Annons
Annons
  • Martin Linder (Unionen), Per-Olof Sjöö (GS), Anders Ferbe (IF Metall), Ulf Bengtsson (Sveriges Ingenjörer) samt Hans-Olof Nilsson (Livs). Foto: Kollega

Fackens krav: 2,8 procents höjda löner

Publicerad 28 oktober 2016, kl 15:20

Löneökningar på 2,8 procent, fortsatt utbyggnad av systemen för arbetstidsförkortning och ytterligare satsningar på flexpension. Det är kraven inför avtalsrörelsen 2017 från de fem facken inom industrin.

Med ett ettårigt avtal på exakt samma nivå som i förra avtalsrörelsen blir det reallöneökningar på en nivå som inte hotar vår konkurrenskraft. Det menar de fem facken Unionen, GS, IF Metall, Livs och Sveriges Ingenjörer, som presenterade sina gemensamma avtalskrav under fredagen.

I kraven ingår också en lägsta löneökning på 460 kronor i månaden. Även lägstlöner ska höjas.

Dessutom fortsätter kraven på ytterligare avsättningar till systemen för flexpension.

– Tanken bakom det är att fler ska kunna gå ner i arbetstid när de närmar sig pensionsåldern, för att i stället orka jobba lite längre, säger Martin Linder, Unionens ordförande.

Fackföreträdarna presenterade statistik som visar uppåtgående kurvor på många områden: Investeringar inom forskning och utveckling, men även materiellt, och att konkurrenskraften ökar.

Svenska löner ligger nu strax under genomsnittet i Västeuropa med 352 kronor i timmen, jämfört med ytterligheterna Schweiz (523 kronor) och Portugal (93 kronor), vilket enligt facken ökar chanserna att behålla jobben i Sverige.

Men, undrar vän av ordning, om nu läget har förbättrats på många områden, hur kommer det sig då att kraven är nästan identiska med dem i förra avtalsrörelsen? Borde löneökningen inte vara större?

– Vi har gjort gedigna analyser, inte bara av Sverige, utan kanske ännu viktigare, av vår omvärld. Och vi har ett långsiktigt perspektiv. Det har gjort att vi har landat i 2,8 procent. Vi vill varken att våra medlemmar ska få mindre i plånboken eller att Sveriges konkurrenskraft ska försämras, säger Martin Linder.

Inte oväntat tycker Svenskt Näringsliv, industrifackens största motpart, att kraven är orimligt höga.

”Fackens krav på kostnadsökningar leder till försämrad konkurrenskraft och färre jobb”, skriver Teknikföretagens VD Klas Wåhlberg i en kommentar.

Ökad jämställdhet nämndes inte alls i fackens krav denna gång.

– Jämställdhet i arbetslivet är en av Unionens centrala frågor, men den frågan var uppe i förra avtalsrörelsen för sex månader sedan och det gemensamma arbetet har redan påbörjats, säger Unionens ordförande Martin Linder.

Joachim Stokstad
[email protected]
Lediga jobb
  • Läs även...

    Sänkt arbetstid på SSAB

    Stålbranschen är hårt pressad av en minskad orderingång. För att spara pengar har nu därför SSAB erbjudit en stor majoritet av sina tjänstemän att gå ner i arbetstid, vilket 90 procent av dem har nappat på.

  • Läs även...

    Ny funktion ska minska sjukskrivningar

    Det kan ta lång tid att komma igen efter att ha gått in i väggen. Men tack vare rehabkoordinatorn på pappersbruket Billerud Korsnäs blev Lottas sjukfrånvaro kort. Insatserna fick även positiva effekter på arbetsplatsen.

  • Läs även...

    Nya regler har lett till bättre arbetsmiljö

    Arbetsmiljöverkets föreskrift mot psykosocial ohälsa på jobbet, OSA, har främst haft effekt för offentliganställda kvinnor. Men i tre fall som rör Unionenmedlemmars arbetsplatser har arbetsgivare tvingats ta itu med kränkande särbehandling.

  • Läs även...

    Gör din röst hörd!

    I dessa tuffa tider har facket mycket stor betydelse. Till exempel genom att teckna kollektivavtal om korttidspermitteringar för att rädda företag och jobb. Och för att hålla emot när näringslivet håller omotiverat hårt i lönepengarna.

  • Läs även...

    Många beredda avstå löneökningar tillfälligt

    Höjd lön är det absolut viktigaste när nya kollektivavtal ska tecknas. Ändå skulle många kunna tänka sig att avstå årets löneökningar för att få behålla jobbet under coronapandemin. Det visar Kollegas Novusundersökning.

  • Läs även...

    Facken gör tummen ner för medlarnas lönebud

    Totalt 4,5 procent över 29 månader är ett oacceptabelt lågt bud – Facken inom industrin säger nej till det första budet från de oberoende medlarna i årets avtalsrörelse. Arbetsgivarna accepterar däremot budet.