Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Facken larmar: Anställda får inte jobba hemifrån

Nu slår facken larm om att många tjänstemän, tvärt emot de aktuella rekommendationerna, inte får jobba hemifrån. En av dessa är Alice som länge varit rädd för att smittas på jobbet. Men nu meddelar regeringen att man skärper kraven på arbetsgivarna.
Anita Täpp Publicerad
Vidar Ruud / NTB scanpix / TT
Många tjänstemän får inte jobba hemifrån för sina arbetsgivare - trots Folkhälsomyndighetens rekommendationer för att minska smittspridningen av covid-19. Vidar Ruud / NTB scanpix / TT

En ständig oro för att bli smittad. Det har Alice upplevt, både på vägen till och från jobbet liksom på arbetsplatsen, ända sedan pandemin var ett faktum i våras.

Redan i mars försökte hon, med hänvisning till Folkhälsomyndighetens rekommendationer, att få jobba hemifrån. Men chefen sa nej.

Att distansarbeta var okej för alla andra tjänstemän på företaget. Men Alice och hennes kollegor på orderavdelningen måste alltid vara på plats. Det inte minst på grund av att man snart skulle byta ordersystem, påpekade chefen.

Alice, som har över 30 års erfarenhet av sitt yrke, var övertygad om att distansarbete skulle fungera bra även i den situationen. Men liksom flera av hennes kollegor, som är lika missnöjda med situationen, opponerade hon sig inte.

En orsak är att företaget länge har varit i kris.

– Vi har hela tiden känt på oss att fler neddragningar är på gång och undrat över vem som ska drabbas härnäst. Och då vill man ju inte bråka så mycket, säger Alice.

Svårt att hålla avstånd

Hon och kollegorna känner sig inte heller trygga på jobbet eftersom de upplever att arbetsgivaren inte har gjort tillräckligt för att skydda dem mot eventuell smitta där.

Visserligen har handsprit placerats ut lite här och där. Men de sitter fortfarande lika tätt som tidigare i avdelningens öppna kontorslandskap, vilket gör det omöjligt att hålla ett rekommenderat avstånd till varandra.

Läs mer: Smittspridning ökar i öppna kontor

Både Alice och flera av kollegorna är med i Unionen. Men eftersom varken fackklubb eller någon förtroendevald finns på arbetsplatsen har det heller aldrig varit aktuellt att kontakta förbundet för att få hjälp.

I stället har de försökt anpassa sig till situationen genom att göra det de själv kan för att skydda sig, så gott det går. En del har exempelvis börjat ta bilen till jobbet varje dag. Andra, som Alice, har inte det valet och måste fortsätta att ta tunnelbanan till jobbet – något hon ibland har upplevt vara väldigt obehagligt.

Ännu har ingen på Alice avdelning insjuknat i covid-19,  vilket hon är väldigt tacksam för.

Tacksam är hon också över att hon nu, under hösten, ändå har fått tillstånd att jobba hemifrån ett par dagar i veckan.

Flera fack larmar

Alice och hennes kollegor är inte ensamma om att uppleva att arbetsgivaren inte har vidtagit tillräckliga skyddsåtgärder. Det vittnar, enligt uppgift till Kollega, även samtal till Unionens medlemsrådgivning om. Detsamma gäller hos Arbetsmiljöverkets svarstjänst, dit alla arbetstagare kan vända sig för att få rådgivning.

Nyligen berättade även SVT Nyheter om att inte bara Unionen utan också fackförbunden Vision och Akavia känner igen bilden.

Och att arbetsgivarnas argument till varför tjänstemän inte får jobba på distans är alltifrån att tekniska lösningar saknas för hemarbete till att det är solidariskt att vara på arbetsplatsen eftersom andra yrkesgrupper måste vara det.

Eftersom det saknas sanktioner för de arbetsgivare som inte följer de rekommendationer som finns vill Akavia att Arbetsmiljöverket får i uppdrag att följa upp hemarbetet.

– De har fått uppdrag att sprida information om riskerna med hemarbete men vi vill komplettera det med att de ska ge stöd och råd och också följa upp efterlevnaden, säger Lee Wermelin, ordförande Akavia.

