Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Delegera mera - på rätt sätt

Om du är chef och nästan sliter ihjäl dig på jobbet kan det vara dags att börja delegera. Det betyder inte att du ska beordra dina medarbetare att hämta kaffe eller utföra allt du själv tycker är tråkigt. För ett lyckat delegerande krävs långsiktigt arbete där du låter alla medarbetare växa och ta eget ansvar. På så vis blir ni alla vinnare.
Anita Täpp Publicerad 19 december 2017, kl 15:06
Pressmaster/Colourbox.com
För att överleva som chef är det viktigt att delegera arbetsuppgifter. Gör du det på rätt sätt kan de dessutom få medarbetarna att växa. Pressmaster/Colourbox.com

Delegering får aldrig handla om att du som chef bara ska bli av med tråkiga saker på din ”att-göra-lista” eller att du endast lämnar över uppgifter till medarbetarna när du sitter i en pressad situation. Det menar ledarskapsexperten Malin Trossing.

– Ska det bli bra måste du se delegerandet som en investering på längre sikt där det först gäller att lära känna och träna upp folk i din omgivning så att ett antal medarbeta kan avlasta dig när det behövs.

– Chefen måste inse att arbetsgruppen är kärnan i verksamheten och att det därför är bra att medarbetarna klarar så mycket som möjligt själva. Att delegera är ett jättebra tillfälle för dem som vill ha nya utmaningar, växa och pröva nya uppgifter utan att byta tjänst. Vilket är bra både för gruppen och för en själv som chef.

För att få med sig medarbetarna på tåget gäller att de själva ser det som värdefull kompetensutveckling där de får stöd av en peppande, utvecklande och tålmodig chef som inte heller kräver att allt genast blir perfekt.

– Vilken attityd du har som chef är alltid viktigt. Att du har förstått att ditt enda existensberättigande är medarbetarna och att din uppgift är att se till att de mår bra och kan göra ett bra jobb. Lyckas du med det och att delegera på rätt sätt får du mindre att göra och kan i stället ta på dig fler och andra arbetsuppgifter av din egen chef, säger Malin Trossing.

För att få till ett lyckat delegrande gäller också att presentera det på ett bra sätt för arbetsgruppen.

– Förklara att tanken är att ni ska jobba på ett smartare sätt, där alla hjälps åt samtidigt som alla kan bli mer självständiga. Att ni ska växa som grupp. Då blir det viktigt även för medarbetarna.

Om du som chef har stort kontrollbehov och inte kan låta bli att pilla i detaljer är det ingen mening med att delegera, menar Malin Trossing.

– Ofta handlar det om att du själv är så stressad att du inte vågar låta dina medarbetare pröva att göra på ett annat sätt än du själv är van vid. Din första uppgift är då att lära dig säga nej till för många arbetsuppgifter från din egen chef. Sedan kan du bli en lugnare chef som vågar låta medarbetarna pröva att lösa uppgifter på sitt eget sätt med målet att ta mer eget ansvar. Vilket alla tjänar på, säger Malin Trossing.

 

Så kommer du igång med delegerandet

Om du inte har börjat delegera därför att du inte vet hur du ska göra? Här är en lista som kan ge hjälp på traven. Ett tips är att sedan gå igenom den regelbundet samtidigt som du frågar dig vad bara du själv kan göra och hur du kan delegerar resten. Sannolikt hittar du då allt mer som kan delegeras.

Små uppgifter:
Att boka hotell och flygresor eller anmäla dig till en konferens och lägga in det i din kalender tar normalt inte så lång tid. Men det kan ändå göra att du tappar fokus på dina övriga arbetsuppgifter. Kanske är en medarbetare villig att ta hand om den här sortens uppgifter när du hamnar i ett pressat läge framöver?

Tråkiga uppgifter: 
I ditt jobb ingår säkert också arbetsuppgifter som är mindre roliga, då du känner att du inte får använda din tid på bästa sätt. Kanske avskyr du exempelvis att göra kalkylark på datorn? Tänk då på att det kan finnas Excelfrälsta medarbetare.

Tidskrävande uppgifter:
Även om det handlar om en uppgift som du själv måste ta ansvar för är det inte säkert att du behöver göra hela jobbet själv. Kanske kan en medarbetare göra den första och största delen av researchen innan du sedan godkänner och slutför den, eller ger instruktioner för nästa steg?

Läraktiga uppgifter: 
Även uppgifter som till en början kan verka komplicerade att delegera, eftersom de ändå ska innehålla fakta som du själv måste bistå med, kan ofta delegeras om du bidrar med kvalitetssäkring och ett slutligt godkännande. Det kan exemelvis handla om underlaget till den uppdatering som hela arbetsgruppen får på kontorets månadsmöte. 

