Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Extrem ökning av chefers ohälsa

Chefers frånvaro på grund av psykisk ohälsa har ökat med 570 procent sedan 2014. Och det är kvinnor i chefsposition som är hårdast drabbade. Det visar nya siffror från företagshälsan Previa.
Ola Rennstam Publicerad 12 februari 2020, kl 08:00
Colourbox
Chefer blir allt oftare sjukskrivna på grund av psykosociala orsaker. Colourbox

Den psykiska ohälsan fortsätter att öka bland landets chefer. När företagshälsan Previa började kartlägga chefers ohälsa 2014 uppgick antalet frånvarodagar på grund av psykosociala orsaker till 1 547 dagar. Sex år senare är motsvarande siffra 10 380 dagar – en ökning med 570 procent.

Hårdast drabbade är kvinnor i chefsposition. Men Previas statistik visar att även manliga chefer allt oftare blir sjukskrivna på grund av psykosociala orsaker. Boven i dramat är främst hög arbetsbelastning samt krav och förväntningar som leder till långvarig stress.

– Dagens arbetsliv präglas av ett högt tempo samtidigt som gränsen mellan arbetsliv och privatliv suddas ut. Möjligheten att vara tillgänglig är obegränsad och chefer har en högre tendens att jobba mer gränslöst. Det får konsekvensen att allt fler drabbas av psykisk ohälsa. Men digitaliseringen är inget problem i sig, det är hur vi hanterar den, säger Lena-Karin Allinger, organisationskonsult på Previa.

Rapporten visar också att långtidssjukskrivningarna fortsätter att öka. Även i det här fallet är kvinnorna mest drabbade, dock har tidigare års brant stigande kurva av sjukskrivningar bromsat in under 2019. Samtidigt fortsatte ökningen av långtidssjukskrivningar bland manliga chefer.

– Kvinnliga chefer har ofta väldigt stora medarbetargrupper. En medvetenhet om att det saknas förutsättningar att leda 50 personer kan ge en känsla av hopplöshet och leda till ohälsa, säger Lena-Karin Allinger.

Många mellanchefer känner ett ökat tryck – både underifrån och uppifrån – vilket skapar en ohälsosam arbetsbelastning och stress. Många tyngs också av allt mer administrativa uppgifter.

– Administrationen suger åt sig tid som cheferna borde lägga på att föra dialog med sina medarbetare och utveckla verksamheten, konstaterar Lena-Karin Allinger.

Läs mer: 7 tips för att motverka ohälsa

Korttidsfrånvaron fortsätter däremot att minska bland cheferna. Enligt Previa bör det dock inte tolkas som att hälsan faktiskt har förbättrats, utan snarare att chefer har en tendens att låta bli att sjukskriva sig när de har kortare sjukdomsbekymmer.

– Chefer sjukskriver sig i betydligt mindre utsträckning än övrig personal, vilket är ett riskbeteende. Och vi ser nu att ohälsan hos chefer ökar med fler långtidssjukskrivningar som följd. När chefer blir sjuka blir de borta en lång tid, säger Lennart Sohlberg, analytiker på Previa.

Previas chefshälsorapport

Statistiken som inkluderar både kort- och långtidsfrånvaron kommer från Previas sjuk- och frisktjänst och omfattar 12 300 chefer på 440 anslutna företag i olika branscher över hela landet.

Ledarskap

5 konkreta tips: Så lär du dig tala inför folk

Får du panik av att hålla en dragning inför publik? Psykologen Alexandra Thomas, en av Chef & Karriärs mentorer, ger konkreta tips på hur du kan bemästra rädslan och göra presentationen till en succé.
Publicerad 10 april 2024, kl 06:00
Tecknad illustration av person med skakande ben som håller tal inför publik.
Visualisera framgång och skapa kontakt. Genom att använda dessa strategier kan du övervinna din talängslan och bli en effektiv och inspirerande kommunikatör. Illustration: Dennis Eriksson.

FRÅGA: Ända sedan barnsben har jag haft stora svårigheter med att prata inför folk. Både i skola och arbetsliv har jag i de lägena flera gånger drabbats av blackout. I vuxen ålder har jag försökt undvika situationen genom att inte ta på mig uppdrag som har inneburit redovisning. Eller i sista fall att sjukskriva mig.

Nyligen erbjöds jag att bli avdelningschef. Den rollen innebär att jag måste hålla dragningar inför hundratals medarbetare och även andra chefer. Så i stället för att bli glad och stolt över befordran känner jag enbart panik.

Självkänslan är skadad av alla gånger som det har gått åt pipan. Samtidigt vill jag inte återigen ta till flykten och tacka nej till tjänsten. Men hur ska jag göra för att våga? 

SVAR: Din fråga berör något djupt mänskligt. Att ställa sig utanför flocken var i människans tidiga historia förenat med fara och det är naturligt att hjärnan reagerar med flykt, som om du befann dig i en livshotande situation.

Att inte längre vilja fly är förstås rätt väg framåt. Efter mina år som retoriktränare har jag sett mycket som fungerar:

Försök att lugna hotsystemet genom andningsövningar. Du kan andas in genom att räkna till fyra och andas ut och räkna till fem. Visualisera det du vill uppnå. Om du får bilder av tidigare situationer, försök vända dem till scenarion där du lyckas.

Lär känna platsen och gå gärna dit och öva. Hur ser publiken ut, var sitter de, var står du, hur fungerar tekniken? Ju mer förberedd du är, desto lugnare kan du vara under framförandet.

Ett visst mått av nervositet gör att sinnena skärps och du gör dig redo att prestera. Gör dig vän med nervositeten och tänk att ingen vill lyssna på en blasé person som inte utstrålar något. Folk är ofta upptagna av sig själva och din nervositet kommer varken märkas eller synas på det sätt du upplever den.

Från blackout till framgång

Försök att minska det mentala avståndet mellan dig och publiken genom att vara personlig eller nämna något som andra kan relatera till. Du kan visa sårbarhet och avdramatisera situationen genom att till exempel säga: ”300 personer, nu blev jag nervös.”

De allra flesta kommer vilja dig väl och vill se dig lyckas. Om du ändå får en blackout vet inte publiken vad du ska säga. Då kan du låta punkterna komma i en ny ordning och ta dig tillbaka till strukturen efter hand.

Det mest effektiva – och jobbiga – sättet att komma över talängslan är exponering. Att möta situationen du är rädd för tills du lärt tankarna och kroppen att det inte är farligt.

Träna gärna hemma framför spegeln eller gå till en talcoach och simulera situationen. Den kemiska reaktionen i kroppen vid nervositet är identiskt med den vid förväntan. Enda skillnaden är våra tankar. Så ibland behöver vi överlista hjärnan och intala den att vi är taggade och att allt kommer gå bra.

ALEXANDRA THOMAS

GÖR: Psykolog, författare och specialist i organisationspsykologi på Creative Compassion. Inspirationsföreläsare och skribent.

ÅLDER: 45.

KARRIÄR: Facilitator, partner, mentor och regionchef. Har tidigare jobbat som skolpsykolog och på bup.

Har du en fråga till våra mentorer? Mejla [email protected].