Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Dyrt med dålig arbetsmiljö

En sjukskriven medarbetare kostar lågt räknat 2 740 kronor per dag. Bristande ledarskap i ett företag med 30 anställda kan kosta 2,9 miljoner kronor per år. Det är exempel på några ekonomiska konsekvenser av dålig arbetsmiljö som Arbetsmiljöverket lyfter fram i sin nya kampanj.
Niklas Hallstedt Publicerad 28 augusti 2014, kl 12:00
Fredrik Sandberg/TT
I den här branschen jobbar många unga som trivs med sina jobb, och ibland kanske jobbar mer än vad som är nyttigt. Fredrik Sandberg/TT

Det är ”dolda” faror på jobbet som står i fokus för kampanjen som riktar sig mot informations- och kommunikations-branschen.

Branschen, som rymmer företag inom telekommunikation, dataprogrammering, nyhetstjänster, kommunikation och webb, är en av de allra sämsta när det kommer till arbetsmiljöarbete. I en tidigare undersökning sade sig ungefär en tredjedel av företagen varken veta tillräckligt om eller bedriva systematiskt miljöarbete.

I branschen jobbar många unga som trivs med sina jobb, och ibland kanske jobbar mer än vad som är nyttigt och inte heller funderar så mycket på den saken.

- Det är därför de här farorna kan kännas lite dolda, här gillar man sitt jobb, det är lite honungsfälla, man upptäcker inte riskerna förrän det är för sent, säger Ulf Strandberg på Arbetsmiljöverket, enligt vilken en avsikt med kampanjen är att lyfta fram de ekonomiska fördelarna med att satsa på arbetsmiljön.

- Vi vill uppmärksamma branschen på att det här regelverket finns och att det absolut finns lönsamhet att hämta i att jobba förebyggande, och att det dessutom finns stöd och verktyg att hämta hos oss.

Arbetsmiljöverket lyfter fram ett antal dolda arbetsmiljöfaror i den till synes så trygga kontorsmiljön och ger även exempel på vad kostnaden kan bli.

  • En dålig skrivbordstol kan på sikt leda till en sjukskriven medarbetare och en kostnad på 2 740 kronor per dag.
     
  • För hög arbetsbelastning och i slutändan en utbränd medarbetare ger en kostnad på 392 000 kronor.
     
  • Ett ledarskap som inte håller måttet skapar otydlighet och förvirring. På ett företag med 30 anställda kan det skapa kostnader, bland annat i form av bristande engagemang hos personalen, på 2,9 miljoner om året.

Att det finns pengar att hämta på en god arbetsmiljö stärks ytterligare i en ny forskningsrapport. Rapporten, som Nordiska ministerrådet är initiativtagare till, visar på mycket starka samband mellan god fysisk arbetsmiljö och trivsel och företagets produktivitet, skriver tidningen Arbetsliv.

Hur gör man?

Läs på om SAM.
Eller vänta och se om det går som i Arbetsmiljöverkets lilla skräckfilm.

Till vänster en medicinsnurra på Apotek, till höger Stephanie Nielsen, Norrköping.
Arbetsmiljöproblem, tystnadskultur och rädsla för repressalier. Så beskrivs situationen på tre svenska apotekskedjor av Unionens klubbar. Många medlemmar tycker det är svårt att påverka arbetsmiljön, säger Stephanie Nielsen, Unionens riksklubbordförande på Kronans apotek. Foto: Gorm Kallestad/Scanpix/Henrik Witt.

Unionens fackombud på tre apotekskedjor har varnat för låg bemanning, stress och svårighet att hinna ta pauser. De har också berättat om personal som inte vågar säga nej till övertid eller till att ta pass i andra butiker. 

Unionens företrädare berättar också att det finns en oro bland apoteksanställda när det gäller att kritisera arbetsmiljön öppet. De upplever en repressaliekultur, oavsett om det stämmer eller ej, säger Lena Svensson, Unionens riksklubbordförande på Apotek Hjärtat. 

Lena Svensson.
Lena Svensson. Foto: Anna-Lena Lundqvist.

