Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Diskriminering hindrar kvinnors företagande

Endast en av tre företagare i Sverige är kvinnor. Outtalad diskriminering är en förklaring, enligt en ny rapport. Samtidigt visar statistik från Trygghetsrådet att allt fler kvinnor startar eget.
Kamilla Kvarntorp Publicerad 10 mars 2020, kl 15:43
Aleksandr/Colourbox
Bara en tredjedel av Sveriges företagare är kvinnor. Aleksandr/Colourbox

En tredjedel av Sveriges 369 000 företagare är kvinnor, enligt den ideella organisationen Ownershift, som arbetar för att öka det kvinnliga ägandet i alltifrån bolag till mark och skog.

I en färsk rapport redovisar organisationen varför färre kvinnor än män driver företag. Ett hinder är att män fortfarande tjänar mer än kvinnor.

– Lönegapet bidrar till att kvinnor och män inte har lika stora möjligheter att investera. Många vill nog inte bli företagare förrän de har tillräckligt med kapital i ryggen, säger Emma Heikensten, doktor i nationalekonomi, som har lett forskningsarbetet.

Det förekommer även outtalad diskriminering som hindrar kvinnor från att starta företag.

– Våra hjärnor är lata, vi utgår ifrån den värld som vi lever i. En riskkapitalist som har sett manliga entreprenörer som har lyckats väl väljer, utan att tänka efter, att investera i ett bolag som drivs av en man.

Fler kvinnor än män har också, enligt rapporten, en bristande tilltro till sin egen förmåga vilket gör att de avstår från att starta företag.

– Det är ofta relaterat till att kvinnor som frångår normen – visar framfötterna och förhandlar hårt – upplevs som aggressiva och straffas. De kan därför få en sämre avkastning än om de hade stått tillbaka, säger Emma Heikensten.

Om fler företag startades och drevs av kvinnor tror hon att såväl utbudet av varor och tjänster som samhället i stort skulle vara mer anpassat efter kvinnors behov.

– Det är genom ägande av ett bolag som man både får makt över bolaget och sin egen tid. Ägande är den ultimata makten. En stor del av samhällsutvecklingen drivs av den privata sektorn. Det innebär att kvinnor i dag har mycket mindre makt än män över samhällsutvecklingen, säger Emma Heikensten.

För att urval ska göras utifrån individers faktiska kompetens, och inte vara baserat på igenkänning eller huruvida till exempel en investerare gillar personen eller inte, föreslår organisationen mer strukturerade urvalsprocesser. Det skulle till exempel kunna handla om att samma frågor ställs till alla personer som en riskkapitalist är intresserad av att stödja med kapital. Det skulle också kunna ske genom tester i stället för intervjuer.

Färsk statistik från omställningsorganisationen Trygghetsrådet (TRR) visar också att fler män som blir uppsagda på grund av arbetsbrist startar eget än kvinnor som är i samma situation. Men kvinnorna knappar in på männen. Jämfört med 1980, när TRR började ta fram statistiken, har andelen uppsagda kvinnor som startar företag ökat markant – från 21 procent till 41 procent 2019.

– Det känns som en naturlig utveckling. Under samma tidsperiod har lönegapet minskat från cirka 30 till 11 procent. Vi vill se att en majoritet av kvinnorna har makten över en majoritet av sina beslut innan vi dör. Ska det ske måste utvecklingen gå mycket snabbare än i dag, säger Emma Heikensten.

Erica Sundberg är regionchef för TRR Stockholm. Hennes bild är att fler företag bland annat startas därför att det har blivit vanligare att de som söker stöd hos TRR, både kvinnor och män, har två parallella planer.

– Många vill i första hand ha en anställning, men de filar samtidigt på en företagsidé, ofta konsultverksamhet.

En förklaring är att konsultbranschen är bred och omfattar många verksamhetsområden.

– Vi ser att rörligheten på arbetsmarknaden ökar och att det har blivit vanligare med kortare uppdrag. Då passar det utmärkt att vara sin egen, säger Erica Sundberg.

