Hoppa till huvudinnehåll
Socialförsäkring

Det otrygga skyddsnätet

Det är fler som inte litar på Sveriges trygghetssystem än som gör det. Lägst förtroende har man för Arbetsförmedlingen, visar en undersökning som Kollega låtit göra.
Lina Björk Publicerad 7 april 2014, kl 09:45

Vad gör man när livet rasar? Blir du diskriminerad anmäler du det till diskriminerings-ombudsmannen, blir du av med jobbet får du pengar från a-kassan och blir du sjuk eller skadar dig på jobbet får du pengar av Försäkringskassan. Enkelt och säkert. Eller inbillad trygghet?

I förra årets årsredovisning från DO framgick att myndigheten fått in 1 827 ärenden om diskriminering. Allt från personer som inte fått jobb på grund av sin hudfärg till föräldrar som inte får någon löneökning för att de är hemma med sitt barn. Man valde att utreda ungefär en fjärdedel av ärendena och gick vidare med 17 till domstol, alltså mindre än en procent. DO prioriterar numera endast ärenden som kan få stor genomslagskraft eller påverka samhällsutvecklingen.

Av dem som ansökte om livränta för en arbetssjukdom från Försäkringskassan 2012 fick 75 procent av kvinnorna avslag, 57 procent av männen fick samma besked. Och i september förra året hade endast 38 procent av dem som var inskrivna på Arbetsförmedlingen a-kassa.

Enligt undersökningen som Kollega låtit göra är det fler personer som inte tror att de skulle få någon hjälp av skyddsnätet i Sverige än som tror att de skulle få det. Allra minst förtroende har man för Arbetsförmedlingen och socialtjänsten. Endast 17 procent av de tillfrågade tror att Arbetsförmedlingen skulle vara till hjälp om de blev uppsagda från sitt jobb. 19 procent tror att socialtjänsten skulle komma dem till undsättning.

Störst förtroende har man för a-kassan och facket. 66 respektive 64 procent tror att de skulle få den hjälp de behöver från dessa.

Bland dem som någon gång fått hjälp svarar flest att de varit nöjda med a-kassan, därefter facket och Försäkringskassan. Endast tre av tio har varit nöjda med hjälpen från Arbetsförmedlingen.

Fyra av tio svarande skulle känna sig som mest otrygga vid sjukdom. Siffran är särskilt hög bland kvinnor, där hela 50 procent skulle tvivla på att systemet skulle hjälpa dem om de blev sjuka. De tillfrågade i undersökningen skulle också känna sig otrygga vid arbetslöshet.

Kollega undersöker

Undersökningen som gjordes av Novus på uppdrag av Kollega besvarades av 951 personer. Läs mer om förtroendet för myndigheterna i skyddsnätet här.

Litar du på det sociala skyddsnätet?
Ja: 40%
Nej: 42% 
Vet ej: 18%

Känner du förtroende för att du skulle få hjälp om du behövde?
A-kassan: 66%
Facket: 64%
Försäkringskassan: 38%
DO: 27%
Socialtjänsten: 19%
Arbetsförmedlingen: 17%

När skulle du känna dig som mest utsatt och otrygg:
som sjuk: 41%
som arbetslös: 23%
som arbetsskadad: 11%
som diskriminerad: 10%
som pensionär: 8%
som anställd: 1%
Vet ej: 6%

Socialförsäkring

Vabruari är en myt - nu härjar smittorna i mars

Glöm vabruari – nu är mars den månad när flest är hemma med sjuka barn. Ända sedan pandemin har uttaget av vab-dagar varit lägre i februari än i mars. Anledningen är oklar.
David Österberg Publicerad 11 mars 2024, kl 06:00
Till vänster en flicka med termometer i munnen, till höger en snorig pojke som vårdas av sin pappa.
Vabruari är en myt. Nu är det mars som är den värsta månaden för smittor och VAB, enligt Bliwa. Foto: Colourbox/Christine Olsson/TT.

Februari brukar kallas vabruari. Anledningen är att det är den månad då uttaget av antalet vab-dagar traditionellt varit som störst. Men de senaste fyra åren har vabruari inte levt upp till sitt namn. År 2020, 2021 och 2023 var uttaget störst i mars. År 2022 var januari den värsta vab-månaden, med mars på en andraplats. Det visar en sammanställning som försäkringsbolaget Bliwa gjort.

Hur det blir i år återstår att se. Februari har i alla fall varit ovanligt lugn, enligt företagshälsan Falck som för statistik över 151 000 anställda på 440 företag. 

– Det börjar bli dags att döpa om det klassiska vabruari. Efter pandemin ser vi nya trender i sjukskrivningsmönster, där februari inte längre är den månad på året där sjukdom och vab härjar som mest, säger Maria Steneskog Nyman, chef för Falcks sjukanmälanstjänst, i ett pressmeddelande.

Handtvätt bra mot vinterkräksjuka

Vad förskjutningen av vabbandet beror på är oklart, men kan hänga ihop med andra beteendemönster efter pandemin. Vanligtvis brukar exempelvis vinterkräksjukan vara som värst i februari. Men i år har ökningen inte varit lika snabb och kraftfull som tidigare år, även om ett par av pandemiåren var ännu lugnare.

– Att vi ligger fortsatt lägre än år innan covid kan handla om ett lite annat beteendemönster som exempelvis handtvätt och att stanna hemma när man inte mår bra, säger Maria Steneskog Nyman.

8 miljoner vab-dagar per år

  • Förra året betalade Försäkringskassan ut åtta miljoner vab-dagar. Det är 600 000 dagar färre än året innan.
  • Kvinnor vabbar mer än män. År 2023 tog män ut 38,6 procent av alla utbetalade vab-dagar.
  • Det vabbas mest med tvååringar. I snitt togs det ut 10 dagar med vab per tvååring förra året. Antalet vab-dagar minskar med barnets ökande ålder.