Hoppa till huvudinnehåll
Söka jobb

Deckaren som kollar upp dig

Inte bara ministrar blir synade in i minsta söm när de tillträder. Utredaren Björn Ekelund anlitas även av andra arbetsgivare för att likt en privatdeckare forska på djupet inför anställningar.
Lina Björk Publicerad 14 april 2015, kl 10:50

När Alice Bah Kuhnke blev tillsatt som kulturminister i oktober fick hon genast ett formulär skickat till sig med frågor som: ”Har du någon gång tagit droger? Har du begått något brottsligt?” Alla lik i garderoben skulle ut. Allt skulle vara transparent.

Men det är inte bara kulturministern som synas i sömmarna. Vid anställningsintervjuer kräver arbetsgivarna ofta intyg och utdrag från allehanda register.

Ingen av oss har ett fläckfritt förflutet. Kanske ligger det en gammal bild på Facebook där du druckit några glas vin för mycket. Kanske har du en prick i straffre­gistret som återspeglar ditt galna ungdomsliv. Ska det få påverka en framtida anställning?

Troligtvis gör det inte det, menar Björn Ekelund, vd på Utredningsgruppen, som bland annat sysslar med företagsutredningar och bakgrundskontroller av arbetssökande.

– Den snabba slagningen i register säger egentligen ingenting om vem du är som person och vi är emot det missbruket som arbetsgivarna tycks ägna sig åt sedan några år tillbaka, säger han.

Att företag börjat intressera sig för sina anställdas privatliv är inget nytt. Men de senaste åren har antalet bakgrundskontroller ökat explosionsartat. På Utredningsgruppen i Falun har man märkt av trenden. Här tar man dock bara emot uppdrag som rör personer i ledande positioner, eller anställda som på något sätt kan påverka företagets framtid.

– Det första vi frågar arbetsgivaren är varför de vill göra en bakgrundskontroll och vad de vill ha ut av det. Därefter undersöker vi vilken roll den anställde ska ha, eftersom olika detaljer i utredningen kan få olika betydelse beroende på om du ska ha personal­ansvar, ekonomiansvar eller produktionsansvar.

Utredarna gör först en registerslagning som sveper igenom allt från sociala medier till offentliga myndigheter som Skatteverket, Kronofogden och Fastighetsregistret. Därefter går man vidare till andra cirkeln: ringer runt till forna arbetskamrater, grannar, chefer eller vänner. Man går såklart även igenom listan på meriter i cv:t och undersöker så att alla utbildningar och referenser stämmer, vilket de inte alltid gör.

– Det händer att folk fuskar med sina referenser och sätter upp en gammal kompis som chef. Grova utsvävningar som fejkade utbildningar och påhittade tjänster förekommer såklart, men den stora delen fusk handlar om försköningar. Man kanske överdriver storleken på ett projekt man jobbat med eller lägger till lite extra ansvar över arbetsuppgifter som man inte haft, säger Björn Ekelund.

Vad utredarna ger dina misstag för betydelse beror på vilken tjänst du söker. En ekonomichef kanske inte behöver vara social eller trevlig. En personalchef behöver inte vara ett ekonomiskt snille, men om det efter rundringningar visar sig att du inte är en sympatisk person kan det få konsekvenser för ledarskapet. Och kommer då att synas i den slutgiltiga analysen.

– Vi har alltid en tät kontakt med arbetsgivaren för att kolla om något är relevant för tjänsten. Annars blir det svårt att dra en gräns för hur mycket man kan ta reda på om en person.

Utredningsgruppen och andra företag som sysslar med företagsutredningar och bakgrundskontroller följer inte något särskilt regelverk för branschen, bortsett från lagen. I detta fall främst personuppgifts­lagen.

Utredarna informerar inte själva kandidaten som blir kollad, men uppmanar arbetsgivaren att göra det. Vissa uppgifter går dessutom inte att få ut utan att själv begära ut dem, exempelvis utdrag ur belastningsregistret.

– Vi är måna om den personliga integriteten. Det är också därför vi inte tar oss an uppdrag som rör anställda som inte har något ansvar på företaget. Det finns ingen anledning att kolla upp personer bara för sakens skull.

Däremot tycker Björn Ekelund att anställda borde lägga lite tid på att kolla upp sin potentiella arbetsgivare. Genom åren har Utredningsgruppen fått två förfrågningar om detta. Men han menar att det finns mycket att göra på egen hand. Det gäller bara att veta var man ska leta.

– Gör ett kontrollarbete så långt din kompetens räcker. Är företaget ett aktiebolag finns allt om dem i offentliga handlingar. Genom några slagningar hittar du årsredovisningar, omdömen, resultat, kunder, partner och leverantörer. Sedan är det bara att sätta sig och ringa runt. Att kolla upp sin arbetsgivare jämnar också ut styrkeförhållandena och visar att du bryr dig om var du ska spendera din tid.

Söka jobb

Kravet: Jobba på distans – annars får det vara

Tjänstemän tackar nej till jobb om distansarbete inte är möjligt. Mest sugna på att arbeta hemifrån är äldre och stockholmare.
David Österberg Publicerad 11 december 2023, kl 15:29
En man som jobbar hemifrån vid sin dator
Medelålders stockholmare är den grupp som helst sitter hemma och jobbar, enligt undersökningen. Foto: Shutterstock

Efter pandemin distansarbetar vi som aldrig förr. Möjligheten att arbeta hemifrån är också viktig för tjänstemän som letar nytt jobb. 4 av 10 skulle tacka nej till ett arbete som inte tillåter distansjobb, enligt en rapport från forskningsinstitutet Ratio.

Äldre vill jobba på distans

Mest negativa till ständigt kontorsarbete är äldre. I åldersgruppen 36-64 år svarar 52 procent att de ”troligtvis inte” eller ”absolut inte” kan tänka sig att jobba på en arbetsplats som inte erbjuder distansarbete.

– Det här är viktigt för arbetsgivare att känna till. Om en person har två jobb att välja mellan och det ena inte erbjuder distansarbete, finns en risk att personen tackar nej till det, sa rapportförfattaren Jonas Grafström på ett seminarium där studien presenterades.

Vill byta jobb för att få arbeta på distans

Yngre är betydligt positivare till att enbart jobba från kontoret. Inom åldersgruppen 18-25 år svarar 77 procent att de absolut eller troligen skulle arbeta på ett kontor utan distansjobb. 19 procent svarar att de inte skulle göra det.

Flera andra undersökningar har kommit till liknande slutsatser. Enligt en rapport från it-företaget Global connect skulle 30 procent av svenskarna välja bort ett jobb där man måste vara på kontoret alla dagar. 44 procent svarade att de hade funderat på att byta jobb för att kunna jobba hemifrån mer.

I en undersökning från företaget Owl lab svarar 42 procent att de skulle söka nytt jobb om de blev tvungna att återvända till kontoret på heltid.

Äldre jobbar mest på distans

Viljan att jobba hemifrån skiljer sig stort mellan åldersgrupper och mellan olika delar av Sverige. Äldre och stockholmare jobbar mest på distans.

 

Distansarbete i olika åldrar, dagar/vecka

18-25    26-35     36-49      49-64

1,2          1,7           1,9           2,0

 

Distansarbete i olika regioner, dagar/vecka

Stockholm                         2,1

Malmö                               1,9

Östra mellansverige        1,9

Norra mellansverige        1,9

Göteborg                           1,8

Sydsverige                         1,6

Västsverige                        1,4

Småland                            1,4

Norra Sverige                    1,4