Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Delegera mera - på rätt sätt

Om du är chef och nästan sliter ihjäl dig på jobbet kan det vara dags att börja delegera. Det betyder inte att du ska beordra dina medarbetare att hämta kaffe eller utföra allt du själv tycker är tråkigt. För ett lyckat delegerande krävs långsiktigt arbete där du låter alla medarbetare växa och ta eget ansvar. På så vis blir ni alla vinnare.
Anita Täpp Publicerad 19 december 2017, kl 15:06
Pressmaster/Colourbox.com
För att överleva som chef är det viktigt att delegera arbetsuppgifter. Gör du det på rätt sätt kan de dessutom få medarbetarna att växa. Pressmaster/Colourbox.com

Delegering får aldrig handla om att du som chef bara ska bli av med tråkiga saker på din ”att-göra-lista” eller att du endast lämnar över uppgifter till medarbetarna när du sitter i en pressad situation. Det menar ledarskapsexperten Malin Trossing.

– Ska det bli bra måste du se delegerandet som en investering på längre sikt där det först gäller att lära känna och träna upp folk i din omgivning så att ett antal medarbeta kan avlasta dig när det behövs.

– Chefen måste inse att arbetsgruppen är kärnan i verksamheten och att det därför är bra att medarbetarna klarar så mycket som möjligt själva. Att delegera är ett jättebra tillfälle för dem som vill ha nya utmaningar, växa och pröva nya uppgifter utan att byta tjänst. Vilket är bra både för gruppen och för en själv som chef.

För att få med sig medarbetarna på tåget gäller att de själva ser det som värdefull kompetensutveckling där de får stöd av en peppande, utvecklande och tålmodig chef som inte heller kräver att allt genast blir perfekt.

– Vilken attityd du har som chef är alltid viktigt. Att du har förstått att ditt enda existensberättigande är medarbetarna och att din uppgift är att se till att de mår bra och kan göra ett bra jobb. Lyckas du med det och att delegera på rätt sätt får du mindre att göra och kan i stället ta på dig fler och andra arbetsuppgifter av din egen chef, säger Malin Trossing.

För att få till ett lyckat delegrande gäller också att presentera det på ett bra sätt för arbetsgruppen.

– Förklara att tanken är att ni ska jobba på ett smartare sätt, där alla hjälps åt samtidigt som alla kan bli mer självständiga. Att ni ska växa som grupp. Då blir det viktigt även för medarbetarna.

Om du som chef har stort kontrollbehov och inte kan låta bli att pilla i detaljer är det ingen mening med att delegera, menar Malin Trossing.

– Ofta handlar det om att du själv är så stressad att du inte vågar låta dina medarbetare pröva att göra på ett annat sätt än du själv är van vid. Din första uppgift är då att lära dig säga nej till för många arbetsuppgifter från din egen chef. Sedan kan du bli en lugnare chef som vågar låta medarbetarna pröva att lösa uppgifter på sitt eget sätt med målet att ta mer eget ansvar. Vilket alla tjänar på, säger Malin Trossing.

 

Så kommer du igång med delegerandet

Om du inte har börjat delegera därför att du inte vet hur du ska göra? Här är en lista som kan ge hjälp på traven. Ett tips är att sedan gå igenom den regelbundet samtidigt som du frågar dig vad bara du själv kan göra och hur du kan delegerar resten. Sannolikt hittar du då allt mer som kan delegeras.

Små uppgifter:
Att boka hotell och flygresor eller anmäla dig till en konferens och lägga in det i din kalender tar normalt inte så lång tid. Men det kan ändå göra att du tappar fokus på dina övriga arbetsuppgifter. Kanske är en medarbetare villig att ta hand om den här sortens uppgifter när du hamnar i ett pressat läge framöver?

Tråkiga uppgifter: 
I ditt jobb ingår säkert också arbetsuppgifter som är mindre roliga, då du känner att du inte får använda din tid på bästa sätt. Kanske avskyr du exempelvis att göra kalkylark på datorn? Tänk då på att det kan finnas Excelfrälsta medarbetare.

Tidskrävande uppgifter:
Även om det handlar om en uppgift som du själv måste ta ansvar för är det inte säkert att du behöver göra hela jobbet själv. Kanske kan en medarbetare göra den första och största delen av researchen innan du sedan godkänner och slutför den, eller ger instruktioner för nästa steg?

Läraktiga uppgifter: 
Även uppgifter som till en början kan verka komplicerade att delegera, eftersom de ändå ska innehålla fakta som du själv måste bistå med, kan ofta delegeras om du bidrar med kvalitetssäkring och ett slutligt godkännande. Det kan exemelvis handla om underlaget till den uppdatering som hela arbetsgruppen får på kontorets månadsmöte. 

