• Vilka utmaningar måste facket tackla för att vara relevant för morgondagens arbetstagare? Foto: Hasse Holmberg/TT

Fackets roll i framtiden

Publicerad 14 oktober 2014, kl 13:59

Hur ska det fackliga förtroendeuppdraget se ut och hur utvecklar man ett medlemskap på en globalt rörlig arbetsmarknad? Är den svenska modellen också framtidens modell? Det är några av utmaningarna både fackförbund och arbetsgivarorganisationer står inför.

- Fackets roll i dag och i framtiden kommer alltid att vara att påverka för sina medlemmars bästa. Oavsett vad som händer i omvärlden måste det vara prioritet nummer ett, säger Magnus Kjellsson som är internationell chef och strategisk rådgivare på Unionen.

- Fackets roll kommer att vara lika viktigt i framtiden som i dag, för samarbetet på arbetsplatserna, för delaktigheten, säger Bodil Mellblom, arbetsmiljöexpert på Svenskt Näringsliv.

Sverige och svenskt näringsliv ska klara en internationell konkurrens också framöver och jobba med koncerner som kanske inte ägs på samma sätt som i dag. Utmaningarna och förutsättningarna ser dock olika ut beroende på var i näringslivet du befinner dig och om du jobbar på ett stort eller litet företag.

- Det  är en stor utmaning att utöva inflytande i ägarstrukturer som är svåra att tränga igenom. Vi behöver hitta samarbeten fackförbund emellan, både nationellt och internationellt, koppla ihop förtroendevalda mellan företag och se till att våra multinationella företag beter sig bra ute i världen, säger Magnus Kjellsson.

- Vi är alltid beroende av större sammanhang för att upprätthålla den svenska modellen. Man stöter ibland på idéer internationellt om att facket är omodernt och att frizoner från facklig verksamhet är det modernaste som finns. Men det är stenålderstänk. I framtiden, liksom i dag, kommer framgångsrika företag vara företag som lyssnar på sina anställda.

På Svenskt Näringsliv påpekar Bodil Mellblom att den svenska modellen ju bygger på starka parter på båda sidor, men tar också höjd för en annan utveckling.

- En lägre facklig organisationsgrad försvårar för den svenska modellen. Vi är uppmärksamma på det. Får vi en lägre organisationsgrad måste vi börja jobba på ett annat sätt. För att kunna samverka i till exempel arbetsmiljöfrågor behöver vi i så fall andra representanter för de anställda på arbetsplatsen.

På Unionen jobbar man hårt för att organisationsgraden inte ska fortsätta att sjunka. Morgondagens medlemmar är ju dagens ungdomar, vilket gör att även kommunikation är en av framtidens utmaningar.

- Vi har en generation som växer upp och är intresserade av hållbarhetsfrågor, fair trade och CSR. Men de kopplar det nödvändigtvis inte till fackliga värderingar. Kan vi möta dessa medvetna ungdomar som står upp för sina värderingar på deras arenor har vi mycket att vinna, säger Anna Jormin, som är verksamhetsstrateg på Unionen.

Vid sidan av det fackliga arbetet har Unionen och andra fackförbund en viktig roll som inspiratörer, menar framtidsforskaren Magnus Lindkvist. Där kan facken bli bättre, menar han.

- Det handlar exempelvis om att medlemmar får information om hur andra medlemmar gör så att de får inspiration att förändra sin egen situation, säger Magnus Lindkvist.

Facket skulle också behöva dra ner lite på ”bullshit” – det vill säga bli mindre byråkratiska och mer effektiva, menar arbetsforskaren Roland Paulsen.

- Facken återgår till att vara de folkrörelser de var när de bildades och blir mindre av byråkratier och intresseorganisationer som säljer försäkringar, siar han.

På Unionen ser man också hur det fackliga inflytandet kan få skjuts av de digitala mediernas snabbhet, särskilt när det handlar om just värderingar och varumärken.

- Titta bara hur facken slöt upp när NXP avskedade 24 filippinska fackligt förtroendevalda. Människor manifesterade utanför Apple Store och var solidariska med de anställda som fått gå. Intressant är också hur snabbt och med vilket genomslag nyheten om NXP:s handlingar spreds digitalt. Varumärket för företaget betydde så mycket att man drog tillbaka allt, säger Magnus Kjellsson

Vilka frågor kommer medlemmarna att prioritera i framtiden?
- Arbetsmiljöfrågorna kommer alltid att vara viktiga. Vi har alltid varit bra på fysisk arbetsmiljö men i framtiden måste vi tänka mer på det psykosociala, vilket ledarskap man har, kollegiala nätverk och kompetensutvecklingsbehov, säger Anna Jormin.

