Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Champions agerande väcker ilska

Kollegas artikel om klädföretaget Champions diskriminering av Nadja Bäch Uhr har väckt starka reaktioner, inte minst i sociala medier. En av dem som reagerat är RFSL:s ordförande Ulrika Westerlund.
Ola Rennstam Publicerad 2 april 2014, kl 11:47

– Det är förstås helt oacceptabelt och mycket anmärkningsvärt. Och att det kan förekomma på ett så stort företag med omfattande verksamhet över hela världen är oerhört märkligt. Jag är kanske mest förvånad över att ledningen tycks ha gjort det medvetet, att inte någon på företaget insett att så här får man inte göra. Det är bra att det uppmärksammas, säger hon.

Diskriminering på grund av sexuell läggning är inte så vanligt förekommande i statistiken jämfört med andra diskrimineringsgrunder som till exempel etnicitet, ålder och funktionshinder. Ulrika Westerlund ser flera förklaringar:

– Kanske är det så att det faktiskt inte är lika vanligt som andra diskrimineringsgrunder, jag tror inte att homosexuella är den mest diskriminerade gruppen i Sverige i dag. Eller är det så att många, i rädsla för att bli diskriminerade, undviker att vara tydliga i sina jobbansökningar med att man är till exempel är homosexuell. Alltså en form av självcensurering och att man på det sättet själv föregår den möjliga diskrimineringen. Det är ju en möjlighet som homosexuella har till skillnad från personer med utländskt namn. På så sätt talar statistiken sanning, men samtidigt är det inte så att diskriminering av homosexuella inte förekommer alls, som det ibland kan låta i debatten.

Forskning från Linnéuniversitetet visar att homosexuella i högre utsträckning blir bortvalda under ansökningsförfarandet och mer sällan blir kallade till intervju om de är öppna med sin sexuella läggning i jobbansökan.

– Diskriminering är ofta subtil, jag tror att många företag inte gör det medvetet utan att man väljer bort utan att reflektera över det. Och många som blir utsatta för diskriminering genom att till exempel inte bli kallad till intervju märker aldrig ens det, säger Ulrika Westerlund.

Några reaktioner på Twitter:

@RetorikKalle: "Hej twitter. När ni rasat färdigt över sexistiska American Apparel kan ni väl fortsätta med homofoba Champion."

@LO: "Fy för klädföretaget Champion som nekar jobb på grund av sexualitet"

@Tofflan: "Heder åt bemanningsföret s avslutade samarbetet m Champion! Nekades jobb pga sin sexualitet"

@marcusstenberg: "Jävligt bra av @performiq att dumpa klädjätten Champion som uppdragsgivare efter diskriminering"

@waspfactory: "Lägger till Champion på min bojkottslista, i sällskap med bl a Barilla."

Diskriminering

Unionens a-kassa anmäld för diskriminering av blind

I början av året anmälde Ida Östlund som är blind Unionens a-kassa till Diskrimineringsombudsmannen. Orsaken är att hon inte kan använda deras hemsida för att söka ersättning.
Lina Björk Publicerad 13 maj 2024, kl 06:02
En fasad med texten Unionens a-kassa. Till vänster blindskrift.
Ida Östlund har anmält Unionens a-kassa till Diskrimineringsombudsmannen, då hon som blind inte kan använda deras hemsida för att söka ersättning. Foto: TT/ Steven Senne/ Mats Thorén

Ida Östlund som är blind, använder ett så kallat skärmläsningsprogram som läser upp innehållet på webbsidor hon använder. Men när hon skulle använda det för att söka ersättning hos Unionens a-kassa tog det stopp. 

– Deras webbsystem är inte byggt för att jag som blind ska kunna använda det. Jag kan varken söka ersättning eller ta del av mina handlingar på inloggat läge, vilket är väldigt frustrerande. 

Hon frågade då om handläggarna kunde hjälpa henne via telefonen men eftersom det krävs mobilt Bank-ID för att godkänna handlingar gick inte det. Att träffa en fysisk person på ett kontor gick inte heller. Ida Östlund valde då att anmäla Unionens a-kassa till Diskrimineringsombudsmannen med motivering att hon blivit diskriminerad på grund av sin funktionsnedsättning. 

– Det sista jag vill är att bråka med a-kassan. Men det är så viktigt att man har med sig funktionsvänligheten när man bygger ett webbsystem. Nu är det krångligt även för seende personer, säger Ida Östlund. 
 

Krav på tillgänglighet

I Sverige finns ett gäng lagar som styr tillgänglighet. Sedan 2018 finns även ett webbtillgänglighetsdirektiv som innebär att webbplatser, intranät och appar ska uppfylla krav på tillgänglighet. Det kan till exempel handla om att kunna navigera och använda alla funktioner via tangentbord eller röststyrning. Att texter är lätta att förstå och att det finns möjlighet till uppläsning. 

Den som äger sidan behöver inte själv bygga in funktioner för röststyrning och uppläsning. Sidorna behöver bara skapas så att webbläsare, telefoner och hjälpmedel går att användas på dem. Det är här Ida Östlund menar att Unionens a-kassa har mer att lära. Hon har fått besked om att DO startat ett ärende av hennes anmälan. 

– Det känns bra. Kanske det hjälper någon annan. 

Unionens a-kassa har nyligen fått ta del av anmälan och har till och med den 17 maj på sig att lämna ett svar till Diskrimineringsombudsmannen. Mer än så vill man inte kommentera i nuläget.