Egenföretagande får en allt större betydelse i Sverige. Att företagandet växer i betydelse visar sig också inom Unionen, som sedan några år tillbaka har omkring 10 000 egenföretagarmedlemmar. Vi som tillhör denna grupp har i stor utsträckning samma behov som andra grupper på arbetsmarknaden. Dessa behov tillgodoses i någon mån, men inte alltid tillräckligt bra.
I våras valde vi en grupp egenföretagare – att bilda en klubb för Unionen-medlemmar i Stockholmsområdet. Vi gjorde det för att vi känner att vi behöver förbättra vår situation och att vi kan göra det om vi arbetar tillsammans – och gör det inom en av arbetsmarknadens starkaste organisationer. Vi utvecklas och stöder varandra tillsammans i klubben samtidigt som vi påverkar Unionen att driva egenföretagarfrågor ännu starkare. I stort sett alla aktiviteter vi planerar är inriktade mot att stärka medlemmarnas kompetens.
Utifrån mitt perspektiv har tre frågor, som alla handlar om kompetensutveckling, en mycket stor betydelse för oss:
Ge anständiga möjligheter till arbetslöshetsersättning!
Det är i huvudsak när vi arbetar som vi utvecklar vår kompetens och därför är det av grundläggande betydelse att vi har ett regelverk som inte driver oss bort från arbetet. Därför är regeringens beslut om en tillfällig möjlighet för företagare att få arbetslöshetsersättning samtidigt som vi marknadsför våra verksamheter ett mycket bra beslut! Då kan vi vara kvar i arbete, fortsätta göra nytta, fortsätta utveckla oss och vår verksamhet.
Egenföretagare har haft yrkesförbud: om du önskat arbeta för att rädda ditt företag har du utestängts från stöd
Svensk politik har ju i allmänhet varit att driva arbetslinjen, vilket exempelvis visat sig genom att du inte ska kunna få a-kassa om du inte aktivt söker jobb. För egenföretagare har vi i stället haft yrkesförbud: om du önskat arbeta för att rädda ditt företag har du utestängts från stöd. Så dagens reform är ett steg i rätt riktning, men att få igång slokande företag är viktigt även efter pandemin. Det tillfälliga regelverket bör därför permanentas.
Samtidigt är det viktigt att ett system som ger egenföretagare stöd att ta sina verksamheter ur krislägen utformas så att det är lätt att förstå och svårt att missbruka. Det är inte rimligt att sälj- och marknadsföringsinsatser i största allmänhet kan finansieras genom a-kassa, de ska finansieras av företagets intäkter. Formulera tydliga kriterier, alltså!
En reformerad arbetsrätt är bra, men mer behövs!
Det reformarbete som i dag pågår i syfte att skapa en mera flexibel arbetsmarknad, där kompetensutvecklingsfrågorna byter skepnad, från ”nödlösning” till nytta för individ och organisation, är mycket lovande för oss egenföretagare! Här finns också anledning att tacka Unionen för insatserna!
En viktig del är att det införs ett nytt studiestöd, ”omställningsstudiestöd”. Det är ett studiebidrag och en möjlighet till lån som ges vid heltidsstudier under högst ett läsår. Bidragsdelen motsvarar högst 20 458 kronor per månad och ska räknas upp årligen. Till det ska man kunna söka studielån på 12 332 kr per månad.
För den som omfattas av kollektivavtal inom huvudavtalet kan fackens och arbetsgivarnas kompletterande studiestöd betalas ut. Det läggs på det statliga grundläggande studiestödet så att det totalt motsvarar 80 procent av 30 600 kronor. Sedan finns tilläggsregler för höginkomsttagare.
Många av våra företag är borta om tre år om vi inte får lära nytt
Här är det angeläget att det klaras ut vad som gäller för oss egenföretagare. Har vi rätt till den högre stödnivån om vi har kollektivavtal? Här har jag ännu inte kommit till någon klarhet. Vi är extremt beroende av kompetensutveckling, många av våra företag är borta om tre år om vi inte får lära nytt. Det är därför angeläget att det finns möjligheter till ersättning på den högre nivån.
Erbjud relevanta utbildningar!
Nu är frågan om utbildning inte bara något som berör möjligheterna att delta, det måste också finnas ett relevant utbud av utbildningar. En stor bredd avseende innehåll, längd, upplägg är önskvärt för att alla ska ha goda incitament och möjligheter att fortbilda sig. Här bör universitet, högskolor och yrkeshögskolor kunna spela en stor roll. Om individer ska kunna ta del av fortbildningar som arrangeras av universitet och högskolor krävs att dessa kurser är avgiftsfria, dels för att inte bygga in ekonomiska hinder, dels för att det i Sverige inte är tillåtet att sälja uppdragsutbildning till individer.
Det pågår en rad initiativ i dag för att utveckla fortbildningar – KK-stiftelsens Expertkompetensprogram är ett angeläget program, inom vilket exempelvis ett 20-tal masterkurser kring tjänsteinnovation utvecklas av Centrum för Tjänsteforskning. Det räcker dock inte att utveckla bra kurser, universitet och högskolor måste också tillförsäkras medel för att på längre sikt kunna erbjuda dessa utbildningar.
Det finns också anledning att se över hur Yrkeshögskolan kan bli en långt viktigare fortbildningsaktör.
Att stärka egenföretagarnas ställning på arbetsmarknaden – inte minst vad gäller möjligheterna till kompetensutveckling – leder till ett mera innovativt och effektivt näringsliv, vilket alla vinner på. Att ge egenföretagare samma möjligheter till kompetensutveckling som andra arbetande är dessutom en jämlikhets- och demokratifråga.
/Hans Björkman, ekonomie doktor och ordförande i den nybildade Unionenklubben för egenföretagare i Stockholm.
Tidiagre debattartiklar hittar du här
