Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Extrema löneskillnader i fotbollen

Spelplanen är lika stor, matcherna lika långa och bollen ser likadan ut. Men löneskillnaderna mellan spelarna i dam- och herrallsvenskan är markanta. De kvinnliga SM-vinnarna 2017 tjänade bara en femtedel av vad de manliga gjorde.
Kamilla Kvarntorp Publicerad 26 augusti 2019, kl 12:21
Markus Rosenberg (till vänster) och Kosovare Asllani (till höger).
Markus Rosenberg (Malmö FF) och Kosovare Asllani (då Linköping FC) var den manlige respektive kvinnliga spelare med högst inkomst i sina lag 2017. Foto: Andreas Hillergen, Claudio Bresciani/TT

I slutet på oktober och början på november koras vinnarna i dam- respektive herrallsvenskan. Men de ekonomiska förutsättningarna för spelarna i de båda mästarlagen är helt olika. Uppgifter från Skatteverket visar att spelarna i Linköping FC i snitt hade en inkomst av tjänst på 15 926 kronor i månaden när de vann damallsvenskan 2017. Spelarna i Malmö FF, som vann herrallsvenskan samma år, hade en inkomst av tjänst på 80 642 kronor i månaden.

– Det känns tråkigt att skillnaden är så stor. Båda lagen spelar ju fotboll på samma nivå. Det är egentligen konstigt att det får vara så stora skillnader, så är det inte inom andra yrken. Vi gör ju samma jobb, säger Linköpings lagkapten Emma Lennartsson.

Enligt en undersökning som Unionen presenterade i maj behöver hälften av alla kvinnliga fotbollsproffs i Sverige jobba vid sidan av fotbollen för att klara ekonomin. Spelarna i Linköping FC är inget undantag. Drygt hälften av de 18 spelarna i den nuvarande truppen arbetar eller studerar för att komplettera fotbollslönen.

– För fotbollsspelare på den här nivån är det viktigt med både fysisk och mental återhämtning. När de måste åka direkt från träning till jobb finns det risk för att deras vila och matintag störs. Det är klart att de skulle vara mindre stressade, tryggare i sin ekonomi och helt och hållet kunna fokusera på fotbollen om de inte behövde jobba extra, säger Linköping FC:s klubbdirektör Ann-Sofie Brehmer Hjertstedt.

För att få ekonomin att gå ihop jobbar Emma Lennartsson halvtid med kundsupport på ett företag.

– 2017 hade jag inte kunnat leva på fotbollen. Sedan dess har min lön förhandlats om, men utan att jobba extra skulle jag inte få något över. Och man vill ju kunna lägga undan lite pengar, säger hon.

Hon har haft turen att hitta en arbetsplats där hon själv kan anpassa arbetstiderna till träning och match.

– Jag är lyckligt lottad som inte har några krav på mig att jobba ett visst antal timmar per vecka, utan får betalt för det arbete som jag hinner med.

Hade hon inte behövt jobba extra hade hon kunnat fokusera mer på fotbollen.

– Jag har ju inget fysiskt arbete, men hade kunnat vara piggare i huvudet och bättre utvilad till träning - och slippa stressen över ekonomin.


Emma Lennartsson jobbar halvtid utöver fotbollen för att få ihop ekonomin. Foto: John Sandlund

Men Emma Lennartsson tycker också att det finns fördelar med att ha ett annat jobb.

– Oavsett om fotbollen går bra eller dåligt kan det vara skönt att ha något annat att tänka på också. Och det är trevligt med arbetskollegor utanför fotbollen.

Enligt Ann-Sofie Brehmer Hjertstedt ökar de låga lönerna risken för att duktiga spelare söker sig utomlands.

– Om lönerna inte höjs blir Sverige ett utbildningsland, där vi betalar våra unga talanger en liten slant på vägen upp. När de har blivit tillräckligt duktiga köps de upp av stora europeiska klubbar som har pengar. Utomlands är förutsättningarna bättre. Lönerna är inte jämställda, men damerna har rimliga löner som det går att leva på och de får bilar, lägenheter och andra faciliteter, säger hon.

En förklaring till att kvinnliga fotbollsproffs tjänar mer i länder som England och Frankrike än i Sverige är att de utländska herrlagen bidrar med pengar till damlagen.

Men Anna Maria Hellborg, doktor i idrottsvetenskap, är tveksam till att en modell där damlagen får del av de pengar som herrlagen drar in skulle fungera i Sverige.

– Det finns ingen svensk herrklubb som har lika mycket pengar som klubbar som Barcelona, Manchester United och Chelsea. För svenska klubbar skulle ett bidrag till damerna bli mycket mer kännbart, säger hon.

De ojämställda lönerna inom fotbollen är ett utslag av att damfotbollen är yngre än herrfotbollen, enligt Helena Nilsson, interim generalsekreterare för Elitfotboll dam.

– Det är en orättvisa med historiska rötter. Damfotbollen har inte en lika lång historia som herrfotbollen och får därför inte samma uppmärksamhet, varken av publiken eller kommersiellt.

Vi har alla ett ansvar för vad vi väljer att konsumera och fokusera på

Men Anna Maria Hellborg anser att det är en förenkling att säga att löneskillnaderna handlar om att herrfotbollen omsätter mer.

