Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Facken kräver tydligare lag om inhyrning

Frågan om företag som rundar las med hjälp av bemanningsföretag diskuterades flitigt i den senaste avtalsrörelsen. För en vecka sedan avslutades Maraboufallet med förlikning.
- Rättsläget är fortfarande problematiskt, säger Unionens chefsjurist Martin Wästfelt.
Lina Jonsson Publicerad 7 mars 2011, kl 12:34

Maraboufallet har pågått under flera år men fick sitt avslut först förra veckan. Under hösten  2004 varslade Kraft Foods i Upplands Väsby 139 anställda om uppsägning. De jobbade sin sista dag vid årsskiftet och två veckor senare togs personal från bemanningsföretaget Kelly Services in. Flera av de inhyrda hade precis blivit av med sin anställning på Marabou och erbjöds istället samma tjänst via bemanningsföretaget. En solklar rundning av LAS tyckte fackförbundet Livs som stämde Kraft Food på 75 miljoner kronor.

Frågan om bemanningsföretag fick stor genomslagskraft i både riksdag och media, men dåvarande arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin ville vänta med en lagändring tills det meddelats en dom i Maraboufallet. Även Unionen har följt frågan med visst intresse.

- Vi har inga medlemmar inblandade men frågan är av intresse rent principiellt. Rättsläget står inte och faller med detta mål eftersom det finns liknande fall sedan tidigare. Däremot kan man säga att läget fortfarande är problematiskt, säger Martin Wästfelt.

En av de tidigare domarna, som rör fiskeutrustningstillverkaren ABU Aktiebolag slutade med att Arbetsdomstolen konstaterade att det inte finns något generellt förbud mot att hyra in arbetskraft när det finns anställda med företrädesrätt. Däremot finns det en praxis som säger att arbetsgivaren inte får planera för att hyra in personal permanent och på så vis medvetet runda las och att de vid återanställningprocessen inte får diskriminera.

- Det är givetvis jättesvårt att bevisa det som enligt AD krävs för att komma fram till att ett kringgående ägt rum och det är också en av orsakerna till att det här blev en avtalsfråga. Man ville få till ett större fackligt inflytande, säger Martin Wästfelt.

Att Maraboufallet avskrivs i och med förlikningen betyder dock inte att all tid och pengar som lagts ned i målet varit bortkastade. Frågan vässade debatten kring bemanningsbranschen och bidrog till att flera kollektivavtal fick skrivningar där det tydligt framkom att facket vill ha inflytande över inhyrd personal.

- Maraboufallet är inte det sista inhyrningsfallet vi kommer att få se i AD. Det är tydligt att lagstiftningen behöver ses över. Inhyrning av arbetskraft ska bara få ske vid tillfälligt arbetskraftsbehov, säger Martin Wästfelt.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.