Till SVT Nyheter sade då Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark att hon tycker det är allvarligt att arbetsgivare struntar i rekommendationerna om hemarbete. Dock ansåg hon inte att det var aktuellt med en tillsyn på arbetsplatserna och tillade:

– Vår modell fungerar bra men jag utesluter inte att det kan komma andra förändringar.

Och i dag, tisdag, meddelade Eva Nordmark att regeringen nu har beslutat att skärpa tonen mot arbetsgivarna, för att fler ska kunna jobba hemifrån med syfte att minska smittspridningen.

Därför kommer Arbetsmiljöverket och Folkhälsomyndigheten få i uppdrag att ta fram konkreta och tydliga instruktioner för vad som är arbetsgivarnas ansvar, exempelvis vad gäller hemarbete liksom smittorisken för dem som ändå måste vara på sin arbetsplats.

Enligt Eva Nordmark kommer den aktuella vägledningen, som ska presenteras om två månader, inte vara tandlös.

– Ytterst kan det innebära att om man trotsar detta så kan man få betala skadestånd, säger hon till SR Ekot.

Företaget tillåter inte distansjobb

En arbetsplats där de flesta tjänstemän inte tillåts distansarbeta är företaget Saft i Oskarshamn. Det trots att man försökt få tillåtelse för det både via företagsledningen och facken.

Företagsledningens argument har varit att man inte kan garantera arbetsmiljön vid distansarbete.

I en kommentar till Oskarshamns-tidningen säger Unionens företrädare Michael Karlsson att man har enats om en strategi där en rad åtgärder vidtagits för att coronasäkra arbetsplatsen.

– Vi är en fabriksenhet där de olika enheterna hänger ihop det gör att personalen behöver vara på plats för att allt ska fungera. För att minimera risken för smittspridning har vi gjort väldigt mycket för att skapa en säker arbetsplats. Vi ser till att alla håller avstånd och undviker onödig kontakt. Möten med flera personer sker via länk och alla uppmanas självklart att tvätta händer och stanna hemma vid minsta förkylningssymptom, säger han och fortsätter:

– Vi gör bedömningen att de som är här behövs för att allt ska fungera ska vara på jobbet. Av våra medlemmar i Unionen har dessutom nästan alla egna rum. De som känner oro har möjlighet att framföra det helt anonymt till företagshälsovården. Men mig veterligen är det ingen som har gjort det.

Safts vd Mari Kadowaki påpekar att företaget har slutit en överenskommelse med facken, som gör att i stort sett all personal är kvar på arbetsplatsen. På frågan om hemarbete inte tillåts för att man är oroliga för personalens arbetsmiljö när de jobbar hemifrån svarar hon:

– Vi har ett ansvar för personalens arbetsmiljö oavsett var de jobbar och med tanke på att vår fabrik ska ses som enhet där allt måste hänga ihop har vi valt att ha det här upplägget, säger hon.

Inte rätt att vägra att gå till kontoret

Även om man måste vara på sin arbetsplats under pandemin och då även kan känna oro för att arbetsgivaren inte gör sitt bästa för att skydda en från viruset så kan Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen, inte rekommendera att man bara struntar i att gå till jobbet.

Rent juridisk kan det ses som en arbetsvägran, vilket i värsta fall kan leda till att man blir uppsagd, påpekar hon.

– Man är inte skyldig att utföra en arbetsuppgift där man riskerar sitt liv och sin hälsa. Men jag tror inte man kan säga att man skulle hamna i en sådan situation när det gäller corona. Då handlar det mer om att man känner sig otrygg på arbetsplatsen, vilket blir mer en arbetsmiljöfråga och hur arbetsgivaren hanterar den. Om hur man kan lösa det på annat sätt, säger Malin Wulkan.

I första hand ska man som medlem i Unionen kontakta förbundet, via Unionens medlemsrådgivning, för att få stöd och hjälp.

– Om det inte finns någon klubb eller något ombud på arbetsplatsen så brukar vi kunna lösa det genom att man får hjälp av en ombudsman i stället. Så att man försöker lösa det här i dialog med arbetsgivaren.

Vad gäller då om man måste vara på jobbet och en kollega kommer dit och snörvlar? Vilket ansvar och vilka skyldigheter har en arbetsgivare i det fallet?

