Annons
  • Arbetsdomstolen kommer med ett avgörande i nästa vecka. Foto: Claudio Bresciani/TT

DO ställer krav på ändrade avtal

Publicerad 10 oktober 2019, kl 14:55

Avtalen inom bemanningsbranschen kan leda till diskriminering. Det hävdar Diskrimineringsombudsmannen efter att en kvinna med funktionsnedsättning nekats extraarbete. DO stämmer arbetsgivaren, men kräver också ändringar i kollektivavtalen.

Kvinnan har en funktionsnedsättning som innebär nedsatt arbetsförmåga och sjukersättning med 75 procent. Hon var intresserad av att söka ett tillfälligt extraarbete som programvärd. Men för att komma ifråga för arbetet krävde bemanningsföretaget, som annonserade ut arbetet, att hon skulle ha en annan huvudsaklig sysselsättning på minst 50 procent. Och att hon hade sjukersättning hjälpte inte. Företaget hänvisade till att sjukersättningen inte motsvarade kravet på annan huvudsaklig sysselsättning.

Bakgrunden till företagets agerande är kollektivavtalets krav för att få tidsbegränsad anställning. Det handlar exempelvis om vikariat eller praktikarbeten, men kan även gälla en tjänsteman med annan huvudsaklig sysselsättning.  I det här fallet rör det ett LO-avtal, men avtalet för tjänstemännen har ett liknande innehåll. Kravet är tänkt att möjliggöra deltidsarbete och begränsa visstidsanställningar.

DO, som har granskat fallet, lutar sig mot ett avgörande i Arbetsdomstolen 2018. Då kom AD fram till att det rörde sig om indirekt diskriminering när en kvinna som hade sjukersättning på 50 procent inte fick en tjänst.

– AD menade dels att en person med sjukersättning har sin försörjning tryggad, dels att ett sysselsättningskrav på ett oproportionerligt sätt leder till uteslutning av personer med funktionsnedsättning, säger Martin Mörk, processchef vid DO.

– Frågan är varför parterna trots den tydliga domen inte har ändrat i avtalen ännu. AD gjorde ju i domen sin bedömning i förhållande till de syften som parterna angett. Det är bekymmersamt om man bortser från domen och tillåter att diskrimineringen får fortgå.  

DO kommer dels att begära 80 000 kronor i diskrimineringsersättning för kvinnans räkning av arbetsgivaren, dels väcka en separat talan mot parterna om att avtalet ska ändras så att det inte längre finns någon diskrimineringseffekt.

– Om AD kommer med ett tydligt avgörande får vi naturligtvis ta konsekvenserna av det, säger Malin Wulkan, tf chefsjurist på Unionen.

Niklas Hallstedt
Niklas Hallstedt
[email protected]
Lediga jobb
  • Läs även...

    Unionenmedlem förlorade Babblarna

    Unionenmedlemmen äger inte rätten till Babblarna, trots att han varit med och skapat dem. Det slår AD fast och dömer illustratören att betala 2,5 miljoner kronor i rättegångskostnader.

  • Läs även...

    Psykologer larmar om beställningsjobb

    Psykologer på företagshälsan känner sig pressade att göra bedömningar som ska hjälpa arbetsgivare att säga upp anställda. Känner du själv oro? Unionens förbundsjurist tipsar om vad du ska tänka på.

  • Läs även...

    Medlemmar döms till miljonskadestånd

    Unionenmedlemmarna gjorde sig skyldiga till brott mot lojalitetsplikten. Däremot bröt de inte mot lagen om företagshemligheter. Det slår Arbetsdomstolen fast i ett uppmärksammat mål där skadestånden till slut hamnade på 2,4 miljoner kronor i stället för det ursprungliga kravet på över 10 miljoner.

  • Läs även...

    Unionen stämmer Astra Zeneca

    Unionen och två andra fackförbund stämmer Astra Zeneca i AD och kräver en halv miljon kronor för brott mot mbl. Det sedan läkemedelsföretaget gjort omorganiseringar och tillsatt chefer utan att förhandla med facket.

  • Läs även...

    Ville inte ta i hand - får rätt i domstol

    Det var diskriminering att avbryta en anställningsintervju då en kvinna inte ville skaka hand med en manlig chef. Det slår Arbetsdomstolen fast i en dom.

  • Läs även...

    Unionen: ”DO borde agera hårdare”

    Det råder allmän amnesti för brott mot diskrimineringslagen, hävdar Lena Svenaeus, tidigare Jämo, som ger Diskrimineringsombudsmannen hård kritik. Även Unionens chefsjurist anser att DO borde vara tuffare.

  • Läs även...

    Höga krav gör att barn till invandrare lyckas

    Höga förväntningar från familjen, stöd från offentliga tjänstemän och smarta yrkesval. Det är tre faktorer som gör att barn till migranter lyckas på arbetsmarknaden.

  • Läs även...

    1 av 10 kvinnor får frågor om graviditet

    Betydligt fler kvinnor än män upplever att de har fått kränkande frågor under en anställningsintervju. Men kvinnor och män får olika slags nedsättande frågor – kvinnor främst om graviditet och män om sjukdom, visar en ny studie.

  • Läs även...

    Risk för diskriminering vid rekrytering

    Varannan chef anser att deras arbetsplats riskerar att diskriminera en jobbsökare. Störst risk att utsättas har personer med psykisk funktionsnedsättning. Det visar en undersökning från Unionen.

Nyhetsbrev

Prenumerera

Håll dig uppdaterad med färska nyheter från Kollega.