– Många vågar inte föra fram sina åsikter eller driva ärenden av rädsla för att till exempel få sämre schema, eller bli ifrågasatta när de ska vabba, säger hon.  

Vågar inte uppge arbetsplats

Stephanie Nielsen, Unionens riksklubbordförande på Kronans apotek, ser liknande problem med tystnad. 

Hon berättar om medlemmar som vänder sig till facket. Men när arbetsmiljöombudet frågar:  Var jobbar du? Vi behöver prata med din chef - då vågar inte medlemmen uppge det. 

– Där stannar det fackliga arbetet av, säger Stephanie Nielsen. 

Vad beror det på att man inte vågar uppge ens var man arbetar?

Stephanie Nielsen. Foto: Henrik Witt.

– Det är väldigt små arbetsgrupper på apotek. Man jobbar nära sin chef och vill inte skapa någon spricka eller att det blir dålig stämning. 

Enligt Stephanie Nielsen är det vanligt att man som anställd förstorar upp risken i att prata om problem i arbetsmiljön. Många tror att de kommer få särbehandling om man kallar in facket. 

– I många fall tror inte jag det är fallet. Men det finns förstås bra och mindre bra chefer, säger hon.

Stephanie Nielsen vill kanske kalla det för tystnadskultur men inte en repressaliekultur för hon har aldrig hört om någon som straffats. Däremot upplever medlemmarna att det är svårt att påverka arbetsmiljön. 

– Många försöker prata med chefen men får inget gehör för chefen sitter i samma situation, de får veta att de måste visa resultat och att enda sättet är att spara på personalkostnader.

Finns tillräcklig kunskap om arbetsrätt bland cheferna?

– Det är väldigt olika. Många regionchefer är superbra, andra skulle jag vilja hålla en utbildning med. Om inte kunskapen om arbetsrätt finns hos dem kan de inte heller stötta apotekscheferna. 

”Uppgifter avfärdas och ifrågasätts”

Per Skoglund.
Per Skoglund. Foto: Privat

Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande på statligt ägda Apoteket, upplever att kritik som förs fram inte leder till förändring. 

Arbetsmiljöombud har presenterat en fackgemensam enkät för företagets HR-representanter. Den visade att en tredjedel av medlemmarna i Unionen och Sveriges Farmaceuter inte hinner sitta ner och ta en paus under arbetsdagen. 

– Tyvärr har vi inte sett att vår arbetsgivare tagit till sig av det våra arbetsmiljöombud presenterat utan våra uppgifter avfärdas och ifrågasätts, säger Per Skoglund. 

Finns en tystnadskultur på Apoteket?

– Ja jag anser det. Men det är svårt att bevisa. Många gånger får jag höra att saker inte funkar men medlemmar vågar inte begära att vi driver det i en förhandling. 

Finns en rädsla för repressalier?

– Ja. 

Vad är det man är rädd för?

– Till exempel sämre löneutveckling och schema. 

Vad krävs för att förändra det?

– Vi får höra av ledningen att vi måste peka ut på vilka arbetsplatser uppfattningen finns. Men grundproblemet är ju att man inte vågar. Att peka ut det stället ger snarast motsatt effekt. Jag anser att vi måste jobba med att ändra kulturen och det är inget vi gör i en handvändning.

Svårt prata om arbetsmiljön i media

När Kollega vill intervjua anställda på apoteken om de arbetsmiljöproblem som dyker upp i anonyma medlemsenkäter är det svårt att få någon att ställa upp. 

Tidningen Svensk Farmaci skriver också i en intervju med arbetsgivarna för tre apotekskedjor ”När det gäller ledarskap så får vi på Svensk Farmaci ibland signaler från våra läsare som arbetar på öppenvårdsapotek att de inte vill medverka i tidningen med namn för att de är rädda för repressalier från sina chefer, samt att de som har medverkat får negativ feedback från sina chefer kring detta?”. 

Efterlysning: Jobbar du på apotek eller har du gjort det och slutat? Har du upplevt en ohälsosam arbetsmiljö och vill berätta om det i Kollega? Tipsa oss! Om du vill vara anonym – läs det här först