Hoppa till huvudinnehåll
Politik

EU-valet: Jobbfrågorna som rör dig

Vi är nog flera som känner oss måttligt engagerade i det stundande EU-valet. Beslutsfattandet är krångligt och känns avlägset. Men politiken i Bryssel och Strasbourg påverkar vår vardag mer än de flesta vet. Inte minst vårt arbetsliv.
Linnea Andersson Publicerad 22 maj 2014, kl 15:11
Henrik Montgomery/TT
Henrik Montgomery/TT

– Många tror att svenska lagar och avtal, som kollektivavtalen, är så pass bra att vi inte påverkas av EU, men det stämmer inte. Vi har varit tvungna att stärka den svenska lagstiftningen och våra avtal på flera områden, säger Per Hilmersson, chef på fackens Brysselkontor.

Att det gör skillnad vem som sitter i parlamentet, beroende på vilken agenda och partipolitisk färg man har, ser han som en självklarhet. Inte minst när det gäller politikers olika inställning till exempelvis EU:s roll i arbetsmiljöfrågor. Gemensamt för flera områden där EU påverkar arbetstagare i Sverige är den regel­förenklingsstrategi som infördes som en konsekvens av den ekonomiska krisen för att förenkla för företagen. I stället för att länderna har olika lagar och regler har EU infört ett slags miniminivå. Men i viljan att förenkla riskerar kommissionen och det sittande parlamentet att missa arbetstagarnas perspektiv.

Thomas Janson, internationell sekreterare för Europafrågor på TCO, säger att det i grunden är bra att förenkla, men att det kan påverka skyddsregler och parternas möjlighet att sluta avtal.

– Det finns ett politiskt och ideologiskt tryck som kan påverka medlemsländerna när de vill förbättra lagen, säger Thomas Janson.


EU och arbetslivet

Arbetsmiljö: EU har haft en arbetsmiljöstrategi som löpte ut 2012, men i dag finns inga planer på någon ny. Från fackligt håll har man kritiserat EU för att de efter krisen sett arbetsmiljöfrågor som en lyx. 

Arbetstid: EU kräver rätt till minst elva timmars dygnsvila, fyra veckors betald semester och ett dygns sammanhängande vila per vecka. Det har krävt en rad ändringar i svensk lag och svenska kollektivavtal, till exempel om sammanhängande vila och rast.

Visstidsanställning: Tillsvidareanställning ska enligt EU vara den normala anställningsformen. Medlems­länder måste ha regler som motverkar missbruk av tidsbegränsad anställning. Kommissionen anser att Sverige inte har stärkt skyddet för viss­tidsanställda tillräckligt.

Överlåtelse av företag: Enligt EU ska anställda ha kvar samma rättigheter, skyldigheter och anställningsvillkor när ett företag byter ägare och man får en ny arbetsgivare. Kraven har förstärkt anställningsskyddet även för svenska arbetstagare.

TCO:s fokusfrågor i EU

Jobben: TCO vill se en politik med en EU-budget som stimulerar efterfrågan på jobb genom investe­ringar i kollektivtrafik, utbildning och infrastruktur. Allra helst med miljöinriktning.

Bättre jämställdhet: Se till att kvinnorna kommer ut på arbetsmarknaden. Förstärka välfärdssystemet i EU-länderna och ge bättre möjlighet till barnomsorg så att kvinnor och män kan jobba på lika villkor.

Partssystemen: En större respekt för fackliga rättigheter. I och med krisen har rättigheter kränkts, bland annat i Grekland och Spanien. EU har försvårat för kollektivavtal, begränsat strejk­rätten och möjliggjort för arbetsgivarstyrda fack. Oacceptabelt, enligt TCO. EU ska inte lägga sig i lönebildningen.

Politik

7 nya lagar och regler 2024 - för dig som jobbar

Från den 1 januari 2024 införs nya lagar och regler. Flera av dem rör arbetslivet och är bra att ha koll på. Bland annat gällande etableringsjobb, mer kvar av lönen och komposthink i jobbköket.
Elisabeth Brising Publicerad 8 januari 2024, kl 06:00
En anslagstavla med siffrorna 2024 på.
Nytt år innebär nya lagar och regler. Här sammanställer vi 7 av de förändringar som sker från den 1 januari 2024. Foto: Colourbox.

År 2024 träder flera nya lagar och regler i kraft som kan vara bra att känna till. Kollega har listat några av de viktigaste som rör dig som arbetar. 

1. Skatten på inkomst sänks

1 januari utökas jobbskatteavdraget, främst för låg- och medelinkomsttagare. Arbetar du och tjänar till exempel 35 000 kronor i månaden sänks skatten med 410 kronor enligt Swedbanks beräkningar. Tjänar du 25 000 kronor minskar skatten med 223 kronor, medan den med en lön på 50 000 får 585 kronor mindre skatt. 

