Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

”Digitala arbetare” ska få schysta villkor

Skaran av så kallade crowdworkers, personer som tar uppdrag via digitala plattformar, växer hela tiden. Nu inleder Unionen ett samarbete med tyska IG Metall för att tillvarata deras intressen.
Niklas Hallstedt Publicerad 15 juni 2016, kl 12:00
Janerik Henriksson / TT
Även de som jobbar mot digitala plattformar kan få kollektivavtal i framtiden. Janerik Henriksson / TT

Plattformsekonomin är på väg att förändra arbetsmarknaden. Mest kända plattformar är kanske taxiförmedlaren Uber och förmedlaren av boende Airbnb, men det handlar om alla möjliga tjänster exempelvis inom programmering eller design. När uppdragen läggs ut via digitala plattformar finns inte längre det traditionella förhållandet mellan anställda och arbetsgivare, som regleras via avtal och lag.

För facken innebär det en ny utmaning.

- Hur stort detta kommer bli kan man bara sia om. Men klarar vi inte att reglera detta kommer en växande del av arbetsmarknaden att bli oreglerad. Våra strategier är att så stor andel som möjligt av det arbete som utförs ska organiseras fackligt, att de som utför arbetet ska lockas till fackligt medlemskap och att vi ska reglera det med kollektivavtalet som grund, säger Unionens ordförande Martin Linder.

Arbetet med detta har påbörjats, men hur det rent praktiskt ska gå till att reglera villkor för plattformar i andra länder vet inte Unionen i dag.

Samarbetet med det tyska facket IG Metall har pågått i nästan ett år.

- Vi har haft en kontinuerlig och intensiv dialog om de här frågorna. Vi ser samma utmaningar. Det är vi som parter som måste stå för regleringen och fånga upp och organisera dem som utför arbetet, säger Martin Linder.

- Medlemsvärvning är inte huvudsyftet, utan det är att skapa förutsättningar för att den här delen av arbetsmarknaden ska kunna ställa krav. Men ska vi vara en legitim part måste vi också ha dem som medlemmar.

I fjol lanserade IG Metall hemsidan faircrowdwork.org. På den kan man bland annat granska olika plattformar utifrån faktorer som betalning och sidans funktionalitet, och få information om sina rättigheter och löneutveckling.

Det avtal som Unionen nu slutit med IG Metall innebär bland annat att Unionen till hösten kan lansera en svensk portal av faircrowdwork.org under hösten.

- Det här är en gränsöverskridande arbetsmarknad. Att två stora förbund från olika länder jobbar gemensamt tror vi är en början på den resa som ska kunna gälla fler länder, säger Martin Linder.

Digitalisering

Ny forskning: så AI-hotat är ditt jobb

Vilka jobb ligger i riskzonen på grund av AI – och vilka är säkrare? Här är de 9 yrken som kan påverkas mest, enligt forskare vid Örebro universitet.
Noa Söderberg Publicerad 21 mars 2024, kl 06:01
Illustration av en person som använder AI-teknologi på sin bärbara dator.
Är ditt yrke hotat av AI? En ny studie av forskare vid Örebro universitet påvisar vilka jobb som kan vara mest utsatta för den snabbt växande teknologin. Foto: Shutterstock.

Diskussionen om AI och jobben präglas av vitt skilda gissningar. Nu har forskare vid Örebro universitet skapat ett konsekvent sätt att mäta hur AI-exponerat ett yrke faktiskt är. Det görs genom att lista ett antal ”kompetenser” hos moderna AI-verktyg – bildgenerering, översättning, läsförståelse, med flera – och sedan mäta hur stor del av olika yrken som bygger på att göra liknande saker.

Slutsatsen är att skrivbordsjobb är mest påverkade. Framför allt sådana som kräver hög utbildning. Listan över de mest utsatta jobben, som presenterats av nationalekonomen Magnus Lodefalk under ett föredrag om hans nya bok ”Artificiell intelligens och jobben”, ser ut så här:

  1. Statistiker
  2. Matematiker och aktuarie
  3. Författare och skribent
  4. Mjukvaru- och systemutvecklare
  5. Spel- och digitala medier-utvecklare
  6. Civilingenjör inom kemi och kemiteknik
  7. Ekonomiassistent
  8. GIS- och kartingenjör
  9. Systemadministratör

Fler saker påverkar effekterna av AI

Lodefalk betonar i sin bok att listan inte säger något om hur mycket AI faktiskt används i de olika yrkena, eller till vilken grad samhällsmedborgare vill att det ska ske. Den förutser inte heller om AI-verktyg kommer hjälpa anställda människor eller leda till att de förlorar jobbet. I stället är det en lista över yrken där en stor AI-användning är teoretiskt möjlig.

I några av yrkena har det redan skett förändringar. Som Kollega tidigare rapporterat har spelföretaget Mindark sagt upp 40 procent av sin personalstyrka för att, enligt egen utsago, ersätta dem med AI-verktyg. Likaså har speljätten EA meddelat att de tänker använda AI-verktyg i stor skala.

Förändringar och framtidsutsikter

På botten av listan finns de yrken som är allra mest fysiska: dansare, idrottare, takmontörer, brandmän, med flera. Lodefalk skriver samtidigt att även sådana jobb kan påverkas av framtida AI-utveckling, eftersom det just nu görs stora investeringar i att koppla samman generativ AI med robotar.