Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Facken kritiska till bantad föreskrift

Rehabilitering är bortstruket i den reviderade arbetsmiljöföreskrift om arbetsanpassning som ska spikas efter sommaren. Facken är mycket skeptiska till föreskriften och menar att de inte fått gehör från Arbetsmiljöverket för sina farhågor.
Johanna Rovira Publicerad
Arbetsmiljöverkets logga på husfasad.
Foto: Naina Helén Jåma/TT

När Arbetsmiljöverkets första förslag till en ny föreskrift för arbetsanpassning presenterades i december i fjol, var 27 av de 31 remissvaren kritiska. Nu har det kommit en andra version som faller arbetsgivarna mer på läppen. Men arbetstagarparterna är fortsatt skeptiska:

– Vi var positiva till att föreskriften om arbetsmiljöanpassning och rehabilitering skulle revideras eftersom det händer mycket på området. Men vi hade hoppats att föreskriften skulle bli bättre, i stället blir den betydligt snävare, säger Mirjam Olsson, arbetsmiljöutredare på Unionen.

Det nya förslaget innebär en kraftig bantning av den nu gällande föreskriften – bland annat har de allmänna råden, som i dag består av åtta välmatade helsidor med kommentarer och anvisningar hur man ska förstå och tolka föreskriften, reducerats till ett fåtal meningar.

Arbetstagarparternas huvudkritik är att rehabiliteringsdelen plockats bort i det nya förslaget. Om inte arbetsgivarens ansvar för rehabiliteringen specificeras i föreskriften kan det bli problem, befarar facken som gärna hade sett att arbetsgivarens ansvar för att få tillbaka sjuka i arbete blivit ännu tydligare än vad det är i dag.

– Vi tycker det är problematiskt att man gör det svårare att efterleva arbetsmiljölagen i och med att man bara preciserar en del av arbetsgivarens skyldigheter. Föreskrifterna ska vara begripliga för alla på arbetsplatsen och vi förstår inte på vilket sätt det blir tydligare och enklare av att inte preciserar rehabiliteringsansvaret, säger Mirjam Olsson.

– Förslaget är luddigt och otydligt och plockar man bort kravet på att man ska ha en organisation kring rehabilitering, komplicerar man det för parterna, säger Daniel Gullstrand, arbetsmiljöexpert på PTK.

Arbetstagarorganisationerna är också kritiska till att den hopkrympta föreskriften är mer individinriktad än den nuvarande. Mirjam Olsson menar att en rehabiliteringsprocess ofta handlar om att åtgärda brister i hela organisationen, vilket också framgår av förarbetena.

– Med tanke på de sjuktal vi har, där en stor del av ohälsan är stressrelaterad och ofta har samband med brister i arbetsmiljön, så är den krympta föreskriften oroväckande, säger Mirjam Olsson.

I den gällande föreskriften om arbetsanpassning och rehabilitering står det uttryckligen att rehab- och anpassningsarbetet ska ske i samarbete med facket. Men i det nya förslaget blir fackets roll ett mysterium för en lekman – ett allmänt råd hänvisar i vaga ordalag till arbetsmiljölagen.  

– Vi tycker att skrivningen är obegriplig. Arbetsgivarrepresentanters roll i arbetet med arbetsanpassning och rehabilitering är otroligt viktig och kan inte förpassas till ett otydligt allmänt råd, säger Mirjam Olsson.

Arbetsmiljöverket ska fatta beslut om föreskriften efter sommaren och både Mirjam Olsson och Daniel Gullstrand befarar att verket kommer att slå dövörat till inför fackens farhågor.

– Det kan inte ha undgått Arbetsmiljöverket vad vi tycker. Men vi upplever inte att våra farhågor tagits på allvar, säger Mirjam Olsson.

– Vi har gjort upprepade försök att få fram någon form av dialog för att vi ska kunna mötas i våra behov, men har inte nått fram. Svaren vi får är att det ska tas fram en vägledning till föreskrifterna som ska utveckla vad som gäller, men vi tycker ju att om man behöver en vägledning för att förstå föreskrifterna så har man misslyckats i tydligheten, säger Daniel Gullstrand.