Kvinnor och män startar ofta företag inom branscher där de tidigare har varit verksamma. Det gör att fler kvinnor startar företag med inriktning på friskvård, HR, hållbarhet, verksamhetsutveckling, coachning, rådgivning, design och formgivning, medan det är vanligare att män bildar konsultbolag inom bygg, el och IT.

Startar fler företag därför att de inte kan få ett jobb som de vill ha?
– Vi ser inget sådant mönster. Men många utforskar båda alternativen, säger Erica Sundberg.

Bild på Emma Heikensten: Johannes Helje

 

8 hinder för kvinnors företagande

  • Normer och stereotyper
  • Diskriminering på grund av könstillhörighet
  • Sociala nätverk och förebilder
  • Lönegap
  • Könssegregering på arbetsmarknaden
  • Finansiell läskunnighet och räknefärdighet
  • Bristande tilltro till sin egen förmåga
  • Beteende som påverkar ägande

Ownershift

Jämställdhet

Kvinnor missgynnas under föräldraledighet

Var tredje kvinna har känt sig missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. Det visar en undersökning som Unionen har låtit göra.
Publicerad 8 mars 2024, kl 06:01
Till vänster en hög med mynt, till höger en föräldraledig mamma med sitt barn.
Jämställt var det - inte - här. Var tredje kvinna upplever lönemässig diskriminering i samband med föräldraledighet. Det visar en undersökning från Unionen och Novus. Foto: Colourbox/Martina Holmberg/TT.

Vad krävs egentligen för att ett arbetsliv ska vara föräldravänligt? Den frågan har Unionen, med hjälp av Novus, ställt till drygt 1 000 tjänstemän i privat sektor som har barn mellan 0–11 år. Svaren visar att det mest avgörande för att arbetslivet ska fungera med att vara förälder är en chef som har förståelse och en positiv inställning till föräldraskap och arbetsliv.

Undersökningen visar att jämställdheten på svensk arbetsmarknad har en bit kvar. Var tredje kvinnlig tjänsteman uppger att hon på något sätt ha blivit missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. 
Många anser vidare att de inte fått tillräcklig kompetensutveckling, att de gått miste om chans till befordran eller att man blivit tilldelad sämre arbetsuppgifter på grund av sin föräldraledighet. 

Lönekartläggning nyckel till jämställdhet

Svaren visar även att många av de tillfrågade kvinnorna inte ingått i den årliga lönerevisionen. Det är allvarligt, anser Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.

− Vi har haft ett förbud mot missgynnande av föräldralediga i snart 20 år, men fortfarande är det här något som drabbar tjänstemän, det är inte okej, säger han och fortsätter:

− Många känner sig missgynnade lönemässigt, att man har halkat efter i löneutvecklingen I många av våra kollektivavtalsskrivningar är det bestämt att man ska ingå i lönerevisionen. Om det är under ett sådant avtal, då bryter man mot det,

Enligt Unionens är de årliga lönekartläggningarna en viktig nyckel för att komma till rätta med oskäliga löneskillnader.

− Det är alldeles för många arbetsgivare som inte gör de här årliga lönekartläggningarna som det faktiskt finns lagkrav på. En tredjedel av lönekartläggningarna visar på osakliga löneskillnader som då rättas till. Vår erfarenhet visar att när man väl upptäcker löneskillnaderna och får diskutera det så brukar det faktiskt rättas till. Lönekartläggningar gör verkligen skillnad, säger Peter Hellberg.

Unionen arbetar aktivt för att det måste bli tydligare konsekvenser för företag som inte genomför lönekartläggningar.

− Idag är uppföljningen från myndigheter och Diskrimineringsombudsmannen för sällan förekommande, och sanktionerna för små. Då blir det inte några incitament för arbetsgivarna att följa lagen som vi ser det, och det måste det bli en förändring på, säger Peter Hellberg.

Text: Sylvester Löfström