Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Fackförbund outsourcar tidningar

Den 1 april lägger Lärarförbundet ut sina tidningar på entreprenad. Bara två av 28 journalister väljer att följa med vid övergången.
– De har inte fått några garantier att få fortsätta sina anställningar, säger Kristina Hovlid, Unionens klubbordförande på Lärarförbundet.
David Österberg Publicerad
Christine Olsson/TT
Nu står det klart att bara två av de 28 journalisterna följer med till contentbyrån. Christine Olsson/TT

Lärarförbundet ger ut sju olika tidningar och har 28 fast anställda journalister. I februari meddelade förbundet att produktionen av tidningarna skulle läggas ut på entreprenad. Uppdraget gick till contentbyrån Make your mark. Byrån arbetar, enligt sin hemsida, med ”content marketing som ett kraftfullt sätt att påverka attityder och köpbeteenden med hjälp av redaktionell kommunikation.”

Beslutet möttes av starka protester bland flera av tidningarnas medarbetare. De ansåg bland annat att det är svårt för en contentbyrå att kritiskt granska sin uppdragsgivare och att Lärarförbundets medlemmar därmed skulle få sämre tidningar.

Vid verksamhetsövergången erbjöds journalisterna tre alternativ: stanna kvar hos Lärarförbundet med andra arbetsuppgifter, sluta med arbetsbefriad uppsägningstid eller följa med till Make your mark. Nu står det klart att bara två av de 28 journalisterna följer med till contentbyrån.

Kristina Hovlid är Unionens klubbordförande på Lärarförbundet och säger att det finns flera anledningar till varför så många väljer att sluta.  

– En anledning är att de inte fått några som helst garantier att få fortsätta sina anställningar hos Make your mark. I princip hade de kunnat bli uppsagda samma dag som de påbörjade sina anställningar där, säger hon.

Hade Lärarförbundet kunnat ställa krav på en viss anställningstid?
– Sådana krav kan man alltid ställa vid en verksamhetsövergång. Och vi anser att förbundet borde ha gjort det.

Varför gjorde de inte det?
– Det kan jag inte svara på. Men en sådan skrivning tycker vi alltid ska finnas i ett avtal om verksamhetsövergång.

Skulle de ha räknats som nyanställda hos Make your mark?
– Nej, vid en verksamhetsövergång tar man alltid med sig sin anställningstid. Den som väljer att sluta nu får lite längre uppsägningstid än avtalet anger, med 1,5 gånger sin uppsägningstid.

Har någon valt att stanna kvar på Lärarförbundet?
– Inte vad jag vet. Men det är möjligt att någon eller några inte är helt klara med förhandlingarna med arbetsgivaren.

Hade Lärarförbundet kunnat sköta den här processen på något annat sätt?
– Det tror jag. Det finns många andra sätt som hade varit bättre än det här. Förbundet har till exempel ett eget tidningsproduktionsbolag, man hade kanske kunnat lägga tidningarna där.

Journalisterna arbetar kvar till sista mars. Hur är det för dem att jobba där nu?
– Journalisterna har väldigt hög arbetsmoral och är väldigt stolta över de tidningar som de gör, så de jobbar. Men det är nog inte många som känner arbetsglädje. Tidningsproduktionen är väldigt bred och omfattande och tidningarna har varit väldigt uppskattade av förbundets medlemmar.

Kollega söker Lärarförbundet för en kommentar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Vrålande vd skrämde säljare till uppsägning

När företagets vd vrålade att han var ”jävligt trött” på medarbetaren agerade hon i affekt. Unionen köper inte företagets tolkning att kvinnan sagt upp sig sig på egen begäran och har nu stämt arbetsgivaren.
Ola Rennstam Publicerad 18 augusti 2025, kl 06:01
Kan man ta tillbaka en uppsägning som man inte menat under en upprörd diskussion? Det är vad en rättstvist mellan ett Göteborgsföretag och Unionen handlar om. Foto: Colourbox

Säljaren på ett företag i Göteborg hade problem med astma och upplevde att hennes besvär förvärrades markant när hon vistades på arbetsplatsen. Trots att hon påtalat det för företagets vd vid upprepade tillfällen tog han inte problemen på allvar. 
En dag i april tidigare i år hade hon svårt att få luft och berättade för sina närmaste chefer på kontoret att hon kände sig uppgiven över sina hälsoproblem. Hon sa bland annat att hon kunde tvingas säga sig upp sig om hennes arbetsmiljö inte förbättrades.

När säljaren några dagar senare var på väg in på ett möte med ledningsgruppen möttes hon av företagets vd som vrålade att han var ”jävligt trött” på henne, varpå han bad henne att lämna mötesrummet. Kvinnan reagerade i affekt och svarade ”då blir du väl glad om jag säger upp mig på en gång?”.

Förnekade uppsägning omedelbart

Starkt påverkad av det som hänt lämnade hon arbetsplatsen och åkte hem. När säljaren senare på eftermiddagen ringde till jobbet för att sjukskriva sig fick hon beskedet att det redan gått ut information till personalen om att hon sagt upp sig. Hon hade även fått ett mejl från vd:n med en bekräftelse på hennes uppsägning. Säljaren svarade omedelbart att hon inte haft någon avsikt att säga upp sig men hamnat i chock på mötet och agerat i affekt. Hon fick inget svar från arbetsgivaren men ett par dagar senare fick hon ett mejl där hon ombads lämna in sina arbetsredskap.

Unionen anser att arbetsgivarens agerande är jämställa med ett avskedande och har nu stämt bolaget. Förbundet kräver 125 000 kronor i skadestånd till medlemmen.

En uppsägning är bindande

Huvudregeln på svensk arbetsmarknad är att en uppsägning på egen begäran är bindande. Det finns dock några undantag från den regeln med praxis från äldre rättsfall. Till exempel om arbetstagaren sagt upp sig förhastat i samband med ett meningsutbyte och sedan efter kort tid tagit tillbaka uppsägningen. Det kan också vara om arbetsgivaren anses ha provocerat eller tvingat fram en uppsägning från medarbetaren.

Kollega har sökt arbetsgivaren för en kommentar.