Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Arbetsgivare erkänner sexuella trakasserier

Det blir ingen rättegång i AD angående sexuella trakasserier mot två unga kvinnor på danspalatset Mälarsalen. Sedan arbetsgivaren erkänt att kvinnorna har trakasserats och gått med på att betala dem vardera 125 000 kronor har nu i stället en förlikning träffats. Lisa, som gjorde den första anmälan mot Mälarsalen, är lättad och glad.
- Nu hoppas jag fler tjejer våga anmäla sånt här.
Anita Täpp Publicerad 30 oktober 2014, kl 15:00

Lisa var 22 år när hon för nästan två år sedan, i november 2012, sökte jobb som projektledare på Mälarsalen, som ligger i München-Bryggeriet i Stockholm. Men sedan hon kallats till anställningsintervju och två gånger träffat den rekryterande chefen var hon så illa berörd att hon inte längre var intresserad av jobbet. Det sedan han fällt flera nedlåtande kommentarer om kvinnor och gjort anspelningar av sexuell natur och föreslagit att han och Lisa skulle ha sex.

Hennes anmälan till DO ledde till att arbetsgivaren stämdes för sexuella trakasserier i Arbetsdomstolen, AD. Den ledde också till att ytterligare ett tiotal kvinnor hörde av sig till DO och begärde att få vittna till Lisas fördel i domstolen då de upplevt sig ha blivit kränkta på ungefär samma sätt av mannen.

Av kvinnornas berättelser kunde man dra slutsatsen att mannen hade utsatt unga arbetssökande för samma behandling sedan minst ett tiotal år tillbaka. Men eftersom det i de flesta fall hade gått så lång tid sedan den påstådda kränkningen att den redan var preskriberad kunde DO bara utreda och driva ytterligare ett fall till AD. Det gällde en ung kvinna som i samband med att hon sökt jobb som ”allt i allo” på konferenscentret utsatts för flera ovälkomna sexuella inviter och påtryckningar om att ha sex med mannen.

Eftersom båda fallen rörde sexuella trakasserier i samband med en anställningssituation begärde DO att stämningarna skulle handläggas tillsammans och krävde ett skadestånd på 125 000 kronor var till de kränkta kvinnorna.

Senare har ytterligare kvinnor hört av sig och berättat att de utsatts för samma sak.

- Hur många det handlar om totalt som säger sig ha blivit sexuellt trakasserade av den här mannen har jag ingen exakt siffra på, men det måste vara minst femton, säger Anna Rosenmüller-Nordlander på DO som företrätt de båda kvinnorna och stämt arbetsgivaren.

I nästa vecka skulle rättegången ha inletts i AD. Men eftersom arbetsgivaren nu har erkänt att de två kvinnorna har blivit utsatta för kränkningarna och gått med på att betala de begärda skadestånden finns inte längre någon tvist mellan parterna.

Om man anser sig ha blivit utsatt för sexuella trakasserier kan man också polisanmäla det. Har någon av de här kvinnorna gjort det?
- Nej, men en av de kvinnor som skulle ha vittnat i rättegången eftersom hon själv har blivit utsatt av den här mannen har gjort en polisanmälan. Men vi har ju olika bevisregler när det gäller brottmål och diskrimineringsrätt, där vi ska göra det antagligt att det har skett diskriminering medan man har högre beviskrav i brottsmål och i de här fallen står ju ofta ord mot ord. Och den här kvinnans fall lades ner i brist på bevis, säger Anna Rosenmüller-Nordlander.

- Det är väldigt jobbigt att bli utsatt för trakasserier och då ska det mycket till innan man vågar gå till polisen, oss på DO eller prata med facket. Det man kan hoppas av de här målen är att de för med sig att frågan kommer upp på bordet igen.

Den nu 24-åriga Lisa, som gjorde den första anmälan om de sexuella trakasserierna på Mälarsalen, säger att hon är nöjd och glad över att det hela har kommit till ett slut nu.