Elisabet Ohlsson, förbundsjurist på Unionen, påpekar att arbetsgivaren har rätt att leda och fördela arbetet. Samtidigt är denne, enligt arbetsmiljölagen, skyldig att se till att arbetsmiljön är säker för alla anställda och ska enligt Folkhälsomyndigheten också vidta åtgärder för att förhindra spridning av covid-19. Och sammantaget innebär det att arbetsgivaren har möjlighet att skicka hem en person som kan ha covid-19.

– Men då bör arbetsgivaren först ha haft en dialog med den anställde så att snörvlandet inte beror på något annat, som en allergi. Och i arbetsgivarens skyldigheter ingår även att om möjligt låta den anställde få jobba hemifrån, säger hon.

Alice heter egentligen något annat.

Läs mer: 

Många oroliga inför återgången till kontoret

Eva var livrädd för corona – blev av med jobbet

4 av 10 har jobbat hemma

Enligt en Sifo-undersökning som Unionen gjorde i höstas har endast 40 procent av de privatanställda tjänstemännen i huvudsak jobbat hemifrån under coronapandemin. I undersökningen, som gjordes mellan den 17 september och 1 oktober 2020, deltog 1 200 privatanställda tjänstemän.

SÅ GÖR DU VID ORO FÖR SMITTA

  • Ta kontakt med din klubb eller ditt fackombud. Finns det inte på din arbetsplats? Kontakta Unionens medlemsrådgivning för att få stöd och hjälp.
  • Om du upplever att din arbetsgivare inte gör tillräckligt för att skydda dig på arbetsplatsen och av något skäl inte vill gå via facket kan du göra en ”arbetstagares anmälan” på Arbetsmiljöverkets hemsida. Du är alltid anonym. Om arbetsmiljöinspektörerna bedömer att det behövs kan en tillsyn göras på arbetsplatsen, vilket kan resultera i att en arbetsgivare mot vite kan tvingas vidta åtgärder.
  • Mer generella föreskrifter om smittorisker på arbetsplatsen hittar du i Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2018:4.
  • Hantering av oro och rädsla på jobbet. Stöd för arbetsgivare och råd till arbetstagare.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Grön omställning i pappersbruket: Här gifter sig tyg med skog

På Mörrums bruk i Blekinge omvandlas återvunnet tyg och lövskog till fibermassa – som blir nya kläder. Bristen på välsorterade gamla textilier sätter dock käppar i hjulen för den cirkulära ekonomin.
Elisabeth Brising Publicerad 17 april 2026, kl 11:00
Tjänstemännen Lars ”Krille” Björck och Åsa Degerman jobbar med en unik teknik för tygåtervinning på Södra Mörrum. Men det är brist på bra tygsortering i Sverige. Foto: Hanna Franzén

Lars ”Krille” Björck rör sig vant mellan brukets grönvita silor. Mörrum är skogskoncernen Södras minsta fabrik, men ändå två kilometer lång. Här cyklar han mellan uppgifterna på vedgården, fabriksrum och kontoret, när det inte är smällkallt som i dag.

– Akta isfläckarna, varnar han under rundvandringen.

Lars Björck kom hit för två år sedan för en tjänst som driftsingenjör och för att arbeta med delvis återvunnen textilmassa. Han är själv före detta skogsägare i kooperativet och tycker det är bra att skogsägarna skapar nya produkter på marknaden.

– Jag hade aldrig bytt jobb om jag inte kände att det var utmanande, lite i det gröna tänket, säger han.

Fibern säljs till modeföretag som Lindex

Sedan 2019 gör Södra en speciell massa av trä och 20 procent återvunnet tyg. Fibern kallas Oncemore och finns i plagg från klädföretag som Lindex och Filippa K.

– Vi jobbar stenhårt för att få ut det här, säger Åsa Degerman, senior affärsutvecklare på Södra Innovation och strategi i Värö, som besöker bruket i Mörrum för dagen.

Hon bor i Göteborg och jobbar med att utveckla den cirkulära affären och möter klädföretag och beslutsfattare.

I det blekingska skogsbruket bryts gamla kläder ner till ny fibermassa. Foto: Hanna Franzén

"Världsunik teknik"

Den teknik de har utvecklat här är världsunik, enligt Åsa Degerman, eftersom de tar emot blandplagg som består av både bomull och polyester. De flesta nya kläder består av så kallad polycotton, vilket försvårar återvinning eftersom fibrerna är svåra att skilja åt. Men Södras textilavskiljare tar emot blandade tyger som separeras först torrt och manuellt och sedan med kemikalier.

