Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Ge egenföretagare samma chans

Egenföretagare har samma behov som andra grupper på arbetsmarknaden men ges inte samma förutsättningar, skriver Hans Björkman, ordförande för Unionens egenföretagare i Stockholm.
Publicerad 29 juni 2021, kl 09:01
Colourbox
Även egenföretagares kunskaper måste vattnas för att växa, menar Hans Björkman. Colourbox
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Egenföretagande får en allt större betydelse i Sverige.  Att företagandet växer i betydelse visar sig också inom Unionen, som sedan några år tillbaka har omkring 10 000 egenföretagarmedlemmar. Vi som tillhör denna grupp har i stor utsträckning samma behov som andra grupper på arbetsmarknaden. Dessa behov tillgodoses i någon mån, men inte alltid tillräckligt bra.

I våras valde vi en grupp egenföretagare – att bilda en klubb för Unionen-medlemmar i Stockholmsområdet. Vi gjorde det för att vi känner att vi behöver förbättra vår situation och att vi kan göra det om vi arbetar tillsammans – och gör det inom en av arbetsmarknadens starkaste organisationer. Vi utvecklas och stöder varandra tillsammans i klubben samtidigt som vi påverkar Unionen att driva egenföretagarfrågor ännu starkare. I stort sett alla aktiviteter vi planerar är inriktade mot att stärka medlemmarnas kompetens.

Utifrån mitt perspektiv har tre frågor, som alla handlar om kompetensutveckling, en mycket stor betydelse för oss:

Ge anständiga möjligheter till arbetslöshetsersättning!

Det är i huvudsak när vi arbetar som vi utvecklar vår kompetens och därför är det av grundläggande betydelse att vi har ett regelverk som inte driver oss bort från arbetet. Därför är regeringens beslut om en tillfällig möjlighet för företagare att få arbetslöshetsersättning samtidigt som vi marknadsför våra verksamheter ett mycket bra beslut! Då kan vi vara kvar i arbete, fortsätta göra nytta, fortsätta utveckla oss och vår verksamhet.

Egenföretagare har haft yrkesförbud: om du önskat arbeta för att rädda ditt företag har du utestängts från stöd

Svensk politik har ju i allmänhet varit att driva arbetslinjen, vilket exempelvis visat sig genom att du inte ska kunna få a-kassa om du inte aktivt söker jobb. För egenföretagare har vi i stället haft yrkesförbud: om du önskat arbeta för att rädda ditt företag har du utestängts från stöd. Så dagens reform är ett steg i rätt riktning, men att få igång slokande företag är viktigt även efter pandemin. Det tillfälliga regelverket bör därför permanentas.

Samtidigt är det viktigt att ett system som ger egenföretagare stöd att ta sina verksamheter ur krislägen utformas så att det är lätt att förstå och svårt att missbruka. Det är inte rimligt att sälj- och marknadsföringsinsatser i största allmänhet kan finansieras genom a-kassa, de ska finansieras av företagets intäkter. Formulera tydliga kriterier, alltså!

En reformerad arbetsrätt är bra, men mer behövs!

Det reformarbete som i dag pågår i syfte att skapa en mera flexibel arbetsmarknad, där kompetensutvecklingsfrågorna byter skepnad, från ”nödlösning” till nytta för individ och organisation, är mycket lovande för oss egenföretagare! Här finns också anledning att tacka Unionen för insatserna!

En viktig del är att det införs ett nytt studiestöd, ”omställningsstudiestöd”. Det är ett studiebidrag och en möjlighet till lån som ges vid heltidsstudier under högst ett läsår. Bidragsdelen motsvarar högst 20 458 kronor per månad och ska räknas upp årligen. Till det ska man kunna söka studielån på 12 332 kr per månad.

För den som omfattas av kollektivavtal inom huvudavtalet kan fackens och arbetsgivarnas kompletterande studiestöd betalas ut. Det läggs på det statliga grundläggande studiestödet så att det totalt motsvarar 80 procent av 30 600 kronor. Sedan finns tilläggsregler för höginkomsttagare.

Många av våra företag är borta om tre år om vi inte får lära nytt

Här är det angeläget att det klaras ut vad som gäller för oss egenföretagare. Har vi rätt till den högre stödnivån om vi har kollektivavtal? Här har jag ännu inte kommit till någon klarhet. Vi är extremt beroende av kompetensutveckling, många av våra företag är borta om tre år om vi inte får lära nytt. Det är därför angeläget att det finns möjligheter till ersättning på den högre nivån.

Erbjud relevanta utbildningar!

Nu är frågan om utbildning inte bara något som berör möjligheterna att delta, det måste också finnas ett relevant utbud av utbildningar. En stor bredd avseende innehåll, längd, upplägg är önskvärt för att alla ska ha goda incitament och möjligheter att fortbilda sig. Här bör universitet, högskolor och yrkeshögskolor kunna spela en stor roll. Om individer ska kunna ta del av fortbildningar som arrangeras av universitet och högskolor krävs att dessa kurser är avgiftsfria, dels för att inte bygga in ekonomiska hinder, dels för att det i Sverige inte är tillåtet att sälja uppdragsutbildning till individer.

Det pågår en rad initiativ i dag för att utveckla fortbildningar – KK-stiftelsens Expertkompetensprogram är ett angeläget program, inom vilket exempelvis ett 20-tal masterkurser kring tjänsteinnovation utvecklas av Centrum för Tjänsteforskning. Det räcker dock inte att utveckla bra kurser, universitet och högskolor måste också tillförsäkras medel för att på längre sikt kunna erbjuda dessa utbildningar.