Uppgifter du själv är dålig på:
Om varken du eller dina medarbetare är särskilt bra på en uppgift kan det vara bättre att delegera den till en extern expert. Ska du exempevis hålla ett anförande utanför din egen organisation kan en professionell designer hjälpa dig att göra en visuellt snygg PowerPoint-presentation.

Oväntade akuta uppgifter:
Ibland händer något oväntat som gör dig ännu mer stressad inför en deadline på jobbet. Kanske har du glömt din laptop på ett flygplan och måste därför ringa till flygplatsen för att kontrollera om laptopen har hittats? Då är det bra om du redan har gjort upp med en medarbetare om att denne kan avlasta dig i en liknande situation.

Tipsen i listan är hämtade från Harvard Business Review.

Ledarskap

Sofie Allert: ”Alger är framtidens råvara”

Hon är algnörden och ingenjören som byggt en unik havsfabrik på västkusten. Vd:n Sofie Allert vill revolutionera hudvården, öka lagringskapaciteten hos batterier och boosta omställningen med kiselalger.
Elisabeth Brising Publicerad 26 april 2024, kl 06:02
Sofie Allert, vd, Swedish Algae Factory.
Bara kör, tänk inte så mycket, säger Sofie Allert, entreprenör och vd för Swedish Algae Factory. Hon märker när hon rekryterar att kvinnor ofta har en tendens att säga: "Det här klarar nog inte jag, medan män säger: det här kan inte jag än - men snart."

Hur kom du på att sälja algskal?

– Jag gjorde ett arbete om alger på bioteknikprogrammet och blev algnörd på kuppen. Alger är framtidens råvara. Vart femte andetag är skapat av kiselalgers syreproduktion. Arten har ett unikt skal som vi utvinner. Om ingen annan gör det får väl jag sälja materialet, tänkte jag. På Chalmers entreprenörskola träffade jag professor Angela Wulff och vi startade ett forskningsprojekt som sedan blev Swedish Algae Factory.

Algfabriken Swedish Algae Factory.
Algodling på land. Foto: Swedish Algae Factory

Vad gör ni i algfabriken?

– Vi odlar kiselalger, som är en sorts mikroalger, i ett växthus i Kungshamn. Vårt varumärkes produkter säljs framför allt till hudvårdsindustrin som alternativ till mikroplaster och kemiska UV-filter, det finns till exempel i solskydd och fuktgivande ansiktsprodukter. Globalt har vi över 50 hudvårdsföretag som kunder.

Berätta om ert hållbarhetstänk.

– Vi har i nuläget en produktionskapacitet på 250 kilo per år. Materialet har låg densitet och det krävs bara 0,1 gram i en deciliter hudvårdsmedel till exempel. Vi strävar mot en så cirkulär produktion som möjligt. Näringen till fabrikens odling kan förhoppningsvis snart tas från avfallsvatten från den landbaserade fiskodlingen Smögenlax. Koldioxid från Absolut Vodkas produktion ger i dag näring till algerna.

Sofie Allert.
Sofie Allert. Foto: Nicke Messo

Hur är du som chef?

– En nästan irriterande stor optimist. Dyker det upp ett problem ser jag bara möjligheter att bli bättre. Vi har haft många utmaningar – vår anläggning höll på att rasa, algerna slutade växa, men vi löste alla problem på ett bra sätt i slutändan. Jag är passionerad för det vi gör och gillar att inspirera andra att göra sitt bästa på jobbet.

Vad har du för tips till andra unga ledare?

– Bara kör, tänk inte så mycket. Våga tro och satsa. Jag märker ofta när jag rekryterar att kvinnor har tendens att tänka ”det här klarar jag nog inte”, medan män i stället säger: ”Det här kan inte jag än – men snart.” Vill man ha barn får man se till att välja en partner som tycker att det är viktigt att dela på föräldraledighet och sådant. Det har jag.

Hur ser framtiden ut?

– Vår råvara testas av kommersiella aktörer inom flera olika branscher. Kiselalgsskal har visat sig kunna öka kapaciteten i litiumjonbatterier och solpaneler, de prövas som ingrediens i sårvård och biofiltrering. Men det kräver en större algproduktion. Än så länge drivs vi av bidrag, lån och riskkapital, men vi ser att det finns potential att bli vinstgivande inom två år.

Vad har du personligen för relation till havsmiljön?

