• Vilka utmaningar måste facket tackla för att vara relevant för morgondagens arbetstagare? Foto: Hasse Holmberg/TT

Fackets roll i framtiden

Publicerad 14 oktober 2014, kl 13:59

Hur ska det fackliga förtroendeuppdraget se ut och hur utvecklar man ett medlemskap på en globalt rörlig arbetsmarknad? Är den svenska modellen också framtidens modell? Det är några av utmaningarna både fackförbund och arbetsgivarorganisationer står inför.

- Fackets roll i dag och i framtiden kommer alltid att vara att påverka för sina medlemmars bästa. Oavsett vad som händer i omvärlden måste det vara prioritet nummer ett, säger Magnus Kjellsson som är internationell chef och strategisk rådgivare på Unionen.

- Fackets roll kommer att vara lika viktigt i framtiden som i dag, för samarbetet på arbetsplatserna, för delaktigheten, säger Bodil Mellblom, arbetsmiljöexpert på Svenskt Näringsliv.

Sverige och svenskt näringsliv ska klara en internationell konkurrens också framöver och jobba med koncerner som kanske inte ägs på samma sätt som i dag. Utmaningarna och förutsättningarna ser dock olika ut beroende på var i näringslivet du befinner dig och om du jobbar på ett stort eller litet företag.

- Det  är en stor utmaning att utöva inflytande i ägarstrukturer som är svåra att tränga igenom. Vi behöver hitta samarbeten fackförbund emellan, både nationellt och internationellt, koppla ihop förtroendevalda mellan företag och se till att våra multinationella företag beter sig bra ute i världen, säger Magnus Kjellsson.

- Vi är alltid beroende av större sammanhang för att upprätthålla den svenska modellen. Man stöter ibland på idéer internationellt om att facket är omodernt och att frizoner från facklig verksamhet är det modernaste som finns. Men det är stenålderstänk. I framtiden, liksom i dag, kommer framgångsrika företag vara företag som lyssnar på sina anställda.

På Svenskt Näringsliv påpekar Bodil Mellblom att den svenska modellen ju bygger på starka parter på båda sidor, men tar också höjd för en annan utveckling.

- En lägre facklig organisationsgrad försvårar för den svenska modellen. Vi är uppmärksamma på det. Får vi en lägre organisationsgrad måste vi börja jobba på ett annat sätt. För att kunna samverka i till exempel arbetsmiljöfrågor behöver vi i så fall andra representanter för de anställda på arbetsplatsen.

På Unionen jobbar man hårt för att organisationsgraden inte ska fortsätta att sjunka. Morgondagens medlemmar är ju dagens ungdomar, vilket gör att även kommunikation är en av framtidens utmaningar.

- Vi har en generation som växer upp och är intresserade av hållbarhetsfrågor, fair trade och CSR. Men de kopplar det nödvändigtvis inte till fackliga värderingar. Kan vi möta dessa medvetna ungdomar som står upp för sina värderingar på deras arenor har vi mycket att vinna, säger Anna Jormin, som är verksamhetsstrateg på Unionen.

Vid sidan av det fackliga arbetet har Unionen och andra fackförbund en viktig roll som inspiratörer, menar framtidsforskaren Magnus Lindkvist. Där kan facken bli bättre, menar han.

- Det handlar exempelvis om att medlemmar får information om hur andra medlemmar gör så att de får inspiration att förändra sin egen situation, säger Magnus Lindkvist.

Facket skulle också behöva dra ner lite på ”bullshit” – det vill säga bli mindre byråkratiska och mer effektiva, menar arbetsforskaren Roland Paulsen.

- Facken återgår till att vara de folkrörelser de var när de bildades och blir mindre av byråkratier och intresseorganisationer som säljer försäkringar, siar han.

På Unionen ser man också hur det fackliga inflytandet kan få skjuts av de digitala mediernas snabbhet, särskilt när det handlar om just värderingar och varumärken.

