Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Facken bättre än bolagen på jämställdhet

För första gången på tre år ökar andelen kvinnor i börsbolagsstyrelserna, enligt Andra AP-fondens årliga kvinnoindex. Med nuvarande takt dröjer det 30 år innan vi har jämställda styrelser. Men facken sköter sig bättre än bolagen.
Linnea Andersson Publicerad 4 juni 2014, kl 11:34
Ulf Berglund/TT
Jämställdheten är högre i fackförbundens styrelser än i bolagens. Ulf Berglund/TT

I år är andelen kvinnor i bolagsstyrelserna 24,7 procent jämfört med förra årets fördelning på 22,3 procent, det skriver Dagens Nyheter. Det är första gången sedan 2011 som andelen ökar. Men trots årets ökning kommer det att dröja 30 år innan varannan damernas råder i styrelserna och hela 48 år i företagsledningarna. Där har dock andelen kvinnor ökat stadigt de senaste åren, från 13,8 procent 2010 till dagens 18,4 procent.

De branscher som har flest kvinnor i styrelserna är ”Tjänster” och ”Konsumentvaror” på runt 30 procent vardera. Inom industrin är andelen kvinnor 23,3 procent i bolagsstyrelserna.

Kollegas genomgång av industrifackens styrelser visar dock att facken har ett betydligt högre snitt på 35,4 procent kvinnor. Bäst i klassen är Unionen där nästan varannan styrelseledamot är kvinna (46 procent), tätt följt av Livs på 45 procent. Den enda fackförbundsstyrelse som är sämre än bolagsstyrelserna inom industrin är GS-facket där bara två av tio ledmöten är kvinnor.

Bland företagen har andelen styrelseordföranden som är kvinnor ökat från 4,3 procent till 4,8 procent under det senaste året, vilket innebär att det i nuläget är 12 kvinnor som är ordförande. Unionen är det enda av industrifacken med en kvinna på ordförandeposten.

Kvinnor i industrifackens styrelser

Unionen 46 %

Livs 45 %

IF Metall 35 %

Sveriges Ingenjörer 27 %

GS 20 %

Jämställdhet

Kvinnor missgynnas under föräldraledighet

Var tredje kvinna har känt sig missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. Det visar en undersökning som Unionen har låtit göra.
Publicerad 8 mars 2024, kl 06:01
Till vänster en hög med mynt, till höger en föräldraledig mamma med sitt barn.
Jämställt var det - inte - här. Var tredje kvinna upplever lönemässig diskriminering i samband med föräldraledighet. Det visar en undersökning från Unionen och Novus. Foto: Colourbox/Martina Holmberg/TT.

Vad krävs egentligen för att ett arbetsliv ska vara föräldravänligt? Den frågan har Unionen, med hjälp av Novus, ställt till drygt 1 000 tjänstemän i privat sektor som har barn mellan 0–11 år. Svaren visar att det mest avgörande för att arbetslivet ska fungera med att vara förälder är en chef som har förståelse och en positiv inställning till föräldraskap och arbetsliv.

Undersökningen visar att jämställdheten på svensk arbetsmarknad har en bit kvar. Var tredje kvinnlig tjänsteman uppger att hon på något sätt ha blivit missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. 
Många anser vidare att de inte fått tillräcklig kompetensutveckling, att de gått miste om chans till befordran eller att man blivit tilldelad sämre arbetsuppgifter på grund av sin föräldraledighet. 

Lönekartläggning nyckel till jämställdhet

Svaren visar även att många av de tillfrågade kvinnorna inte ingått i den årliga lönerevisionen. Det är allvarligt, anser Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.

− Vi har haft ett förbud mot missgynnande av föräldralediga i snart 20 år, men fortfarande är det här något som drabbar tjänstemän, det är inte okej, säger han och fortsätter:

− Många känner sig missgynnade lönemässigt, att man har halkat efter i löneutvecklingen I många av våra kollektivavtalsskrivningar är det bestämt att man ska ingå i lönerevisionen. Om det är under ett sådant avtal, då bryter man mot det,

Enligt Unionens är de årliga lönekartläggningarna en viktig nyckel för att komma till rätta med oskäliga löneskillnader.

− Det är alldeles för många arbetsgivare som inte gör de här årliga lönekartläggningarna som det faktiskt finns lagkrav på. En tredjedel av lönekartläggningarna visar på osakliga löneskillnader som då rättas till. Vår erfarenhet visar att när man väl upptäcker löneskillnaderna och får diskutera det så brukar det faktiskt rättas till. Lönekartläggningar gör verkligen skillnad, säger Peter Hellberg.

Unionen arbetar aktivt för att det måste bli tydligare konsekvenser för företag som inte genomför lönekartläggningar.

− Idag är uppföljningen från myndigheter och Diskrimineringsombudsmannen för sällan förekommande, och sanktionerna för små. Då blir det inte några incitament för arbetsgivarna att följa lagen som vi ser det, och det måste det bli en förändring på, säger Peter Hellberg.

Text: Sylvester Löfström