Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Facket blev en språngbräda

Att fackliga uppdrag påverkar yrkeskarriären negativt är en myt. Tvärtom kan uppdragen ge förtroendevalda en skjuts i karriären. Så blev det för Max Karlsson och Kristoffer Lithén.
Johanna Rovira Publicerad 17 mars 2017, kl 14:32
Max Karlsson står i en trappa.
De fackliga erfarenheterna bidrog till att Max Karlsson fick jobbet som juristassistent på Hyresgästföreningen i Stockholm. Foto: Christopher Hunt

Allt fler arbetsgivare får upp ögonen för vilken ypperlig chefsskola facket är. Det finns flera fördelar för företagen med att plocka de förtroendevalda russinen ur den fackliga kakan. Arbetsgivarna vet till exempel vad de får och slipper köpa grisen i säcken. De fackliga är redan förtrogna med företagskulturen, insatta i affärerna och dessutom duktiga på arbetsrätt.

Sedan finns förstås även misstanken att arbetsgivarna kan göra sig av med jobbiga motståndare genom att locka bort dem från klubben med nya befattningar – en tanke som ibland kan vara svår att helt bortse ifrån.

– Jag har faktiskt hört talas om sådana fall där principfasta, starka fackliga till allas stora förvåning blivit chefer. Men i mitt fall handlar det nog inte om det, jag tycker inte jag är bortköpt, säger Kristoffer Lithén.

Han har precis lämnat sitt uppdrag som klubbordförande på SOS Alarm för att utbilda andra på företaget. SOS-lärare är hans nya titel.

– Däremot tror jag att det fackliga arbetet gett mig en knuff framåt, jag har utvecklats jättemycket i rollen som förtroendevald och mött arbetsgivaren i olika sammanhang, vilket gjort att ledningen fått upp ögonen för mig.

– Som klubbordförande har jag dessutom lärt mig massor som jag kommer att ha nytta av i min nya tjänst – att ta ansvar, att ställa motkrav och att anamma flera synsätt, bland annat.

Max Karlsson fick jobb tack vare facklig erfarenhet

Max Karlsson, juristassistent och förhandlingshandläggare på Hyresgästföreningen i Stockholm, är övertygad om att han fick sitt nuvarande jobb åtminstone delvis tack vare de fackliga erfarenheter han fått hos sin förra arbetsgivare, Sveriges Elevkårer.

– Jag har egentligen inte rätt utbildning för jobbet, jag har bara läst någon enstaka kurs på högskolan och jag har inte läst juridik, som kan vara ett krav när man jobbar med det jag gör, säger Max Karlsson, som var klubbordförande och fortfarande sitter som ungdomsombud i Unionens regionstyrelse i Stockholm.

– Men som förtroendevald gick jag varje facklig utbildning som fanns på Unionen – det var jättekul och vi lärde oss enormt mycket. På Sveriges Elevkårer var det i perioder mbl-förhandlingar nästan varje vecka, så vi utvecklade viss förhandlingsvana. Vi i styrelsen ville visa framfötterna och utmanade varandra att bli experter på mbl.

Max Karlsson är säker på att hans fackliga meriter kompenserade bristen på formell utbildning.

– I mina fackliga uppdrag har jag lärt mig mycket om arbetsmarknaden i praktiken, till exempel vad arbetsgivare letar efter och hur jag kan validera de egenskaper jag har, säger Max Karlsson.

Att fackliga uppdrag kan vara en bromskloss för karriären stämmer alltså varken i Max Karlssons eller Kristoffer Lithéns fall. Men det kan nog ändå ligga en gnutta sanning i tesen, tror Kristoffer Lithén:

– Det beror nog en hel del på vilken arbetsgivare du har. Men anser arbetsgivaren att det fackliga arbetet och samverkan är viktigt är det inga problem, säger han.

Bra fackliga kurser

Ett axplock av utbildningar man kan gå som fackligt förtroendevald:

  • Facklig grundkurs (ges vid ett 60-tal tillfällen runt om i landet)
  • Framgångsrik förhandling
  • Aktivt lönearbete
  • Effektiva möten
  • Genèveskolan (fyraveckorskurs i Genève för unga förtroendevalda)
  • How do you say arbetsbrist
  • Avtalsrörelsen 2017
  • Med rätt att vara olika
  • Presentationsteknik. Flera av de här kurserna är F-märkta, vilket innebär att du har rätt att gå dem med bibehållen lön om du är förtroendevald. Ännu fler kurser hittar du på www.unionen.se.
Fackligt

Så jobbar Unionen för bättre arbetsmiljö på apoteken

Mindre ensamarbete, bättre kollektivavtal och lokala diskussioner om schemat. Så jobbar Unionens klubbar vidare med arbetsmiljön på apotekskedjorna.
Elisabeth Brising Publicerad 23 april 2024, kl 14:34
Stephanie Nielsen vid en medicinhylla.
Unionens ombud - däribland Stephanie Nielsen, klubbordförande på Kronans apotek - tar olika initiativ för att minska ensamarbete, förbättra kollektivavtal och diskutera optimala scheman på apotekskedjorna. Foto: Henrik Witt.