- Titta bara hur facken slöt upp när NXP avskedade 24 filippinska fackligt förtroendevalda. Människor manifesterade utanför Apple Store och var solidariska med de anställda som fått gå. Intressant är också hur snabbt och med vilket genomslag nyheten om NXP:s handlingar spreds digitalt. Varumärket för företaget betydde så mycket att man drog tillbaka allt, säger Magnus Kjellsson

Vilka frågor kommer medlemmarna att prioritera i framtiden?
- Arbetsmiljöfrågorna kommer alltid att vara viktiga. Vi har alltid varit bra på fysisk arbetsmiljö men i framtiden måste vi tänka mer på det psykosociala, vilket ledarskap man har, kollegiala nätverk och kompetensutvecklingsbehov, säger Anna Jormin.

Fysisk och digital arbetsmiljö är frågor som också Bodil Mellblom på Svenskt näringsliv tror kommer att kräva mycket av både arbetsgivare och fack framöver. Oavsett hur eller var vi kommer att utföra vårt jobb i framtiden kommer vi ofrånkomligen att jobba ännu mer i det digitala. Men arbetet med den digitala arbetsmiljön har inte riktigt hängt med i utvecklingen.

Enligt en undersökning Kollega gjorde för ett år sedan var det inget av de tillfrågade skyddsombuden som varit med om en digital skyddsrond. Där har både arbetsgivarsidan och facket något att bita i.

- Den digitala arbetsmiljön är ett jätteviktigt forskningsområde, säger hon.

Facket har också en viktig roll som framtidstänkare, avslutar framtidsforskaren Magnus Lindkvist. Alltså just det här, hur man tror att det kommer att bli framöver.

- Det sköna är ju att ingen har monopol på det. Framtiden är en kamp om det är min eller din idé som ska bli verklighet och där kan facket spela en viktig roll, säger Magnus Lindkvist.

Lina Jonsson
[email protected]

Gabriella Westberg
[email protected]

Anita Täpp
[email protected]

Lediga jobb
  • Läs även...

    Arbetsgivarna dissar löneförväntningar

    En majoritet av landets löntagare förväntar sig att deras lön kommer att öka i samma takt i år som tidigare, trots coronakrisen. Förväntningarna får kritik av Svenskt Näringsliv som inte utesluter ett bud på noll kronor i årets avtalsrörelse.

  • Läs även...

    Las-förslag: Skyldighet att utbilda anställda

    Fler undantag från turordningslistan och lättare att säga upp den som missköter sitt jobb. Det är två av förslagen i las-utredningen. Utredaren vill också att arbetsgivare som inte erbjuder kompetensutveckling ska betala skadestånd.

  • Läs även...

    Nytt avtal om korttidsarbete

    Unionen och Svenskt Näringsliv har enats om ett centralt kollektivavtal om korttidsarbete. Det innebär att 500 000 privata tjänstemän kan ta del av regeringens stödpaket för att rädda jobben.

  • Läs även...

    Las: Det förhandlar parterna om

    Slopa anställningsformen allmän visstid och tillåt undantag i turordningsreglerna baserat på antalet uppsagda. Det är två frågor som arbetsgrupperna i las-förhandlingarna mellan fack och arbetsgivarna tittar på.

  • Läs även...

    Unionen: ”Staten ska inte betala hela lönen”

    Både Svenskt Näringsliv och Almega vill att staten ska betala hela lönekostnaden för krisande företag. Men Unionen tycker att 80 procents arbetstidsminskning är tillräckligt.

  • Läs även...

    Kompetensbristen ett hot mot välfärden

    Det råder stor brist på kompetens i Sverige – och problemet blir bara större. Redan i dag försvinner arbetstillfällen till andra länder, företagen har svårt att växa. Och några enkla lösningar finns inte.

Nyhetsbrev

Prenumerera

Håll dig uppdaterad med färska nyheter från Kollega.