Arbetsmiljöverket har getts möjlighet att svara på kritiken.

Foto: Patrik Nygren, Camilla Svensk

Arbetsmiljölagen

Arbetsmiljölagen, AML, är en så kallad ramlag som ska förebygga ohälsa och olycksfall på arbetet och i övrigt verka för en god arbetsmiljö. Huvudansvaret för arbetsmiljön ligger på arbetsgivaren. Utöver AML finns ett sjuttiotal föreskrifter som preciserar vad arbetsgivaren, (men även andra), har för ansvar, bland andra föreskriften Arbetsanpassning och rehabilitering AFS 1994:1

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Pollensäkra kontoret – 10 enkla tips – klädrulle och jackförbud

Pollen i kontorsmiljön kan försämra arbetsförmågan för allergiker. Med enkla åtgärder kan arbetsgivare och anställda minska besvären och skapa en bättre arbetsmiljö.
Elisabeth Brising Publicerad 23 april 2026, kl 09:01
En kvinna snyter sig under ett blommande träd
Lämna jackan utanför kontoret. Så hjälper du pollenkänsliga kollegor klara våren. Foto: Colourbox
  1. Ta pollenallergi på allvar. Cirka 30 procent av svenskarna är pollenallergiker och för många kan symtomen påverka arbetsförmågan under långa perioder. Anpassningar vid allergi ska utredas, men vara rimliga i varje enskilt fall. Kolla ventilationen på arbetsplatsen så att inluften filtreras från pollen. Vid svår allergi ska arbetsgivaren göra en riskbedömning tillsammans med den anställde.
     
  2. Ta hjälp av läkemedel. Den som är allergisk, eller misstänker att den är det, bör börja medicinera i god tid innan den pollensort som ger besvär drar i gång. 
     
  3. Prata om sjuknärvaro och anpassningar. De flesta med pollenallergi går till jobbet trots symtom– chefer bör vara uppmärksamma på ohälsa och om den leder till funktionsnedsättning. Behövs någon anpassning, som mer hemarbete? 
     
  4. Jobba hemifrån. Distansarbete kan vara ett enkelt sätt att underlätta under dagar med höga pollenhalter, om arbetet tillåter. Tänk på att inte vädra i onödan hemma heller. Byt gärna kläder och skölj håret när du varit ute. 
     
  5. Håll fönstren stängda under dagtid. Vädra helst kontoret tidig morgon eller sen kväll när pollenhalterna är lägre – eller inte alls under högsäsong.
     
  6. Inga ytterkläder vid skrivbordet. Jackor och kappor drar med sig pollen in – häng dem alltid i kapprum. Det gäller alla anställda. 
     
  7. Använd klädvårdsrulle. En klisterrulle på kläderna minskar både pollen och pälsdjurshår. Arbetsplatsen kan erbjuda rullar vid klädhängare. Använd gärna även om du inte själv är allergiker.
     
  8. Tänk efter innan ni planerar utomhusaktiviteter. Picknickar, luncher, utomhusfika och möten i gräs(lig) miljö är trevligt. Men det kan göra att allergiska kollegor inte orkar hänga med. Fråga vad som funkar i god tid, eller föreslå inomhusaktivitet. Morgon och kväll är ofta bättre att vara ute än mitt på dagen. 
     
  9. Prata om pollen. Vissa är paniskt rädda för kollegors snor. Andra har sjukdomar som gör dem infektionskänsliga. För att inte sprida onödig oro kan allergiker berätta att de inte smittar. Förklara vad som hjälper dig uthärda säsongen och varför du är extra trött. Kollegor är inte tankeläsare utan behöver få veta hur de kan stötta. 
     
  10. Slå hål på myter om medicin. Moderna allergimediciner gör sällan människor trötta – däremot kan obehandlad allergi leda till onödigt stark trötthet.


Källor: Kollega.se, Astma- och allergiförbundet, Arbetsmiljöverket, Prevent.