– Löneskillnaderna bottnar i en föreställning om att män är bättre på idrott än kvinnor. Vill vi ha mer jämställda löner måste publiken gå på fler dammatcher, företagen sponsra mer jämställt och medierna rapportera om dam- och herrfotboll på samma sätt. Och naturligtvis måste idrotten satsa jämställt. Vi har alla ett ansvar för vad vi väljer att konsumera och fokusera på, säger hon.

Helena Nilsson understryker näringslivets roll för att lönerna inom svensk fotboll ska bli mer jämställda.

– Det är framför allt kommersiella pengar som ger herrarna goda löner. Därför är det viktigt att svenskt näringsliv sponsrar mer jämställt. Mediebolagen borde också se sig i spegeln när det gäller vad som lyfts fram som spännande sporter i sändningar och artiklar. Det är viktigt att sponsorchefer och marknadschefer tänker till kring var de satsar sina pengar.

"Kommenterar aldrig löner"

Malmö FF kommenterar aldrig de anställdas löner, skriver lagets presschef Peter Åhlander i en kommentar. När det gäller damernas löner menar han att det är intäkterna, som styrs av publikintresset, som avgör hur höga lönerna kan vara.

– Om det stora intresset för VM i sommar skulle kunna kanaliseras till damallsvenskan kommer lönerna snabbt att stiga. Här har vi - klubbar och förbundet - en utmaning att arbeta med så att vi kan ta vara på det latenta intresse som finns. Det hade varit bra om lönerna i damallsvenskan kunde höjas och som ett första steg i varje fall ligga på en nivå så att spelarna kan leva på sin lön, skriver han.

Så mycket tjänar fotbollsspelarna

  • Kollega har tagit fram uppgifter från Skatteverket om vilken inkomst av tjänst de 28 spelarna i Malmö FF och de 22 spelarna i Linköping FC redovisade för inkomståret 2017, när båda lagen vann SM. Beloppet visar sammanlagd inkomst av tjänst, det vill säga även ersättning från jobb vid sidan av fotbollen.
  • Enligt fotbolldirekt.se har allsvenska spelarna i snitt en lön på omkring 100 000 kronor i månaden. Malmö FF beräknas ligga högst med en månadslön på 150 000 – 160 000 kronor. I uppskattningen av genomsnittslönerna ingår eventuella så kallade signing bonusar, en större engångssumma som slås ut över respektive kontrakts samtliga månader.
  • Genomsnittslönen i damallsvenskan uppgick år 2017 till 10 193 kronor per månad vid 12 månaders anställning, antaget 22 spelare i spelartruppen.

Källa: Fotbolldirekt.se, Elitfotboll Dam

Jämställdhet

Kvinnor missgynnas under föräldraledighet

Var tredje kvinna har känt sig missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. Det visar en undersökning som Unionen har låtit göra.
Publicerad 8 mars 2024, kl 06:01
Till vänster en hög med mynt, till höger en föräldraledig mamma med sitt barn.
Jämställt var det - inte - här. Var tredje kvinna upplever lönemässig diskriminering i samband med föräldraledighet. Det visar en undersökning från Unionen och Novus. Foto: Colourbox/Martina Holmberg/TT.

Vad krävs egentligen för att ett arbetsliv ska vara föräldravänligt? Den frågan har Unionen, med hjälp av Novus, ställt till drygt 1 000 tjänstemän i privat sektor som har barn mellan 0–11 år. Svaren visar att det mest avgörande för att arbetslivet ska fungera med att vara förälder är en chef som har förståelse och en positiv inställning till föräldraskap och arbetsliv.

Undersökningen visar att jämställdheten på svensk arbetsmarknad har en bit kvar. Var tredje kvinnlig tjänsteman uppger att hon på något sätt ha blivit missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. 
Många anser vidare att de inte fått tillräcklig kompetensutveckling, att de gått miste om chans till befordran eller att man blivit tilldelad sämre arbetsuppgifter på grund av sin föräldraledighet. 

Lönekartläggning nyckel till jämställdhet

Svaren visar även att många av de tillfrågade kvinnorna inte ingått i den årliga lönerevisionen. Det är allvarligt, anser Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.

− Vi har haft ett förbud mot missgynnande av föräldralediga i snart 20 år, men fortfarande är det här något som drabbar tjänstemän, det är inte okej, säger han och fortsätter:

− Många känner sig missgynnade lönemässigt, att man har halkat efter i löneutvecklingen I många av våra kollektivavtalsskrivningar är det bestämt att man ska ingå i lönerevisionen. Om det är under ett sådant avtal, då bryter man mot det,

Enligt Unionens är de årliga lönekartläggningarna en viktig nyckel för att komma till rätta med oskäliga löneskillnader.

− Det är alldeles för många arbetsgivare som inte gör de här årliga lönekartläggningarna som det faktiskt finns lagkrav på. En tredjedel av lönekartläggningarna visar på osakliga löneskillnader som då rättas till. Vår erfarenhet visar att när man väl upptäcker löneskillnaderna och får diskutera det så brukar det faktiskt rättas till. Lönekartläggningar gör verkligen skillnad, säger Peter Hellberg.

Unionen arbetar aktivt för att det måste bli tydligare konsekvenser för företag som inte genomför lönekartläggningar.

− Idag är uppföljningen från myndigheter och Diskrimineringsombudsmannen för sällan förekommande, och sanktionerna för små. Då blir det inte några incitament för arbetsgivarna att följa lagen som vi ser det, och det måste det bli en förändring på, säger Peter Hellberg.

Text: Sylvester Löfström