Fysisk och digital arbetsmiljö är frågor som också Bodil Mellblom på Svenskt näringsliv tror kommer att kräva mycket av både arbetsgivare och fack framöver. Oavsett hur eller var vi kommer att utföra vårt jobb i framtiden kommer vi ofrånkomligen att jobba ännu mer i det digitala. Men arbetet med den digitala arbetsmiljön har inte riktigt hängt med i utvecklingen.

Enligt en undersökning Kollega gjorde för ett år sedan var det inget av de tillfrågade skyddsombuden som varit med om en digital skyddsrond. Där har både arbetsgivarsidan och facket något att bita i.

- Den digitala arbetsmiljön är ett jätteviktigt forskningsområde, säger hon.

Facket har också en viktig roll som framtidstänkare, avslutar framtidsforskaren Magnus Lindkvist. Alltså just det här, hur man tror att det kommer att bli framöver.

- Det sköna är ju att ingen har monopol på det. Framtiden är en kamp om det är min eller din idé som ska bli verklighet och där kan facket spela en viktig roll, säger Magnus Lindkvist.

Lina Jonsson
[email protected]

Gabriella Westberg
[email protected]

Anita Täpp
[email protected]

Lediga jobb
  • Läs även...

    Han tar över Svenskt Näringsliv

    Jan-Olof Jacke, vd för Astra Zeneca blir ny vd för Svenskt Näringsliv.
    – Det är en klok man som förstår vikten av bra dialog och det hoppas jag att han lyckas föra vidare hos Svenskt Näringsliv, säger Mikael Hansson, ordförande för Unionenklubben på Astra Zeneca i Mölndal

  • Läs även...

    Höjd pensionsålder kräver bättre arbetsmiljö

    Snart kan anställda få rätt att jobba kvar tills de fyller 69. En nödvändig förändring, anser Unionen, som dock anser att det krävs satsningar på arbetsmiljö och kompetensutveckling om höjd pensionsålder ska kunna bli verklighet.

  • Läs även...

    ”Politikerna bör hålla fingrarna borta”

    Unionen gör tummen ned för allianspartiernas hot om lagstiftning om lägre ingångslöner. Det är parterna som ska reglera den saken även i fortsättningen, anser Unionens förhandlingschef Niklas Hjert.

  • Läs även...

    Utvecklingsledighet dissas av facket

    Det är bra att staten tar tag i de yrkesverksammas behov av kompetensutveckling. Men man gör det på fel sätt,
    anser Unionen om förslaget om att anställda ska få betald
    ledighet för studier.

  • Läs även...

    Kvinnor får mindre företagshälsa

    Företag i kvinnodominerade branscher köper mindre hälsovård än andra. Detsamma gäller mindre företag oavsett bransch, visar en ny undersökning.

  • Läs även...

    Stora utmaningar när Sverige digitaliseras

    Den tekniska utvecklingen påverkar även arbetsmarknaden. Fler kommer att arbeta via digitala plattformar – hur ska de organiseras? På ett seminarium om digitalisering och globalisering pratade Martin Linder om framtiden.

  • Läs även...

    5 frågor om framtiden till Unionens ordförande

    Unionens ordförande Martin Linder, som även är medlem i regeringens digitaliseringsråd, tror inte att robotarna kommer ta över alla jobb.

  • Läs även...

    Unionen stämmer SVT

    Nya fordon vid Sveriges Television gör att medarbetarna tvingas till tunga lyft. Förändringarna av arbetsförhållandena förhandlades aldrig och nu har Unionen stämt SVT i Arbetsdomstolen.

  • Läs även...

    Fängelse för den som röjer jobbinformation

    I dag kan du tvingas betala dyra skadestånd om du utnyttjar en företagshemlighet från din arbetsplats. Men enligt ett nytt lagförslag ska det också bli straffbart att röja information. Ett förslag som upprör Unionen.

Nyhetsbrev

Prenumerera

Håll dig uppdaterad med färska nyheter från Kollega.