextrakasserier

    1 500 kvinnor från fackföreningsrörelsen kräver ett stopp på sexismen i ett offentligt upprop. Susanne Persson blev flera gånger kränkt av fackliga kamrater under sin tid i Unionens regionstyrelse.

  • Läs även...

    Utbränd i dag – uttråkad i morgon

    Dagens arbetsliv kan vara hårt, osäkert och gränslöst. Men hur blir det i framtiden? Betydligt tuffare och mer polariserat – eller som en härlig semester? Experterna är oeniga.

  • Läs även...

    Tjänstemän vill få vägledning

    En av fyra tjänstemän, eller närmare 375 000, vill ha yrkesvägledning, studievägledning eller både och. Det visar TCO:s nya rapport som benar ut tjänstemännens behov och erfarenheter av vägledning.

  • Läs även...

    Barnprat på jobbet kan göra ont

    Patientföreningen Barnlängtan, som jobbar för att öka kunskapen om ofrivillig barnlöshet, får många samtal och mejl från personer som tycker att det är jobbigt med barnprat på arbetsplatsen. Man känner sig ifrågasatt och tvingas ljuga.

  • Läs även...

    Brist på kompetens kan ge högre löner

    Arbetskraftsbristen i Stockholm är rekordhög. För dem med rätt kompetens kan det leda till högre löner och bättre villkor. Och i bästa fall kan det ge även svagare grupper chans att ta sig in på arbetsmarknaden, tror Göran Zettergren på TCO.

  • Läs även...

    Mot alla odds: Från heroinist till verksamhetschef

    Om man befinner sig så djupt ner i träsket att man ligger på en toalett och injicerar heroin. Vad är då oddsen för att komma tillbaka till ett liv med fast jobb och familj? Sara Woldu är beviset för att allt är möjligt.

  • Läs även...

    50 år senare - så siade experterna om framtiden

    Det är inte helt lätt ens för experter att sia om hur livet kommer att te sig om några årtionden. Det framgår med all önskvärd tydlighet av en forskningsrapport från 1969.

  • Läs även...

    Boom för bildelande

    Det som började med ideella bilpooler med obligatorisk städdag har i dag utvecklats till en mängd olika kommersiella alternativ. Att dela bil har blivit hett.

Nyhetsbrev

Prenumerera

Håll dig uppdaterad med färska nyheter från Kollega.