Fackföreningsrörelsen arbetarnas röst

Publicerad 16 mars 2016, kl 13:22

Känslan av främlingskap sprider sig i det svenska folkhemmet i takt med den tilltagande centraliseringen på snart sagt alla områden. Kraven på effektivitet och produktivitet i utnyttjandet av de offentliga resurserna i spåren på den ekonomisering som pågått sedan 1990-talet har resulterat i fusioner och sammanslagningar och lett till att allt färre av medborgarna känner sig delaktiga i de beslut som påverkar vardagen.

Känslan av främlingskap sprider sig i det svenska folkhemmet i takt med den tilltagande centraliseringen på snart sagt alla områden. Kraven på effektivitet och produktivitet i utnyttjandet av de offentliga resurserna i spåren på den ekonomisering som pågått sedan 1990-talet har resulterat i fusioner och sammanslagningar och lett till att allt färre av medborgarna känner sig delaktiga i de beslut som påverkar vardagen. Bolagisering och resultatenheter inom den offentliga sfären liksom alltför långtgående privatiseringar av den gemensamma sektorn försvårar insyn nu när besluten fattas i stängda styrelserum.

 I ställningskriget mellan vänster och höger, i de svenska samhället, har de nyliberala strömningarna haft alltför stor påverkan. Istället för att utgå ifrån medborgarnas behov utgår man uteslutande från att verksamheterna måste rymmas inom budgetramar som i regel är alltför snäva. Istället för att utgå från medborgarnas behov tvingas invånarna acceptera undermåliga trygghetssystem. Istället för att med hänsyn till det faktiska behovet ordna finansiering för vår gemensamma välfärd reducerar vi välfärdsamhället och accepterar att den svenska modellen krackelerar.

Det  är viktigt att fackföreningsrörelsen åter blir arbetarnas röst på den allt hänsynslösare arbetsmarknaden. Den lokala tillgängligheten måste ökas så att känslan av främlingskap bryts och så att medlemmarna åter kan känna sig delaktiga i kampen för bättre villkor på den egna arbetsplatsen. De folkrörelseägda företagen och verksamheterna måste återta sin roll i samhället. En återuppbyggnad och nystart för konsumentkooperationen med kunden i centrum kanske vore på sin plats. Kooperation måste åter bli en prisdämpande kraft, ett reellt alternativ till de privatägda företagen och som ett behövligt komplement till den politiska demokratin.

Kari Parman

Lediga jobb
  • Läs även...

    Chefers höga arbetsbelastning missas

    Tidspress, hög arbetsbelastning och många medarbetare. Så ser verkligheten ut för många av landets mellanchefer. Trots det glöms chefernas arbetsmiljö ofta bort.

  • Läs även...

    Nytt förslag kan påverka tjänstepension

    Om fem år kommer vi ha rätt att jobba till 69 om det blocköverskridande förslaget blir verklighet. Från politiskt håll hyser man inga farhågor att Svenskt Näringslivs nej kommer att äventyra förändringen.

  • Läs även...

    Tusentals kan bli utan pensionsavtal

    Nyligen sa arbetsgivarna upp ett pensionsavtal som gäller Unionenmedlemmar på kooperativa företag och inom den ideella sektorn. Ett förhastat beslut, anser facket enligt vilket ett nytt avtal inte skulle ge medlemmarna några fördelar.

  • Läs även...

    Många tror sig älska jobbet

    Älskar du ditt jobb? Eller har du bara lyckats intala dig att du gör det, för att inte bryta mot den nuvarande samhällsnormen och riskera att ses som misslyckad? Så kan det faktiskt vara, enligt etnologen Magdalena Petersson McIntyres forskning.

  • Läs även...

    Tjänstemännen ökar – Arbetarna minskar

    Att tjänstemännen blir allt fler – betyder det att deras frågor är mer på tapeten än arbetarnas? Kollega synar vem som egentligen håller i taktpinnen på svensk arbetsmarknad.

  • Läs även...

    Få lön utan att jobba

    Minskad fattigdom, ohälsa och byråkrati. Om alla i Sverige fick en basinkomst, oavsett om de jobbar eller inte, skulle allt bli bättre, menar förespråkarna. Men modellen saknar inte kritiker.

Nyhetsbrev

Prenumerera

Håll dig uppdaterad med färska nyheter från Kollega.