– Jag är gammal simmare som gillar dykning och brinner för miljöfrågor. Jag känner frustration över att man i onödan släpper ut föroreningar som skadar hav, djur och växter och påverkar vår hälsa negativt. Det känns extra roligt att fokusera på hållbarhet nu när jag har barn som jag vill ska ha det bra efter mig.

SOFIE ALLERT

GÖR: Vd för Swedish Algae Factory med 17 anställda.

ÅLDER: 34 år.

BOR: Torslanda.

KARRIÄR: Bioteknisk ingenjör vid Chalmers, masterexamen i affärsutveckling och entreprenörskap, Chalmers entreprenörskola. Grundade Swedish Algae Factory 2016. Talare vid FN:s konferens för havsmiljö 2017, och The Nobel Week Dialogue 2018. Vinnare av Postcode Lotteries Green Challenge 2019. 

Förebild: Våra alger framförallt. Jag har även mycket släktingar som drivit eget, bland annat åkeri, snickeri och kalkningsverksamhet. 

Fritid: Hitta på saker med min tvååriga dotter och sambo. Dyka, simma, allt med havet.

Algfabriken Swedish_Algae_Factory.
Algfabriken Swedish Algae Factory. Foto: Swedish Algae Factory
Ledarskap

Chefers arbetsmiljö glöms bort

Stress och en ohållbar arbetssituation. Det är vardagen för många av landets chefer. Trots det faller ansvaret för deras arbetsmiljö ofta mellan stolarna. Den slutsatsen drar Arbetsmiljöverket efter att ha inspekterat 1 100 företag.
Ola Rennstam Publicerad 25 april 2024, kl 08:01
Dålig arbetsmiljö för chefer. En kvinnlig chef masserar sin handled och en manlig chef har hela sin datorskärm täckt med kom ihåg-lappar.
När Arbetsmiljöverket inspekterade arbetsmiljön för chefer i privat sektor fann man brister på 65 procent av fallen. Foto: Colourbox.

I juni 2022 inledde Arbetsmiljöverket en stor insats med fokus på chefer inom privat sektor. Sammanlagt gjordes 1 100 inspektioner under ett och ett halvt års tid – och nu är rapporten klar. Den visar att myndighetens inspektörer fann brister i arbetsmiljöarbetet på 65 procent av de inspekterade företagen. 

Insatsen har fokuserat på första linjens chefer, alltså de chefer som är närmast medarbetarna.

– Det är yrkesgrupp som ofta pressas både uppifrån och nedifrån i organisationen, vilket kan leda till stress och en ohållbar arbetsmiljö, säger Malin Cato, arbetsmiljöinspektör vid Arbetsmiljöverket.

Chefers arbetsmiljö glöms bort

Rapporten visar att ansvaret för chefernas arbetsmiljö ofta faller mellan stolarna. Första linjens chefer exkluderas från medarbetarundersökningar, skyddsronder och medarbetarsamtal. Malin Cato anser att chefernas arbetsmiljö behöver lyftas och synliggöras.

Malin Cato, Arbetsmiljöverket

– På många företag är det inte självklart att tänka på cheferna som vanliga arbetstagare. En chef är också en medarbetare, som behöver en bra arbetsmiljö för att kunna vara ett bra stöd åt andra. Om chefen har en bra arbetsmiljö är chansen större att medarbetarna har det, säger hon.

Varför glöms chefernas arbetsmiljö bort?
– Inspektionerna har visat att den person som ansvarar för första linjens chefers arbetsmiljö, det vill säga dennes chef, inte alltid har förstått att det ingår i arbetsuppgifterna. Många saknar också tillräcklig kunskap inom arbetsmiljöområdet. Risken är att de arbetsmiljöfrågor som berör chefer inte tas om hand och det kan i sin tur leda till ohälsa och olyckor.

Arbetsmiljöombud saknas för chefer

Arbetsmiljöverket påpekar att första linjens chefer ofta saknar arbetsmiljöombud*. I många fall finns arbetsmiljöombud på arbetsplatsen men de representerar medarbetarna gentemot arbetsgivaren.

– Cheferna ses ofta som arbetsgivarrepresentanter och som en motpart. Här har arbetsmiljöombuden en viktig roll i att påtala arbetsmiljörisker. Även chefer kan behöva arbetsmiljöombud, säger Malin Cato.

Arbetsmiljöverket understryker att majoriteten av de inspekterade företagen har åtgärdat de påpekade bristerna.

*Inom Unionen benämns rollen "arbetsmiljöombud" men lagstiftningen och Arbetsmiljöverket använder benämningen  "skyddsombud".