Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

DO prövar ålders- diskriminering

Vid årsskiftet införs förbud mot åldersdiskriminering i svensk lag. Men Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, DO, har redan stämt ett företag som sa nej till en 62-årig arbetssökande.
Niklas Hallstedt Publicerad 27 november 2008, kl 14:19

I det fall som det rör sig om sökte den 62-årig kvinnan, ursprungligen från Tjeckien, jobb som bilvårdare. Kvinnan besökte företaget och presenterade sig, men blev aldrig kallad på intervju.

Som skäl för att hon inte fick komma på intervju uppger företaget, First Rent A Car AB, att hennes ansökan inte var komplett, att hon var överkvalificerad och att hon ska ha varit för "pushig" när hon besökte företaget.

DO hävdar att kvinnan har många av de egenskaper som krävdes för jobbet, och att hon därför borde ha fått arbetet eller åtminstone kallats till intervju. DO anser att kvinnan diskriminerats på tre grunder: etnisk bakgrund, kön och ålder.

Bland annat var det enbart sökande med svensk bakgrund som kallades till intervju och urvalet ska ha skett med hänsyn till att arbetet var "tungt och skitigt". Vad gäller den påstådda åldersdiskrimineringen var samtliga som kallades till intervju födda på 1980-talet. "Det är uppenbart att företaget velat anställa en ung person", konstaterar DO.

Än så länge finns dock inte förbud mot åldersdiskriminering i svensk lag. DO hänvisar därför till en dom i EG-domstolen där det slogs fast att förbudet är en allmän rättsprincip. Dessutom skulle förbudet egentligen redan ha införts i Sverige. Enligt DO har ett direktiv som inte införs i tid direkteffekt, det vill säga gäller i en konflikt mellan stat och privatperson. Men genom att förbud mot diskriminering är en allmän rättsprincip kan den, under vissa förutsättningar, gälla även i konflikter mellan privatpersoner och företag.

Karin Lundin, jurist på DO, tror att det är första gången som åldersdiskriminering prövas i svensk domstol. Enligt henne förbättras bevisläget av att det rör sig om flera samtidiga diskrimineringar.

- En äldre invandrarkvinna i Sverige är mer utsatt för diskriminering än exempelvis en yngre invandrarkvinna eller en man. De här faktorerna samverkar.

DO kräver att kvinnan ska få ett skadestånd på 120 000 kronor.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.