Uppgifter du själv är dålig på:
Om varken du eller dina medarbetare är särskilt bra på en uppgift kan det vara bättre att delegera den till en extern expert. Ska du exempevis hålla ett anförande utanför din egen organisation kan en professionell designer hjälpa dig att göra en visuellt snygg PowerPoint-presentation.

Oväntade akuta uppgifter:
Ibland händer något oväntat som gör dig ännu mer stressad inför en deadline på jobbet. Kanske har du glömt din laptop på ett flygplan och måste därför ringa till flygplatsen för att kontrollera om laptopen har hittats? Då är det bra om du redan har gjort upp med en medarbetare om att denne kan avlasta dig i en liknande situation.

Tipsen i listan är hämtade från Harvard Business Review.

Ledarskap

5 konkreta tips: Så lär du dig tala inför folk

Får du panik av att hålla en dragning inför publik? Psykologen Alexandra Thomas, en av Chef & Karriärs mentorer, ger konkreta tips på hur du kan bemästra rädslan och göra presentationen till en succé.
Publicerad 10 april 2024, kl 06:00
Tecknad illustration av person med skakande ben som håller tal inför publik.
Visualisera framgång och skapa kontakt. Genom att använda dessa strategier kan du övervinna din talängslan och bli en effektiv och inspirerande kommunikatör. Illustration: Dennis Eriksson.

FRÅGA: Ända sedan barnsben har jag haft stora svårigheter med att prata inför folk. Både i skola och arbetsliv har jag i de lägena flera gånger drabbats av blackout. I vuxen ålder har jag försökt undvika situationen genom att inte ta på mig uppdrag som har inneburit redovisning. Eller i sista fall att sjukskriva mig.

Nyligen erbjöds jag att bli avdelningschef. Den rollen innebär att jag måste hålla dragningar inför hundratals medarbetare och även andra chefer. Så i stället för att bli glad och stolt över befordran känner jag enbart panik.

Självkänslan är skadad av alla gånger som det har gått åt pipan. Samtidigt vill jag inte återigen ta till flykten och tacka nej till tjänsten. Men hur ska jag göra för att våga? 

SVAR: Din fråga berör något djupt mänskligt. Att ställa sig utanför flocken var i människans tidiga historia förenat med fara och det är naturligt att hjärnan reagerar med flykt, som om du befann dig i en livshotande situation.

Att inte längre vilja fly är förstås rätt väg framåt. Efter mina år som retoriktränare har jag sett mycket som fungerar:

Försök att lugna hotsystemet genom andningsövningar. Du kan andas in genom att räkna till fyra och andas ut och räkna till fem. Visualisera det du vill uppnå. Om du får bilder av tidigare situationer, försök vända dem till scenarion där du lyckas.

Lär känna platsen och gå gärna dit och öva. Hur ser publiken ut, var sitter de, var står du, hur fungerar tekniken? Ju mer förberedd du är, desto lugnare kan du vara under framförandet.

Ett visst mått av nervositet gör att sinnena skärps och du gör dig redo att prestera. Gör dig vän med nervositeten och tänk att ingen vill lyssna på en blasé person som inte utstrålar något. Folk är ofta upptagna av sig själva och din nervositet kommer varken märkas eller synas på det sätt du upplever den.

Från blackout till framgång

Försök att minska det mentala avståndet mellan dig och publiken genom att vara personlig eller nämna något som andra kan relatera till. Du kan visa sårbarhet och avdramatisera situationen genom att till exempel säga: ”300 personer, nu blev jag nervös.”

De allra flesta kommer vilja dig väl och vill se dig lyckas. Om du ändå får en blackout vet inte publiken vad du ska säga. Då kan du låta punkterna komma i en ny ordning och ta dig tillbaka till strukturen efter hand.

Det mest effektiva – och jobbiga – sättet att komma över talängslan är exponering. Att möta situationen du är rädd för tills du lärt tankarna och kroppen att det inte är farligt.

Träna gärna hemma framför spegeln eller gå till en talcoach och simulera situationen. Den kemiska reaktionen i kroppen vid nervositet är identiskt med den vid förväntan. Enda skillnaden är våra tankar. Så ibland behöver vi överlista hjärnan och intala den att vi är taggade och att allt kommer gå bra.

ALEXANDRA THOMAS

GÖR: Psykolog, författare och specialist i organisationspsykologi på Creative Compassion. Inspirationsföreläsare och skribent.

ÅLDER: 45.

KARRIÄR: Facilitator, partner, mentor och regionchef. Har tidigare jobbat som skolpsykolog och på bup.

Har du en fråga till våra mentorer? Mejla [email protected].