Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Erfarenhet bör räknas som studier

Man lär sig mycket på jobbet. Men kunskapen kan vara svår att översätta till högskolepoäng.
Nu föreslår en utredning att det ska bli lättare att få sina färdigheter bedömda och intygade.
David Österberg Publicerad
Colourbox
En person ska inte behöva sitta i skolbänken för att läsa sådant som han eller hon redan kan. Det är en viktig komponent i det livslånga lärandet, säger Jesper Lundholm, utredare på Unionen. Colourbox

Det man har lärt sig på jobbet borde räknas när man börjar plugga. Då blir studierna effektivare – vilket gör det lättare för företag att hitta personal med rätt kompetens och underlätta för den som blir uppsagd eller vill byta arbetsgivare. Så kan man sammanfatta valideringsdelegationens delbetänkande som lämnades till regeringen förra veckan.

Delegationen bildades 2015 och har regeringens uppdrag att utveckla arbetet med validering. I senaste betänkandet har delegationen fokuserat på hur kompetens som man skaffat sig på jobbet ska kunna översättas till högskolepoäng.

En av ledamöterna i delegationen är Jesper Lundholm, utredare på Unionen.

— Syftet med tillgodoräknande av reell kompetens är bland annat att korta utbildningstiden. En person ska inte behöva sitta i skolbänken för att läsa sådant som han eller hon redan kan. Det är en viktig komponent i det livslånga lärandet, säger han.

I dag finns flera hinder för validering och i betänkandet finns förslag för att undanröja de hindren. Ett sådant är att högskolor och universitet ska få ersättning för att bedöma och intyga en persons kompetens.

— Med nuvarande system medför validering enbart kostnader för ett lärosäte. Det innebär att de i princip inte arbetar med validering. Undantagen har varit när staten har gått in med en särskild satsning, exempelvis lärarlyftet. Då har staten sett ett visst behöv av kompetensförsörjning och då har lärosätena fått högre ersättning än de annars får.

Delegationen tror också att det behövs mer samarbete mellan lärosäten för att utveckla metoder för hur reell kunskap – sådant man lärt sig på andra ställen än i skolan – ska valideras. Med gemensamma bedömningskriterier och riktlinjer och möjlighet för lärosäten att söka på tillgodoräknanden från andra lärosäten sprids kunskap och likvärdigheten ökar.

Delegationen föreslår dessutom att det ska bli möjligt att tillgodoräkna reell kompetens vid uppdragsutbildning. Det kan ge nära samarbeten mellan arbetsliv och lärosäten, exempelvis vid uppsägningar.

Nu ligger frågan på regeringens bord. Jesper Lundholm hoppas att ändringarna kan genomföras till årsskiftet.

— Behoven av validering ökar med digitaliseringen, automatiseringen och globaliseringen av arbetslivet. De nyutbildade är inte tillräckligt många för att täcka kompetensbehovet. Det betyder att redan yrkesverksamma måste täcka det behovet genom kompletterande utbildningar. Det är inte ekonomiskt möjligt, vare sig ur ett individperspektiv eller ur ett samhällsperspektiv, om inte utbildningstiden kortas, säger han.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Sugen på ombyte? Då har du rätt att vara tjänstledig

Sugen på att plugga eller starta eget? I Sverige finns flera möjligheter att ta tjänstledigt från jobbet. En del är reglerade i lag, andra upp till arbetsgivaren.
Lena Michanek Publicerad 19 november 2026, kl 05:55
Översiktsbild av borggården vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm
Funderar du på att plugga, till exempel här vid Tekniska högskolan i Stockholm? Då har du sannolikt rätt till tjänstledighet. Foto: Jann Lipka

Flera typer av tjänstledighet är reglerat i olika lagar: 

• Tjänstledigt för studier regleras i en lag, som bland annat säger att du måste ha varit anställd minst sex månader i följd eller totalt tolv månader under de senaste två åren för att arbetsgivaren ska vara skyldig att bevilja tjänstledigheten. Sök i god tid, arbetsgivaren har rätt att skjuta upp ledigheten i upp till sex månader. Arbetsgivaren kan i regel inte säga ner till tjänstledighet för studier om lagkraven är uppfyllda. 

En särskild lag reglerar också rätten till tjänstledighet för SFI-studier. 

• Tjänstledigt för att starta eget regleras också i en lag, och samma premisser som för studier måste vara uppfyllda. En viktig skillnad är dock att tjänstledighet för att starta eget företag bara ger rätt till sex månaders tjänstledighet, medan studier kan pågå längre tid. Arbetsgivaren kan också säga nej till denna typ av tjänstledighet om verksamheten konkurrerar med eller skadar arbetsgivaren på annat sätt. 

• Militärtjänstgöring ger laglig rätt till tjänstledigt för vissa uppdrag inom försvaret, till exempel värnplikt.

Hemvärnssoldater kan få tjänstledigt 

En utbildning inom hemvärnet kan ge rätt till tjänstledigt enligt studieledighetslagen. Ofta ingår hemvärnssoldaten därefter ett avtal med försvaret som reglerar deltagande i övningar ett visst antal dagar per år och vid skarpa insatser. Då har man rätt till tjänstledigt enligt lagen om skydd för anställning vid viss tjänstgöring inom totalförsvaret.  

• Politiska uppdrag ger laglig rätt att vara ledig i den omfattning som krävs för att det ska vara möjligt att klara uppdraget. 

• Fackliga uppdrag kopplat till den egna arbetsplatsen sker normalt på betald arbetstid. Om man har fackliga uppdrag som inte är kopplade direkt till den egna arbetsplatsen har man rätt att ta tjänstledigt utan lön. 

• Prova annat arbete vid sjukdom

Om du varit sjuk en längre tid kan du ha laglig rätt att ta tjänstledigt för att prova ett annat arbete. Det sker då i samverkan med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.  

• Vård av närstående kan ge rätt till tjänstledigt under förutsättning att man beviljas närståendepenning av Försäkringskassan.

Tjänstledigheter som är upp till arbetsgivaren 

Det finns också möjlighet att söka tjänstledigt för annat. Det kan handla om vad som helst, till exempel att man vill ha extra ledigt för att resa eller att man vill prova ett nytt jobb hos en annan arbetsgivare. 

Frågan är fri – och lika fri är arbetsgivaren att säga nej.