Annons
Annons
  • Representanter för Facken inom industrin. Från vänster: Per-Olof Sjöö GS-facket, Eva Gouvelin Livsmedelsarbetareförbundet, Marie Nilsson IF Metall, Ulrika Lindstrand Sveriges Ingenjörer och Martin Linder från Unionen. Foto: Henrik Montgomery / TT

Facken öppnar för flerårigt avtal

Publicerad 13 oktober 2020, kl 17:06

De medlare som hjälper parterna i avtalsrörelsen föreslår ett 29 månader långt avtal. Fullt möjligt, om innehållet blir bra, tycker Facken inom industrin. Även arbetsgivarna tror att det finns förutsättningar för ett långt avtal.

De kollektivavtal som löpte ut i våras förlängdes till den sista oktober i år. Anledningen var coronakrisens påverkan på ekonomin.

Men nu är avtalsrörelsen igång igen och i går, måndag, lämnade de oberoende medlarna en första skiss på hur ett avtal skulle kunna se ut. Skissen innehåller ännu inga förslag på lönenivåer, men förslaget är att de nya avtalen ska löpa på 29 månader.

Utgångspunkten för Facken inom industrin har varit ett ettårigt avtal. I ett pressmeddelande säger förbunden nu att de är beredda att träffa ett längre avtal.

"Förutsatt att löneökningarna är de rätta, att det finns med ytterligare avsättningar till arbetstidsförkortning- deltidspension/ flexpension, en låglönesatsning på de avtalsområden där detta krav finns med samt vab-utfyllnad på de avtalsområden där detta krav finns med."

På arbetsgivarsidan säger Teknikföretagen att avtalsskissen kan ligga till grund för det fortsatta förhandlingsarbetet. Men avtalsskissen måste kompletteras med reservationer, säger Teknikföretagens förhandlingschef Tomas Undin i ett pressmeddelande.

– Det kan finnas skäl att träffa ett längre avtal som kan utgöra en stabiliserande kraft på en osäker arbetsmarknad. Samtidigt vet vi att i spåren av ökad smittspridning och införandet av nya restriktioner finns det en risk för bakslag efter sommarens återhämtning, säger Tomas Undin.

"Svettigt med ett kort avtal"

De senaste åren har avtalslängden varierat mycket, enligt Christian Kjellström, nationalekonom på Medlingsinstitutet. 2013 var avtalen treåriga, 2016 löpte de på 12 månader och 2017 var de återigen treåriga.

– Det är svårt att peka på vad som påverkar avtalslängden eftersom det kan variera över tid. En faktor kan vara vilka ekonomiska förutsättningar som råder, där sannolikheten för korta avtal ökar om de ekonomiska förutsättningarna är oklara, säger han.

Läs mer: Retroaktiv lön - knäckfråga i avtalsrörelsen

Han vill inte spekulera i hur långa årets avtal kommer att bli, men konstaterar att det blir tajt med tid om de blir korta.

– Den här avtalsrörelsen är väldigt speciell eftersom så många avtal prolongerades, en del ända in på våren 2021. Det tror jag kan påverka avtalslängden. Det blir svettigt med ett kort avtal, för då är det snart dags att inleda nya förhandlingar.

Om avtalen blir ettåriga innebär det dessutom att väldigt många avtal löper ut nästa höst.

– Det blir väldigt komprimerat att förhandla så många avtal nästa höst, säger han.

Facken vill ofta ha korta avtal

Enligt Christian Kjellström yrkar fackförbunden oftast på korta avtal – bland annat eftersom de vet att arbetsgivarna oftast vill ha långa. Tanken är att arbetsgivarsidan därmed får betala för att få långa avtal.

Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet, säger att årets avtalsrörelse är ovanligt komplicerad. Olika branscher har drabbats olika hårt av krisen – och dessutom är delar av svensk ekonomi beroende av smittspridningen i andra länder.

– Osäkerheten talar för korta avtal i år. Å andra sidan brukar arbetsgivarna vilja ha längre avtal och det kan i så fall innebära lite högre lönenivåer. Frågan kompliceras ytterligare av om det ska bli retroaktiva löneförhöjningar eller inte. Blir det inte det får arbetsgivarna antagligen höja lönenivåerna lite extra.

