Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

En kvinna räcker

Kvinnors chanser att bli befordrade minskar om det redan finns en kvinna i topposition på arbetsplatsen. Många företag vill ha kvinnor som chefer för att det ger bra PR, men en kvinna räcker. Det visar ny amerikansk forskning.
Linnea Andersson Publicerad 5 maj 2015, kl 09:28
Colourbox
Många företag vill se en kvinna i ledningsgruppen. Det ger bra PR. Men en kvinna räcker, visar en ny studie. Colourbox

I stället för att en kvinna som lyckats ta sig igenom glastaket banar väg för andra kvinnor, stängs glastaket efter att den första kvinnan klättrat på karriärstegen. Kvinnors chanser att få ett av bolagets fem högst betalda jobb minskar med 51 procent om det redan finns en kvinna i ledningsgruppen, enligt den nya studien.

Forskarna är inte helt säkra på varför, men en orsak kan vara att kvinnor används som ”alibi” på chefspositioner för att ett företag ska få bra PR när det gäller jämställdhet och mångfald. När företaget sedan har fyllt ”kvinnokvoten” i ledningsgruppen slutar de intressera sig för att få in fler.

Bland börsnoterade bolag i USA steg andelen med minst en kvinna i högsta ledningsgruppen från 1.6 procent (1992) till 8.7 procent (2011). Men bland företag som har kvinnor på sina topp fem högsta positioner, har de flesta enbart en kvinna i gruppen.

Företag där vd:n är kvinna hade dock något bättre resultat.

Om studien

Forskningen kommer från Handelshögskolan Robert H. Smith vid Marylands Universitet samt Handelshögskolan i Columbia och bygger på data som samlats in från 1 500 börsnoterade bolag under 20 år .

Jämställdhet

Kvinnor missgynnas under föräldraledighet

Var tredje kvinna har känt sig missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. Det visar en undersökning som Unionen har låtit göra.
Publicerad 8 mars 2024, kl 06:01
Till vänster en hög med mynt, till höger en föräldraledig mamma med sitt barn.
Jämställt var det - inte - här. Var tredje kvinna upplever lönemässig diskriminering i samband med föräldraledighet. Det visar en undersökning från Unionen och Novus. Foto: Colourbox/Martina Holmberg/TT.

Vad krävs egentligen för att ett arbetsliv ska vara föräldravänligt? Den frågan har Unionen, med hjälp av Novus, ställt till drygt 1 000 tjänstemän i privat sektor som har barn mellan 0–11 år. Svaren visar att det mest avgörande för att arbetslivet ska fungera med att vara förälder är en chef som har förståelse och en positiv inställning till föräldraskap och arbetsliv.

Undersökningen visar att jämställdheten på svensk arbetsmarknad har en bit kvar. Var tredje kvinnlig tjänsteman uppger att hon på något sätt ha blivit missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. 
Många anser vidare att de inte fått tillräcklig kompetensutveckling, att de gått miste om chans till befordran eller att man blivit tilldelad sämre arbetsuppgifter på grund av sin föräldraledighet. 

Lönekartläggning nyckel till jämställdhet

Svaren visar även att många av de tillfrågade kvinnorna inte ingått i den årliga lönerevisionen. Det är allvarligt, anser Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.

− Vi har haft ett förbud mot missgynnande av föräldralediga i snart 20 år, men fortfarande är det här något som drabbar tjänstemän, det är inte okej, säger han och fortsätter:

− Många känner sig missgynnade lönemässigt, att man har halkat efter i löneutvecklingen I många av våra kollektivavtalsskrivningar är det bestämt att man ska ingå i lönerevisionen. Om det är under ett sådant avtal, då bryter man mot det,

Enligt Unionens är de årliga lönekartläggningarna en viktig nyckel för att komma till rätta med oskäliga löneskillnader.

− Det är alldeles för många arbetsgivare som inte gör de här årliga lönekartläggningarna som det faktiskt finns lagkrav på. En tredjedel av lönekartläggningarna visar på osakliga löneskillnader som då rättas till. Vår erfarenhet visar att när man väl upptäcker löneskillnaderna och får diskutera det så brukar det faktiskt rättas till. Lönekartläggningar gör verkligen skillnad, säger Peter Hellberg.

Unionen arbetar aktivt för att det måste bli tydligare konsekvenser för företag som inte genomför lönekartläggningar.

− Idag är uppföljningen från myndigheter och Diskrimineringsombudsmannen för sällan förekommande, och sanktionerna för små. Då blir det inte några incitament för arbetsgivarna att följa lagen som vi ser det, och det måste det bli en förändring på, säger Peter Hellberg.

Text: Sylvester Löfström