I genomsnitt minskar skatten med knappt 2 600 kronor per person år 2024 för den som arbetar heltid. Pensionärer får också sänkt skatt, men inte de med bidrag som sjuk- eller aktivitetsersättning. 

2. Gränsen för statlig inkomstskatt bromsas

Skiktgränsen för när anställda ska betala statlig inkomstskatt pausas under 2024 i stället för att räknas upp. Skiktgränsen uppgår till 598 500 kronor per år (drygt 53 000 kronor per månad). Om skiktgränsen skulle ha räknats upp som vanligt skulle den uppgå till 666 200 kronor (månadslön cirka 55 500 kronor). 

Den andel av befolkningen som har en månadslön över skiktgränsen kommer betala statlig skatt. Stoppet ger mer pengar till statskassan, omkring 12 miljarder kronor, motsvarande det utökade jobbskatteavdraget. 

3. Sänkt skatt på bensin och diesel

Kör du i arbetet? Energiskatten på bensin sänks med 1 krona och 31 öre per liter. Skatten på diesel sänks med 43 öre per liter. För den som har en bensindriven bil och kör 1 500 mil per år sänks bränslekostnaden enligt beräkningar cirka 1500–2000 kronor per år beroende på bränsleförbrukningen, enligt en beräkning från Swedbank. 

Regeringen har även sänkt skatten på diesel som används i arbetsmaskiner i yrkesmässiga jordbruk, skogsbruk och vattenbruk. 

4. Etableringsjobb för långtidsarbetslösa och nyanlända

Från 1 januari 2024 och fem år framåt kan företag nyanställa vissa personer med stöd av staten efter ett beslut och fackligt avtal om etableringsjobb. Förslaget gäller långtidsarbetslösa, inskrivna på arbetsförmedlingen sedan minst ett år, och arbetssökande som anlänt till Sverige för upp till tre år sedan. 

Den som anställs får en kombination av lön från arbetsgivaren och stöd från staten. Inkomsten ska motsvara lägstalönen i ordinarie fackliga kollektivavtal. Som längst ska anställningen kunna pågå två år och är tänkt att därefter gå över i en tillsvidareanställning. 

5. Höjt prisbasbelopp ger mer i föräldrabidrag och sjukpenning

Prisbasbeloppet höjs till 57 300 kronor. Prisbasbeloppet är ett mått som används för att beräkna bidrag från till exempel Försäkringskassan. Det höjs i januari varje år utifrån en beräkning av prisutvecklingen i samhället. I januari 2024 höjs pris­basbeloppet från 52 500 kronor till 57 300 kronor. Det innebär att många bidrag och ersättningar från Försäkringskassan automatiskt höjs vid årsskiftet. 

En ny myndighet, Utbetalningsmyndigheten, UB, startar 1 januari 2024. Den ska få kontrollera olika inlämnade uppgifter hos myndigheter så att färre fuskar eller gör misstag när de söker ekonomiskt stöd. Syftet är att stoppa organiserade välfärdsbrott och minska felaktiga utbetalningar.

6. Ändringar i jobbskatteavdrag för äldre 

1 januari införs en ny indexering i beräkningen av jobbaskatteavdrag för äldre, i stället för dagens fasta gränser. Åldersgränsen för att ta del av avdraget höjs från 65 till 66 år. Avdraget ska också stärkas för personer som fyllt 69 år den 1 januari 2024. 

Marginalskatten sänks för de som arbetar eller uppnått åldern för rådande pensionsnorm. Den avtrappning som görs vid högre inkomstnivåer i jobbskatteavdraget, jobbskatteavdraget för äldre och det förhöjda grundavdraget tas bort. Den sänkta arbetsgivaravgiften 15 till 18 år slopas också 1 januari 2024. 

7. Krav på insamling av matrester

Från 1 januari 2024 gäller EU:s miljökrav på separat insamling av bioavfall från hushåll och verksamheter. Bioavfall, som till exempel matrester, måste börja samlas in av alla kommuner. Kravet gäller till exempel dina rester från lunchen i personalmatsalen, restauranger, storkök och butiker. Bioavfall som matrester kan bli biogas, till exempel. 

Alla verksamheter som har bioavfall som inte är kommunalt avfall ansvarar själva för att det sorteras till återvinning.

 

Fotnot: Vissa av lagändringarna beror på om regeringens budget går igenom innan utgången av 2023. 

Källor: Regeringens budget, Swedbank, Naturvårdsverket, Unionen.