Hoppa till huvudinnehåll
Unionen

Det lönar sig att höja rösten

Unionen förhandlar och ger råd åt tusentals medlemmar varje år. De flesta är nöjda med stödet de får. Men skulle du vara missnöjd finns det mer hjälp att få.
Lina Björk Publicerad 29 maj 2018, kl 11:38
Colourbox (montage Magdalena Taubert)
Om du har klagomål och är missnöjd finns det hjälp att få. Colourbox (montage Magdalena Taubert)

Om du som Unionenmedlem är missnöjd med exempelvis den förhandlingshjälp du fått av förbundet så finns möjlighet att få beslutet prövat hos förbundsstyrelsen. Något som utnyttjas av ett antal medlemmar per år.

– Det kan handla om väldigt olika saker. Ett återkommande ärende handlar om medlemmar som trott att de gått med i a-kassan när de blivit medlemmar i förbundet. De är då inte medlemmar i a-kassan och får därför inte tillgång till inkomstförsäkring när de blir uppsagda, säger Axel Lindersson, demokratisekreterare på Unionen.

Förbundet skiljer på två typer av så kallade besvärsärenden. De första är ärenden där medlemmar anser att de blivit felaktigt behandlade och vill ha ekonomisk kompensation för det. De andra är ärenden där medlemmen tycker att något i en förhandling eller information varit fel, men inte begär någon ersättning. Om du som medlem har ett skadeståndsanspråk får en av Unionens jurister titta på ärendet.

Hittills har ungefär 50 ärenden med skadeståndsanspråk och 10 ärenden utan ersättningskrav kommit in i år. Förra året var det 25 och 2016 var det 48 ärenden. Men siffrorna ska tas med en nypa salt eftersom vissa klagomål eskalerar när publika händelser blossar upp och skickas vidare till andra enheter som är experter på frågan, men inte längre klassas som besvärsärenden.

– Ett exempel på det var Mansplaningakuten som Unionen lanserade, dit kvinnor kunde ringa om de känt sig trakasserade eller diskriminerade på jobbet. Eller frågan om Unionens förhållningssätt till att vara förtroendevald i Unionen och samtidigt vara aktiv i Sverigedemokraterna. Dessutom hanteras klagomål av både facklig rådgivning, medlemsservice, regionkontoren och förbundsordförande, beroende på vem du väljer att skicka din fråga till, säger Axel Lindersson. 

Läs mer: Unionen öppnar stödlinje mot mansplaining

Annars är de vanligaste orsakerna för prövningar detsamma både för ärenden med- och utan skadeståndsanspråk. Medlemmar undrar bland annat över uppsägningar, kompetensutveckling och omplaceringar.

Även om inget krav på kompensation finns så utreder Unionen huruvida förbundet begått något fel. Man tar in underlag från regionerna och återkopplar sedan till medlemmen.

– Gemensamt för en del av ärendena tycks vara bristen på information och kommunikation. Ofta vill medlemmarna bara veta vad som är på gång och känner sig förbigångna när de inte får klara besked, säger Axel Lindersson.

Får ni respons från medlemmar som tycker att Unionen har gjort något bra?
– Det händer. Ibland får jag också ett tack från medlemmar som kanske inte tycker att Unionen gjort rätt, men som ändå förstår ett beslut, eller känner att man har fått den information man behövde efter vår återkoppling.

Unionen

Förhandlingar med Klarna har brutit samman

Förhandlingarna om kollektivavtal på Klarna har brutit samman.
– Det krävs två för att ha något att förhandla om, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.
David Österberg, Ola Rennstam Publicerad 23 oktober 2023, kl 12:41
Till vänster, Klarnas huvudkontor. Till höger Martin Wästfelt, Unionen.
Unionen frånträder förhandlingarna med Klarna, det stod klart under måndagen. Foto: Simon Rehnström/TT/Claudio Bresciani/TT.

Efter åtta månaders förhandling står det klart: Unionen och Klarna står för långt ifrån varandra i frågan om kollektivavtal. Under måndagen valde förbundet att avsluta förhandlingarna.

–  Vi har kommit till ett läge där det inte finns några frågor kvar att diskutera och har landat i att vi var tvungna att frånträda förhandlingarna. Vårt krav på kollektivavtal kvarstår, men det finns inget mer att prata om. Det krävs två för att ha något att förhandla om, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.