Det finns också anledning att se över hur Yrkeshögskolan kan bli en långt viktigare fortbildningsaktör.

Att stärka egenföretagarnas ställning på arbetsmarknaden – inte minst vad gäller möjligheterna till kompetensutveckling – leder till ett mera innovativt och effektivt näringsliv, vilket alla vinner på. Att ge egenföretagare samma möjligheter till kompetensutveckling som andra arbetande är dessutom en jämlikhets- och demokratifråga.

/Hans Björkman, ekonomie doktor och ordförande i den nybildade Unionenklubben för egenföretagare i Stockholm.

Tidiagre debattartiklar hittar du här

Skriv för Kollega Debatt

Kontakt: 
[email protected]  

Läs mer: Så här skriver du för Kollega Debatt

Debatt

Debatt: ”Vi trivs på Synskadades Riksförbund”

Vi är många som inte känner igen bilden som målats upp av Synskadades Riksförbund som arbetsplats, utan som tvärtom trivs bra på vårt arbete, skriver medarbetare på förbundskansliet.
Publicerad 18 april 2024, kl 05:55
En skylt på synskadades riksförbund
Majoriteten på Synskadades riksförbund trivs på jobbet, skriver bland annat Cecilia Ekstrand, Claudio Quitral och Yvonne Gille.

Foto: Synskadades riksförbund
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

I slutet av mars publicerade Kollega en artikel om arbetsmiljön här hos oss på Synskadades Riksförbunds nationella kansli. Att vi har kollegor som upplever att vi har dålig psykosocial arbetsmiljö och att tystnadskultur råder är såklart inte alls roligt att läsa. Vi verkar i en förtroendebransch, och de värderingar som förbundet står för ska genomsyra även vår arbetsplats. Men, den negativa bild som utmålas delas av långt ifrån alla. Vi vågar påstå att majoriteten av oss anställda här inte skriver under på den. 

Vår arbetsplats är på många sätt ganska lik andra liknande arbetsplatser i Sverige efter pandemin. De flesta varvar distansarbete med kontorsarbete. Vi har veckovisa personalmöten och avdelningsmöten. 

Vi är ett femtiotal anställda chefer inräknade, varav knappt hälften har en egen synskada. Det uppstår ibland konflikter, vilket förmodligen är oundvikligt på en lite större arbetsplats. Men att det råder en tystnadskultur känner vi inte igen. Tvärtom uppstår ofta diskussioner på våra personalmöten, då alla anställda har möjlighet att dryfta sina åsikter. 

Majoriteten av oss, vi som inte kom till tals i artikeln, trivs på vårt arbete

Vi svarade nyligen anonymt på en medarbetarundersökning där vi hade möjlighet att lyfta kritik. Även vår visselblåsarfunktion erbjuder den möjligheten, och fanns på plats innan det nyligen blev ett lagkrav. Vi införde för en tid sedan gemensamma spelregler att arbeta efter, efter en demokratisk process där alla fick tycka till. 

Att medarbetare vantrivs är väldigt tråkigt att höra, men det är viktigt att den bilden får nyanseras. Vissa formuleringar i artikeln kan tolkas som att dessa personer är representativa för hela vår arbetsplats. Majoriteten av oss, vi som inte kom till tals i artikeln, trivs på vårt arbete. 

Vi jobbar för att synskadade ska få det bättre och få rätt stöd av samhället, det är en viktig uppgift som många av oss verkligen brinner för.  Verksamheten är mångfacetterad och spänner genom allt från politiskt påverkansarbete till punktskriftskurser och telefonrådgivning för synskadade. 

På en arbetsplats med så skilda arbetsområden skapas lätt stuprör. Vi är därför inne i en förändringsprocess där vi ska försöka jobba tätare tillsammans och mer projektorienterat. Förändring kan vara jobbigt, men de flesta av oss är även här positivt inställda. Vi upplever också att vi anställda får vara med och påverka och tycka till om även denna process.

Bilden av vår arbetsplats påverkar våra medlemmar och givare

Ett annat påstående i artikeln är att vi inte fikar eller äter lunch tillsammans. Inte heller det stämmer. Det är ofta mycket folk i lunchrummet vid 12-tiden, vid vårt reserverade bord i lunchrestaurangen likaså. Vi har en aktiv fackklubb, och en så kallad Må bra-grupp som ordnar öppna träningspass varje vecka, musikquiz och nu senast en påskäggsjakt, samma vecka som artikeln publicerades i Kollega. En anställd beskrev den tudelade känsla som infann sig vid denna på ett ganska träffande sätt. 

 ”Det var så trevligt. Och märkligt man visste vad som stod i artikeln, men där satt vi och hade hur kul och trevligt som helst. Det kändes verkligen som två helt olika arbetsplatser.”

Vi vill inte med denna text förminska enskilda medarbetares upplevelser. Men som sagt verkar vi i en förtroendebransch. Bilden av vår arbetsplats påverkar våra medlemmar och givare, såväl som oss anställda och allmänheten. Det är därför viktigt att även vi, den majoritet som trivs på Synskadades Riksförbund, får komma till tals. 

Fotnot: Den här debattartikeln är skriven på initiativ av ett antal medarbetare på Synskadades Riksförbund, utan inblandning av någon som har en chefsroll på kansliet. En majoritet av de anställda på kansliet har ställt sig bakom artikeln.

/Yvonne Gille , Claudio Quitral, Cecilia Ekstrand med flera anställda på Synskadades Riksförbund.