– Vi vill åt bomullen, den gifter sig väl med cellulosan från träden, förklarar Lars Björck.

Bomullen blir till nya tygfibrer medan polyestern går till energiåtervinning och förbränns i värmeverk.

Vill skala upp 

Södra skulle vilja skala upp från dagens kapacitet på 2 000 ton textilavfall per år till 50 000 ton. Men det finns utmaningar. En är bristen på insamling och tygsortering.

I januari 2025 infördes EU:s lag om separat insamling av textilavfall i Sverige. Vi svenskar sorterade genast gamla kläder så att högarna svämmade över på återvinningar och secondhand. Det fanns dock inget system för att ta emot allt. På grund av det kom en tillfällig lag om att små mängder trasiga kläder får slängas i brännsopen.

Vad gäller? Får jag slänga en trasig strumpa?

Sedan januari 2025 ska textilavfall sorteras och samlas in separat. Syftet är en mer cirkulär textilmarknad i EU.

Samtidigt finns ett undantag. Strumpor och underkläder, tyg som är mögligt, har skadedjur eller är så smutsigt eller trasigt att återanvändning eller återvinning inte är möjlig får slängas i brännbart.

Kommunerna ansvarar för att samla in textilavfall från hushållen.

Textiltillverkare och grossister ansvarar för att sortera och lämna sitt textilavfall till behandlingsanläggningar.

EU:s nya producentansvar för textilindustrin nationellt ska vara inrättat senast 2028. 

Källa: Naturvårdsverket.

Tygåtervinning haltar i Sverige - behövs AI

Tygåtervinningen haltar fortfarande i Sverige, konstaterar Åsa Degerman. Dessutom saknas en kvalitativ sortering. Precis som plast består kläder av olika råvaror, som plast, växtfiber och metall.

Åsa Degerman
Åsa Degerman. Foto: Hanna Franzén

– Det är jättebra att samla in, men nästa steg är mer sortering och återvinning. Vi behöver bygga upp mer kompetens, AI och automatisering inom det här, säger Åsa Degerman.

Smuts, dragkedjor och stora delar elastan i kläder gör dem svåra att återvinna i Mörrum.

– Det krävs råvara som är någorlunda beständig. Att vi kan lita på det vi får in så det inte är kontaminerat med material som inte framgår, säger Lars Björck.

Tygavfall till Mörrum från Bangladesh och Finland 

Textilavfallet som kommer till Mörrum letar de upp från många olika håll. Det är produktionsspill från Bangladesh, uttjänt tyg från tvätterier och avlagda kläder från hem i Finland, Sverige och Nederländerna. Enklast att återanvända är vitt bomullstyg. Men anläggningen provar även färgade kläder.

– Som Icas gamla jobbuniformer, säger Åsa Degerman.

Grön omställning står och stampar i startboxen

Framtiden är oviss för den gröna industriomställningen i Sverige. EU har beslutat om en omställning, en mer cirkulär ekonomi och mindre beroende av fossil råvara. Men omvärlden är orolig och lönsamheten dröjer. Exempelvis har företaget Renewcell, som Kollega skrivit om tidigare, gått i konkurs. Men tekniken finns kvar och en ny ägare har tagit över produktionen. 

Nya EU-regler ska ge mer hållbart mode

Det finns dock ljus i sikte. I april 2028 införs EU-regler om ett producentansvar för textilier. Då ska företag börja betala en avgift för nya kläders miljöpåverkan. Ju mer hållbart material en tröja innehåller, desto lägre ska avgiften bli. Men ett osäkert geopolitiskt läge och hård konkurrens utifrån skapar ovisshet.

– Många står i osäkerhet. Vad är det som händer lagstiftningsmässigt? Hur mycket ska vi satsa och när blir det lag att till exempel använda återvunnet material? säger Åsa Degerman.

Kommer nya EU-lagkrav fungera?

– Vet inte, tidigare har de försökt med politiska morötter som inte har räckt, säger Åsa Degerman.

Samarbete och problemlösning är något av det roligaste i jobbet tycker kollegorna Åsa Degerman och Lars Björck. Foto: Hanna Franzén

Självförsörjande på el - "känns tryggt"

Över Blekingebruket ligger en svavellukt blandad med trädoft från vedhögarna. 65 meter över havet tronar fabrikens högsta torn – Åsa Degerman kallar det brukets hjärta – av plåt och betong. Värmen från ångan i turbinerna förser både anläggningen och omgivande samhällen med fjärrvärme. Bruket är självförsörjande på el, både för fabriken och orterna. En trygghet, tycker Lars Björck.