Den stora stötestenen har, enligt Unionen, varit frågan om medarbetarnas inflytande på arbetsplatsen.

– Klarnas besked är att de, av för oss obegripliga skäl, inte vill teckna avtal. De tycker att ett kollektivavtal försvårar medarbetarinflytande, vår ingång är precis tvärtom.

Hur skulle du vilja sammanfatta förhandlingarna?

– Det har inte varit tvärstopp, vi har haft genomgångar av substans gällande till exempel pensionsfrågorna, men det har funnits en vilja att förhala processen från Klarnas sida.

Vad händer nu? Kommer ni ta till konfliktvapnet?

– Det är vår yttersta åtgärd och ett viktigt medel. Men exakt vad som blir vårt nästa steg svarar vi inte på nu. Det är inget mål för oss att gå i konflikt utan ett nödvändigt medel – om så krävs.

Unionen har försökt få Klarna att teckna kollektivavtal flera gånger de senaste åren, men utan resultat. Frågan fick nytt liv sommaren 2022 när Klarna meddelade att tio procent av personalstyrkan skulle sägas upp. Enligt Unionenklubben hade företaget fattat beslutet utan att informera eller förhandla med dem.

Stämdes för brott mot mbl

Unionen stämde sedan Klarna på 1,3 miljoner kronor för brott mot mbl, medbestämmandelagen. Förhandlingarna i Arbetsdomstolen, AD, inleds i början av november.

– AD-processen handlar om medlemsinflytande när det är som allra viktigast, nämligen när ett företag ska göra neddragningar och säga upp folk. Frågan är viktig att pröva och vår uppfattning är att Klarna gick över gränsen, säger Martin Wästfelt.

Klarna har även fått kritik från Arbetsmiljöverket. Företaget lät flera av sina medarbetare arbeta natt trots avsaknaden av ett kollektivavtal som reglerade arbetstiden.

– Det är inte tillåtet att arbeta natt i Sverige utan att ha kollektivavtal som medger undantag, eller en dispens från Arbetsmiljöverket, sa Jenny Bengtsson, inspektör på Arbetsmiljöverket, i september förra året.

Klarnas vd twittrade om kollektivavtal

Bankens vd, Sebastian Siemiatkowski, skrev om kollektivavtal på X, tidigare Twitter, förra helgen:

”Spenderat helgen med att läsa det första utkastet till kollektivavtal som facken skickade för 1 vecka sedan. Det och Star Wars med barnen. Spännande att faktiskt se ett riktigt i detaljerna. Läste ju om Saltsjöbadsavtalen i skolan och sen på Handels. Men aldrig fått chansen att läsa det i detaljerna på det här sättet. Intressant och mycket att fundera på kring det och hur det är tänkt att funka.”

När Kollega ber Klarna om en kommentar till de avbrutna förhandlingarna får vi ett mejl på engelska som vd:n skickade till alla anställda i fredags. Enligt det är Sebastian Siemiatkowski besviken på att fackförbunden avslutade förhandlingarna. Han medger att förhandlingarna gått långsamt, men förstår inte varför facken inte ville fortsätta:

"Med mina goda avsikter och tro på svensk pragmatism och samarbetsanda kan jag inte förstå varför de inte skulle vilja ta denna möjlighet att utforska en bra väg framåt!", skriver han.

Enligt vd:n är flera anställda skeptiska till kollektivavtal och vill hellre företräda sig själva. 

Sebastian Siemiatkowski skriver också att villkoren på Klarna är mycket bättre än villkoren i det föreslagna kollektivavtalet. Dessutom är han tveksam till om kollektivavtal passar Klarna eftersom banken är internationell med en unik affärsmodell och arbetsplatskultur.

Han avslutar dock med att skriva att han inte utesluter ett kollektivavtal på Klarna, men att han vill analysera frågorna kring ett avtal ytterligare. 

Det här innebär kollektivavtal

Ett kollektivavtal är ett skriftligt avtal mellan en arbetsgivare eller arbetsgivarorganisation och ett fackförbund. Avtalet reglerar villkoren för lön, semester och arbetstid. Det innefattar också försäkringar för exempelvis sjukdom och avtal om tjänstepension.

Kollektivavtalet gäller alla på arbetsplatsen, oavsett om man är med i ett fackförbund eller inte. Villkoren i kollektivavtalet är miniminivåer.