Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

För få kvinnor i styrelserna

Först 2020 kommer de mellanstora bolagen på börsen att nå upp till regeringens krav på att fyra av tio ledamöter i bolagsstyrelserna ska vara kvinnor. Det visar en ny undersökning från ett revisionsföretag, som också avslöjar att styrelseordförandenas arvoden ökat med sju procent senaste året.
Johanna Rovira Publicerad 10 november 2014, kl 15:20
Colourbox
Andelen kvinnor i styrelserna ökade i år, från 26 till 28 procent. Colourbox

Andelen kvinnor i styrelserna ökade i år, från 26 till 28 procent. Men ökningen går inte tillräckligt snabbt för att regeringen ska låta bli att ta i med hårdhandskarna om några år – de 64 mellanstora börsbolagen får lägga på ett kol om de ska nå upp till regeringens krav på 40 procent kvinnor i styrelsen år 2016.

Dessutom minskar andelen nyval av kvinnor. Att bolagen ändå kan visa en ökning beror på att antalet ledamöter totalt har minskat från 415 till 408.

Arvodena minskar dock inte – tvärtom höjdes ersättningarna till ordinarie ledamöter från 214 000 i snitt till 227 650 kronor.  En ökning på sex procent. Ersättningarna till ordförandena ökade med sju procent, från 450 100 kronor till 482 300 för i snitt cirka elva möten per år. Högst arvoden får styrelseledamöterna inom teknikområdet. Lägst är ersättningen inom företag som sysslar med vård- och omsorg, där det också finns störst andel kvinnor bland ledamöterna.

- Vi har gjort bedömningen att våra siffror är relevanta både för större och mindre bolag, säger säger Anna Gustring Boman, pensionsspecialist från PwC Sverige  som ligger bakom undersökningen.

Jämställdhet

Kvinnor missgynnas under föräldraledighet

Var tredje kvinna har känt sig missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. Det visar en undersökning som Unionen har låtit göra.
Publicerad 8 mars 2024, kl 06:01
Till vänster en hög med mynt, till höger en föräldraledig mamma med sitt barn.
Jämställt var det - inte - här. Var tredje kvinna upplever lönemässig diskriminering i samband med föräldraledighet. Det visar en undersökning från Unionen och Novus. Foto: Colourbox/Martina Holmberg/TT.

Vad krävs egentligen för att ett arbetsliv ska vara föräldravänligt? Den frågan har Unionen, med hjälp av Novus, ställt till drygt 1 000 tjänstemän i privat sektor som har barn mellan 0–11 år. Svaren visar att det mest avgörande för att arbetslivet ska fungera med att vara förälder är en chef som har förståelse och en positiv inställning till föräldraskap och arbetsliv.

Undersökningen visar att jämställdheten på svensk arbetsmarknad har en bit kvar. Var tredje kvinnlig tjänsteman uppger att hon på något sätt ha blivit missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. 
Många anser vidare att de inte fått tillräcklig kompetensutveckling, att de gått miste om chans till befordran eller att man blivit tilldelad sämre arbetsuppgifter på grund av sin föräldraledighet. 

Lönekartläggning nyckel till jämställdhet

Svaren visar även att många av de tillfrågade kvinnorna inte ingått i den årliga lönerevisionen. Det är allvarligt, anser Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.

− Vi har haft ett förbud mot missgynnande av föräldralediga i snart 20 år, men fortfarande är det här något som drabbar tjänstemän, det är inte okej, säger han och fortsätter:

− Många känner sig missgynnade lönemässigt, att man har halkat efter i löneutvecklingen I många av våra kollektivavtalsskrivningar är det bestämt att man ska ingå i lönerevisionen. Om det är under ett sådant avtal, då bryter man mot det,

Enligt Unionens är de årliga lönekartläggningarna en viktig nyckel för att komma till rätta med oskäliga löneskillnader.

− Det är alldeles för många arbetsgivare som inte gör de här årliga lönekartläggningarna som det faktiskt finns lagkrav på. En tredjedel av lönekartläggningarna visar på osakliga löneskillnader som då rättas till. Vår erfarenhet visar att när man väl upptäcker löneskillnaderna och får diskutera det så brukar det faktiskt rättas till. Lönekartläggningar gör verkligen skillnad, säger Peter Hellberg.

Unionen arbetar aktivt för att det måste bli tydligare konsekvenser för företag som inte genomför lönekartläggningar.

− Idag är uppföljningen från myndigheter och Diskrimineringsombudsmannen för sällan förekommande, och sanktionerna för små. Då blir det inte några incitament för arbetsgivarna att följa lagen som vi ser det, och det måste det bli en förändring på, säger Peter Hellberg.

Text: Sylvester Löfström