Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Facket på Electrolux i USA möjligt tack vare Unionen

I Memhpis upphörde Electroluxfabrikens ledning med sina aggressiva metoder för att stoppa fackligt engagemang. Unionens inflytande på Electrolux svenska företagsledning var en avgörande faktor.
Sofia Broomé Publicerad 3 oktober 2018, kl 13:27
Tidslinje över Unionens och IF Metalls samarbete med facket på Electorlux fabrik i Memphis. (Bläddra för fortsättning).

Det är förvånansvärt lite som har hänt sedan den Gävlebördige protestsångaren Joe Hill drog till Amerika i början av 1900-talet och började verka som fackföreningsaktivist. I nuläget är bara 6,5 procent av de privatanställda i USA medlemmar i ett fackförbund. Arbetsgivarna är mycket negativt inställda till facket och genom "union busting - antifacklig verksamhet, försöker de hålla det fackliga engagemanget så lågt som möjligt.

För att få gå med i facket krävs en omröstning på arbetsplatsen där mer än 50 procent av de anställda röstar för facket. Sådana omröstningar måste hållas på varje enskild arbetsplats även om ett företag har anställda på olika arbetsplatser. Det är inte ovanligt att arbetsgivare bedriver aggressiva kampanjer, union busting, i syfte att skrämma arbetare från att rösta för facket. Det är vad Ikeas ledning i USA just nu anklagas för. Ett annat svenskägt företag i USA som har ägnat sig åt det är Electrolux. Det resulterade i att arbetarna i fabriken i Memphis med 700 anställda vid en första omröstning inte fick organisera sig fackligt.

Går du med i facket stänger vi fabriken

Randal Middleton, som basar för fackförbundet *IBEW, det fackförbund som arbetarna på Electrolux spisfabrik i Memphis inte fick ansluta sig till, är på besök i Stockholm, på Unionens huvudkontor. Han berättar hur ledningen på Memphisfabriken betedde sig inför den första omröstningen.


Electrlux fabrik i Memphis. Foto: Adrian Sainz/TT

– Vi på facket fick inte gå in på arbetsplatserna. Vi kunde stå utanför och dela ut flygblad men det var få som vågade sig fram till oss. De som kom till de möten som vi höll på stan fotograferas när de gick in i möteslokalerna och identifieras sen. Då var det inte ovanligt att de utsattes för trakasserier och påtryckningar för att inte rösta för facket. Ledningen kunde säga saker som, ”Går du med i facket stänger vi fabriken.” eller ”Du äventyrar din anställning om du går med i facket.”. Därför var dörrknackning den mest använda metoden. Vi sökte upp arbetaren hemma för att i lugn och ro berätta om vår verksamhet, säger han.

Förutom hot och trakasserier hyrde Memphisfabrikens ledning in hundratals kontraktsanställda som skulle rösta mot facket. Nejsägarna fick majoritet med 59 röster. Och ledningen drev förtalskampanjer med rena lögner om vad facket stod för och vad facklig verksamhet kunde leda till.

Men under nästa omröstning gick det bättre för facket. Det berodde till stor del på ett nära samarbete mellan IBEW, IF Metall och Unionen, vars klubbordförande på Electrolux i Sverige, Peter Ferm, sitter med i företagets bolagsstyrelse som facklig representant.

– Vi informerade den svenska företagsledningen om hur ledningen i Memphis betedde sig och det ledde till att den svenska ledningen kunde få dem i Memphis att hålla sig neutrala under röstningsperioden, säger Peter Ferm.

I december 2016 röstade 80 procent av de anställda för att facklig verksamhet skulle dras igång. I september 2017 var kollektivavtalet klart.

– Det är väldigt svårt att lyckas organisera sig fackligt på företag i södra delstaterna och detta är därför en unik framgång, säger Magnus Kjellson internationell chef på Unionen. 

Men trots att det har gått ett år sedan kollektivavtalet skrevs har facket inte lyckats påverka situationen på fabriken så som de anställda hade förväntat sig. Det är en av orsakerna till att Randal Middleton är i Stockholm.

– Randal är här i hopp om att vi ska kunna påverka Electrolux HR och ledning, att ge sin välsignelse till att företagsledningen i Memphis låter IBEW utbilda sina nyblivna medlemmar i sin Code of Excellence, säger Peter Ferm. 

EBEW:s Code of Excellence är ett slags program för att lära fackliga medlemmar vad det innebär att vara IBEW-ansluten. Fabriken går dåligt och det har överskuggat den fackliga verksamheten.

– Det är problem med företagsledningen och det är arbetskraftsproblem - det är svårt att rekrytera kompetent arbetskraft. Dessutom är frånvaron bland de anställda mycket hög, säger Randal Middleton.

– På måndagar och fredagar är frånvaron över 30 procent. Det borde inte vara en facklig fråga men det är så illa att vi på facket uppmanar våra medlemmar att gå till jobbet. För annars kommer de snart inte att ha något jobb att gå till, säger han.

I IBEW:s Code of Excellence lyder den första uppmaningen till medlemmarna: Come to work on time, fit for duty and ready to work.

Den största Electroluxfabriken i USA är den i Springfield. Där är det fackliga intresset obefintligt. En av dem som arbetade mest aktivt för att väcka intresse för facket fick sparken i vintras, enligt företagsledningen på grund av olovlig frånvaro. Enligt mannen som fick sparken och enligt facket blev han avskedad på grund av att han agiterade för facklig verksamhet. Efter det är det nu ingen av de 3 000 anställda på fabriken som vågar visa intresse för facket. Då är det enligt Randal Middleton ingen idé från fackets sida att försöka driva fram en omröstning.

