Annons
Annons
  • Unionen vill använda kollektivavtal för att motverka diskriminering vid exempelvis rekrytering och föräldraskap. Foto: Jessica Gow / TT

Facket vill ta över ansvar från DO

Publicerad 17 november 2020, kl 08:55

Risken för arbetsgivare som inte gör lönekartläggningar att råka ut för ett vite är mycket liten. Unionen vill därför ta över tillsynsansvaret från Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Alla arbetsgivare ska enligt diskrimineringslagen genomföra lönekartläggningar varje år för att upptäcka osakliga löneskillnader. Om inte företagen sköter sig har DO möjlighet att ansöka om vitesföreläggande för lagbrottet, men det görs mycket sällan. Enligt tidningen Arbetsvärlden har man inte begärt ett sådant sedan 2015.

Unionen och andra fackförbund har drivit frågan om att ta över tillsynen av det förebyggande arbetet kring diskriminering i flera år. Bland annat har man föreslagit att lagens bestämmelser och regler ska vara semidispositiva, alltså att man i stället ska kunna reglera frågan i kollektivavtal och på så sätt ha större mandat att agera om arbetsgivare inte sköter sitt jobb.

Läs mer: Lönekartläggning - en väg mot jämlika löner

– Vi tror att vi kan nå större framgång genom att driva de här frågorna genom våra kollektivavtal. DO har begränsade resurser och klarar inte av tillsynen på arbetsplatserna, utan nöjer sig med att konstatera brister, men säkerställer inte förbättringar. Vi har en närvaro på arbetsplatserna och är mer pådrivande i frågorna, säger Peter Tai Christensen, mångfaldsexpert på Unionen.

Skulle en arbetsgivare missköta sig skulle det innebära ett brott mot kollektivavtalet och större möjligheter att begära skadestånd.

– Vi skulle inte nöja oss med att påtala brister. Vi har väl utarbetade rutiner för att följa upp och se till att det sker en förändring. Missköter sig en arbetsgivare skulle det bli en förhandling och i sista led en stämning som hamnar i Arbetsdomstolen.

Läs mer: "DO borde agera hårdare"

Unionen vill att man i ett centralt avtal kommer överens om att reglera arbetet för att främja lika rättigheter och möjligheter och motverka diskriminering i frågor som rekrytering, föräldraskap och arbetsförhållanden genom kollektivavtal. Skulle man inte komma överens, eller om företaget inte har kollektivavtal så gäller dock fortfarande reglerna i lagen.

– Vi skulle ta över ansvaret för det främjande förebyggande arbetet, inte själva diskrimineringsförbuden. Man ska alltså inte kunna skriva avtal om vad som är exempelvis könsdiskriminering eller etnisk diskriminering, säger Peter Tai Christensen.

Lönekartläggning

I lönekartläggningen ska arbetsgivaren bedöma om löneskillnader mellan kvinnor och män som utför lika eller likvärdigt arbete har ett samband med kön. För att kunna det behövs både en kartläggning och en analys. 

Det här ska kartläggas:

  • Bestämmelser och praxis om löner och andra anställningsvillkor som tillämpas på arbetsplatsen
  • Löneskillnader mellan kvinnor och män som utför lika arbete
  • Löneskillnader mellan grupper med arbetstagare som utför arbete som är (eller brukar anses vara) kvinnodominerat med en annan grupp med arbetstagare som är att betrakta som likvärdigt med sådant arbete (men som inte är eller brukar anses vara kvinnodominerat).
DO

Skriv din kommentar

Du kan lämna kommentarer på denna sidan till 2020-12-07.

Namn och kontaktuppgifter är endast synligt för redaktionen.
Våra regler för kommentarer

Lediga jobb
  • Läs även...

    Få arbetsgivare döms för diskriminering

    Trots att diskriminering på jobbet är vanligt är diskrimineringsärenden svåra att driva till domstol. På fem år har Unionen bara vunnit en enda gång mot en arbetsgivare. Men hälften av medlemmarna får ändå kompensation.

  • Läs även...

    Bad om jobbeskrivning – blev avskedad

    När hudterapeuten ifrågasatte varför hon utförde vissa arbetsuppgifter utanför betald arbetstid blev hon avskedad. Det menar Unionen som nu stämmer skönhetssalongen i Arbetsdomstolen.

  • Läs även...

    Unionen stämde färre företag 2019

    Fler ärenden kom in till Unionens jurister 2019, men färre arbetsgivare blev stämda. En trolig orsak är att fler tvister löser sig på förhandlingsbordet.

  • Läs även...

    AD saknar teknik för digitala förhandlingar

    Antalet avgjorda mål i landets domstolar ökade under våren tack vare att man använt sig mer av videoteknik. Men AD, som saknar teknisk möjlighet att ha digitala förhandlingar, har inte påverkats särskilt mycket av krisen.

  • Läs även...

    Kollektivavtal vapen mot sextrakasserier

    Kollektivavtal i kampen mot sexuella trakasserier. Det föreslår arbetsrättsjuristen Lena Svenaeus, som granskat hur kanadensiska fack arbetat mot diskriminering och sextrakasserier.

  • Läs även...

    AD: Ett år är 365 dagar

    Hur många dagar ska gå innan en visstidsanställning övergår i en tillsvidareanställning? Det har det tvistats om i Arbetsdomstolen som nu kommit fram till hur man ska räkna.

  • Läs även...

    Telia får hbtqi-pris

    På Telia började ledningen för många år sedan aktivt uppmuntra anställda i hela världen att delta i Pride, även i länder där Pride är mer kontroversiellt.
    Hallå där ... Clara Bodin, mångfaldschef på Telia, som får årets hbtqi-pris av Unionen.

  • Läs även...

    Unionen stämmer företag – sade upp deprimerad

    Kan utmattning och depression ses som en funktionsnedsättning? Det anser Unionen som stämmer Clean Step för diskriminering, då företaget sade upp en anställd. Ett liknande ärende har aldrig tidigare prövats i svensk domstol.

  • Läs även...

    Begravningsbyrå stämd för diskriminering

    Unionenmedlemmen sökte jobb på en begravningsbyrå men sållades bort för att byrån inte erbjöd ”flyttpaket från utlandet”. Nu stämmer förbundet byrån för brott mot diskrimineringslagen.