Industrin bestämmer lönenivån

  • 1997 enades fackförbunden och arbetsgivarna inom industrin om Industriavtalet. Det förnyades 2011 och 2016.
  • Avtalet innebär att parterna inom industrin avgör hur stora löneökningar svensk ekonomi tål – eftersom industrin har global konkurrens. Avtalet reglerar också hur förhandlingarna om kollektivavtalen ska genomföras.
  • Avtalen för industrin löpte ut den sista mars, men förlängdes till sista oktober på grund av coronakrisen. Den sista månaden leds förhandlingarna av opartiska ordförande, opo, som parterna har utsett.

AVTALSLÄNGD OCH LÖNENIVÅ I TIDIGARE AVTALSRÖRELSER: 

2007: Industrins avtal beräknades till 10,2 procent på 36 månader.

2010: Industrins avtal beräknades till 2,6 procent på 18 månader.

2011: Industrins avtal tecknades med olika längd, men med en årstakt på 2,6 procent.

2013: Industrins avtal beräknades till 6,8 procent på 36 månader.

2016: Industrins avtal beräknades till 2,2 procent på 12 månader.

2017: Industrins avtal beräknades till 6,5 procent på 36 månader.

Medlingsinstitutet (tidigare avtal)
Niklas Hallstedt
Niklas Hallstedt
[email protected]
David Österberg
David Österberg
[email protected]
Lediga jobb
  • Läs även...

    Så höga blir löneökningarna

    Ett avtal med en löneökningstakt i samma nivå som det förra med avsättningar till flexpension. Det är i stora drag innehållet i det nya avtalet för industrin. Däremot innehåller det inga retroaktiva löneökningar.

  • Läs även...

    Retroaktiv lön – knäckfråga i avtalsrörelsen

    Kommer anställda att få sina löner retroaktivt efter att avtalsrörelsen varit pausad i ett halvår? Den frågan kommer att bli en het potatis vid förhandlingsbordet, spår Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt.

  • Läs även...

    Coronakrisen kan ge sämre löner

    Enligt Medlingsinstitutets bedömning kan den uppskjutna avtalsrörelsen på grund av coronakrisen medverka till en dämpad löneutveckling i Sverige. Även Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen, ser en risk att lönerna blir lidande.

  • Läs även...

    Många beredda avstå löneökningar tillfälligt

    Höjd lön är det absolut viktigaste när nya kollektivavtal ska tecknas. Ändå skulle många kunna tänka sig att avstå årets löneökningar för att få behålla jobbet under coronapandemin. Det visar Kollegas Novusundersökning.

  • Läs även...

    Så påverkar pandemin din lön

    I år får löntagarna räkna med mindre pengar i plånboken. Men på lite längre sikt återhämtar sig ökningstakten – trots pandemins härjningar. Den bedömningen gör två experter som Kollega pratat med.

  • Läs även...

    Fackens krav: Minst 530 kronor högre lön

    Under fredagen bytte fack och arbetsgivare krav inför avtalsrörelsen. Som vanligt står parterna långt ifrån varandra. Inte minst vad gäller löneökningarna där facken kräver 3,0 procent medan arbetsgivarna vill se låga, eller inga löneökningar alls.

  • Läs även...

    Facklig ilska mot Holmens extra utdelning

    Holmen planerar en extra stor utdelning till sina aktieägare. Men de anställda – som avstod löneökning under sju månader förra året – blir utan retroaktiv ersättning.

  • Läs även...

    Klumpsumma i stället för retroaktiv lön

    Några förflugna ord på intranätet gjorde att anställda på Hitachi ABB Power Grids får en sudd pengar i stället för retroaktiv lön från 1 april. Detta trots att det inte fanns med i det märkessättande Industriavtalet.

  • Läs även...

    Debatt: Vi vill inte bara ha ord - vi vill ha handling!

    Vi ställer upp för företaget, jobbar hårt och utsätter oss för faror. Vi är lojala också för att vi älskar att göra radio och tv. Men samtidigt vill företaget försämra våra villkor. Det går inte ihop, skriver facken på SVT, SR och UR.