– Engagemanget måste komma från dem som jobbar i Springfield, säger han. 

*IBEW - Internationel Brotherhood of Electrical Workers.

Fackligt

Det svänger om Bajens kansli

Andreas Jonsson är inte bara evenemangsansvarig för Bajens elitdamfotbollslag. Han har också kickat i gång en ny fackklubb på Hammarby Fotbolls kansli – något som är ovanligt i branschen.
Elisabeth Brising Publicerad 15 mars 2024, kl 06:04
Hammarby Fotbolls Unionenklubb har startats av Andreas Jonsson, säkerhetsansvarig, Emma Fyhr Vikström, biljettkoordinator, Love Gustafsson, redaktör och Aylin Wallin projektledare. 
Foto: Anders G Warne.

Förra året bestämde Andreas Jonsson och några kollegor på Hammarby Fotbolls kansli att de ville starta en lokal Unionenklubb. Det är mycket ovanligt på elitfotbollens kanslier för tjänstemän. Bara IFK Göteborg har också en. 

Själv hade Andreas Jonsson aldrig haft ett fackligt uppdrag tidigare. Nu är han både styrelseordförande och arbetsmiljöombud. 

Andreas Jonsson, Hammarby Fotboll.
Andreas Jonsson, Hammarby Fotboll. Foto: Anders G Warne

– Vi hade blivit så många att vi behövde börja föra kommunikationen med arbetsgivaren på ett mer strukturerat sätt. 

När han började jobba på kansliet  2016 var de 66 anställda men bara 25 på kansliet. Nu är de 144 heltidare och 50 på kontoret. 

"Unionen har varit fantastiska från start"

Han har två svar på varför just han blev den förtroendevalda. 

– Det roliga svaret är: jag tycker det är sjukt intressant, jag tycker om att ta reda på saker och lär mig väldigt mycket. Det tråkiga svaret är: jag satt på mötet och alla pekade på mig. 

Var det svårt att starta fackklubb? 

– Ja, alla dessa regler man aldrig hört talas om, som lagen om medbestämmande, mbl. Men Unionen har varit helt fantastiska från första kontakt. Efter två dagar hade vi fått hjälp av en representant som drev processen åt oss. Vi har haft en direktlina för våra frågor på Unionens regionkontor i Stockholm. 

Andreas Jonsson har även gått facklig grundkurs och lovordar den. Rollen som ordförande har hittills mest handlat om att sparka i gång klubben och kommunicera med medlemmar. Vilka frågor de ska driva beslutar de snart på ett medlemsmöte. 

Oreglerad arbetstid en utmaning

En utmaning i arbetet är att kansliet har oreglerad arbetstid i sitt avtal – en nödvändighet i ett jobb där bollen är rund. 

– Det svänger fort, matcher ska spelas och arbetet anpassas helt efter det. Vi kanske vinner en match i Europa och får ytterligare sex matcher på grund av det, säger Andreas Jonsson. 

De flestas jobb är flexibla i dag, påpekar han, men att jobba med elitfotboll är extremt snabbrörligt. Det kan bli för mycket av det goda. 

– Många av oss är idrottsintresserade, drivna och lägger hjärtat i jobbet. Men vi måste också prata om hur vi tar vara på medarbetarna. 

Vill öka kunskapen om dygnsvila och veckovila

Som arbetsmiljöombud försöker han sprida information och finns till hands för alla som behöver prata om jobbfrågor.

– Jag vill öka kunskapen och medvetenheten om hur vi arbetstagare ska förhålla oss till dygnsvila och veckovila, att man behöver stänga av och måna om sig själv, säger han. 

Som skyddsombud driver han även på skyddsronder i den fysiska miljön. Runt fotbollen är hot och våld mellan supportrar ett samhällsproblem. 

Finns det risk för trakasserier som anställd på en känd klubb? 

– Vi på kansliet är inte direkt utsatta, men frågan är en viktig del i vår verksamhet. Mycket görs strategiskt bakom kulisserna och proaktivt, i dialog med våra supportrar. 

Arbetsplats: Tele 2 arena

Relationen med arbetsgivaren beskrivs som positiv och de ska skriva ett samverkansavtal med fackklubben. 

– De är behjälpliga och har velat skapa en struktur, säger Andreas Jonsson. 

Förutom att arbetstiden är oreglerad jobbar de anställda ofta på olika platser. Distansarbete är tillåtet i samråd med närmaste chef, men kontoret ska vara huvudarbetsplats. 

Själv har Andreas Jonsson fem arbetsplatser skojar han: kansliet i Årsta, Årsta idrottsplats, hemmakontoret, Tele 2 arena och Hammarbys idrottsplats. 

– Jag har datorn på armen generellt.

HAMMARBY FOTBOLLS KANSLI 

➧ Hammarby är en idrottsförening i södra Stockholm som funnits sedan 1800-talet, kallas Bajen. 

➧ Kansliet har 144 anställda varav cirka 50 jobbar på kontoret med dam- och herrlagen, ungdomslag, kommunikation, försäljning och marknad, ekonomi och HR. 

➧ Den lokala fackklubben representerar tjänstemännen runt elitspelarna och ungdomsverksamheten. Proffsspelarna i Bajen har egna kollektivavtal med Unionen.