Inne i massafabriken bullrar det högt, men få människor syns till. Säkerhetstänket syns överallt i skyltar och skyddskläder. De flesta anställda sitter i kontrollrum eller på kontor.

Men i de asiatiska länder där massan blir till tyg ser arbetsmiljön annorlunda ut.

Diskussioner om arbetsmiljön i textilindustrin

I produktionsleden till kläder finns många underleverantörer som spinnare, vävare och stickare. Till sist sys plaggen i fabriker, ofta i Bangladesh, innan de skeppas till butikerna. Många varor reser långt och rör vid många människors liv och händer. Viskostyg, som Södras, kräver starka kemikalier som hanteras i andra länder där produktionen ibland kan vara hälsofarlig, enligt flera granskningar.

När er fibermassa åker från Mörrum – vart reser den då?

– Den kan till exempel åka till Österrike, Kina eller Thailand. Vi säljer till fibertillverkare. Men dem vi säljer till är rankade som de med minst miljöpåverkan. Vi har en uppförandekod, säger Åsa Degerman.

Blir det ett miljövänligare tyg, trots den här globala processen?

– Ja, det ger lägre miljöpåverkan att använda vår fiber än generell viskos från Kina, säger Åsa Degerman.

Hon och kollegan Lars Björck tycker att det är synd att mode från kinesiska företag som Temu och Shein – det vill säga ultrasnabbt producerade kläder till extremt låga priser – konkurrerar med europeiska klädföretag som har helt andra miljö- och arbetsrättskrav.

Åsa Degerman påpekar också att kläder bara behöver innehålla 5 procent återvunnet material för att få miljömärkningen Recycled Claim Standard, RCS, men att Södras fiber innehåller 20 procent återvunnet tyg. Dessutom är skogsråvaran miljöcertifierad.

Vitaliserar bruksarbetet 

Något av det roligaste med jobbet tycker hon och Lars Björck är att bryta ny mark och skapa något innovativt med kollegor i helt andra yrkesroller.

– Det är många olika funktioner och miljöer här. Vi har skogen, bruken, innovation och labb, det är jättehäftigt. Jag som kontorsråtta ser alltid fram emot att komma hit, säger Åsa Degerman.

Lars Björck instämmer – att återvinna textilier vitaliserar arbetet i skogsindustrin.

– Ingen kan säga att det inte går. Jag tycker om det öppna klimatet – att tekniker, processingenjörer och innovation sitter runt samma bord. När utvecklingsarbete pågår finns svaren i samarbetet och tillsammans hittar vi lösningarna. Lite som när de värker fram ett svar i På spåret.

SVENSK TEXTILÅTERVINNING PÅ GÅNG

Sverige ligger långt fram inom teknik och forskning kring textil fiberåtervinning, men det råder brist på storskaliga anläggningar för sortering och återvinning. Här är några fler anläggningar och initiativ: 

ORTVIKEN: Circulose (tidigare Renewcell) gör textilmassa av klädavfall.

SÖDERTÄLJE: Telge. Textilåtervinning.

MÄRSTA: Human Bridge. Sorteringsanläggning för textil.

MALMÖ: Sysav/Siptex. Automatiserad sorteringsanläggning för textil.

STOCKHOLM/USA: Syre, som grundats av H&M-gruppen och Vargas Holding, bygger en anläggning i North Carolina för polyesteråtervinning.

STOCKHOLM: Cellucircle. Återvinner polyester till plast. 

Källa: Naturvårdsverket.

Stor textilkonsumtion

➧ Vi köper 13–14 kilo kläder och textilier per person i Sverige (2024).

➧ En t-shirt används i snitt 30 gånger. 

➧ 30 procent av kläderna i en garderob används inte. 

Källa: Stockholm Vatten och Avfall.

➧10 procent av världens koldioxidutsläpp står textilsektorn för globalt. 

➧1 procent av alla använda kläder återvinns till nya klädfibrer.

Mer om EU:s lagar för mer hållbart mode. 
Tips och råd för hållbar textilkonsumtion