Kollega har rapporterat om kritik från Unionens fackliga mot bemanningen och arbetsmiljön på Apotek Hjärtat, Apoteket AB och Kronans apotek. Men vad gör riksklubbarna själva för att få arbetsgivarens öra?

Sagt upp arbetstidsavtal och stoppat ensamarbete

På skärtorsdagen förra året sa Unionen och Sveriges Farmaceuter upp sitt lokala arbetstidsavtal med Apotek Hjärtat för att markera mot brister i schemaläggningen. 

Lena Svensson.
Lena Svensson. Foto: Anna-Lena Lundqvist.

Enligt Lena Svensson, riksklubbordförande på Apotek Hjärtat, driver Unionen på för en dialog mellan arbetsgivaren och lokala ICA-handlare om att anpassa öppettiderna på apoteken vid Maxienheterna för en bättre arbetsmiljö. 

– Anpassa helgerna till öppettider klockan 08:00-20.00 så får anställda en helt annan återhämtning och det blir en bättre bemanning i veckorna, säger Lena Svensson. 

Hon vill också se möjlighet till fyra veckors sammanhängande sommarsemester för den som vill ha det. 

– Vilket vi idag inte får på många apotek, säger hon. 

Stress till följd av hot, trakasserier och rån är också faktorer som påverkar apoteksanställda negativt. Men det är arbetsmiljöfrågor som Lena Svensson tycker fack och arbetsgivare lyckats förbättra ihop.  

– Ensamarbete har vi dragit mycket i från fackligt håll och det finns nästan inte i dag, säger hon. 

Förhandlar om bättre semestervillkor

På Apoteket AB arbetar Unionens fackliga mycket med stöd i semesterplanering och lönerevision. De deltar också i ett nytt projekt för att locka och behålla personal. 

per_skoglund
Per Skoglund.

– Utöver det får vi släcka bränder när våra medlemmar hör av sig och behöver hjälp att lösa olika frågor. Vi har varje vecka olika slags förhandlingar, säger Unionens riksklubbordförande Per Skoglund. 

Klubben har ett tätt samarbete med Akademikerföreningen och de gör gemensamma medlemsundersökningar om arbetsmiljön. 

Per Skoglund tycker det är positivt att facket fått igenom nya skarpare skrivningar kring semesterrätt i kollektivavtalet. 

Men ni har bara rätt till tre veckor i följd på sommaren?

– Nja, det stämmer förvisso delvis men endast om det inte alls är möjligt att bevilja fyra veckor. Det gjordes en justering i kollektivavtalets text för något år sedan som ökat möjligheten till fyra veckors sammanhängande semester. 

Kan man inte ändra antalet veckor till fyra i kollektivavtalet i nästa avtalsförhandling?

– Jo, gärna. Frågan har funnits med som krav i de senaste avtalsrörelserna. Men det är inte så lätt att komma överens med vår motpart. Arbetsgivarna ger inget utan att få något och motkravet har vanligen handlat om att de vill plocka bort de extra semesterdagarna som medarbetarna enligt vårt avtal får från 40 respektive 50 års ålder.

Hoppas fler ber om hjälp med arbetsmiljön

Stephanie Nielsen. Foto: Henrik Witt.

Stephanie Nielsen på Kronans apotek har, liksom de andra två riksklubbordföranden, berättat för Kollega om rädda medlemmar som ibland inte vågar ta förhandlingshjälp av facket. 

I de fallen tar de förtroendevalda ändå upp sakfrågan med arbetsgivaren högre upp i organisationen. Riksklubben har också gjort undersökningar om arbetsmiljön. 

Unionens klubbordförande tycker det är viktigt att cheferna i företaget får tydliga riktlinjer om att man vill att upplevda problem ska diskuteras ute på apoteken.

– Att vi lyfter upp frågor och vågar diskutera dem öppet för att komma till de bästa lösningarna. Historiskt kanske man fått veta att man ska hålla det nere och göra sitt jobb, säger hon. 

Har du något positivt exempel på när ni lyckats lösa arbetsmiljöproblem?

– Nyligen hade vi ett ärende där vissa medarbetare tyckte att de fått ett orättvist schema och de hade problem i arbetsgruppen. Men när de var raka gentemot fack och regionchef kunde vi påkalla en arbetsmiljökartläggning och reda ut problemen.