- Det har varit en lång process och det har inte alltid varit så lätt, så nu är det skönt att det är över och att det blev ett bra avslut för mig. Det har inte heller varit jätteroligt att förbereda sig på att sitta i rättegången i flera dagar, säger hon.

- När jag anmälde så hoppades jag så klart att jag skulle vinna men vågade inte tro på att jag skulle komma så långt. När jag anmälde honom så var det ju ingen som hade gjort det tidigare och ingen som visste något. Men det gjorde att många andra också vågade berätta vilket jag är jättenöjd med. Nu hoppas jag att fler får upp ögonen för sexuella trakasserier på arbetsplatserna och vågar berätta och anmäla, för nu har vi också visat att det går att vinna, även om det tar lång tid.

Kan du lämna det här bakom dig nu?
- Nej det kommer jag nog aldrig att kunna göra helt. Det här var min andra anställningsintervju som jag gick på och att hamna i en sådan situation som jag gjorde sätter spår. Jag har tyckt att det har varit jobbigt när jag gått på intervjuer efter det där och jag blir fortfarande ledsen och arg när jag tänker på vad jag blev utsatt för. Det har skapat en misstro så att jag har svårare att lita på folk över huvud taget, säger Lisa.

- Men nu, när jag inte heller har den här rättegången som ligger över mig, så  kommer jag ändå att kunna gå vidare på ett annat sätt och inte behöver tänka på det här dagligen längre.

Diskriminering

Unionens a-kassa anmäld för diskriminering av blind

I början av året anmälde Ida Östlund som är blind Unionens a-kassa till Diskrimineringsombudsmannen. Orsaken är att hon inte kan använda deras hemsida för att söka ersättning.
Lina Björk Publicerad 13 maj 2024, kl 06:02
En fasad med texten Unionens a-kassa. Till vänster blindskrift.
Ida Östlund har anmält Unionens a-kassa till Diskrimineringsombudsmannen, då hon som blind inte kan använda deras hemsida för att söka ersättning. Foto: TT/ Steven Senne/ Mats Thorén

Ida Östlund som är blind, använder ett så kallat skärmläsningsprogram som läser upp innehållet på webbsidor hon använder. Men när hon skulle använda det för att söka ersättning hos Unionens a-kassa tog det stopp. 

– Deras webbsystem är inte byggt för att jag som blind ska kunna använda det. Jag kan varken söka ersättning eller ta del av mina handlingar på inloggat läge, vilket är väldigt frustrerande. 

Hon frågade då om handläggarna kunde hjälpa henne via telefonen men eftersom det krävs mobilt Bank-ID för att godkänna handlingar gick inte det. Att träffa en fysisk person på ett kontor gick inte heller. Ida Östlund valde då att anmäla Unionens a-kassa till Diskrimineringsombudsmannen med motivering att hon blivit diskriminerad på grund av sin funktionsnedsättning. 

– Det sista jag vill är att bråka med a-kassan. Men det är så viktigt att man har med sig funktionsvänligheten när man bygger ett webbsystem. Nu är det krångligt även för seende personer, säger Ida Östlund. 
 

Krav på tillgänglighet

I Sverige finns ett gäng lagar som styr tillgänglighet. Sedan 2018 finns även ett webbtillgänglighetsdirektiv som innebär att webbplatser, intranät och appar ska uppfylla krav på tillgänglighet. Det kan till exempel handla om att kunna navigera och använda alla funktioner via tangentbord eller röststyrning. Att texter är lätta att förstå och att det finns möjlighet till uppläsning. 

Den som äger sidan behöver inte själv bygga in funktioner för röststyrning och uppläsning. Sidorna behöver bara skapas så att webbläsare, telefoner och hjälpmedel går att användas på dem. Det är här Ida Östlund menar att Unionens a-kassa har mer att lära. Hon har fått besked om att DO startat ett ärende av hennes anmälan. 

– Det känns bra. Kanske det hjälper någon annan. 

Unionens a-kassa har nyligen fått ta del av anmälan och har till och med den 17 maj på sig att lämna ett svar till Diskrimineringsombudsmannen. Mer än så vill man inte kommentera i nuläget.