Hoppa till huvudinnehåll
Anställningsvillkor

Facklig diskriminering hos Systembolagets leverantörer

Låga löner, dåliga arbetsvillkor och facklig diskriminering. Så ser verkligheten ut för lantarbetarna på vingårdar som gör vin åt Systembolaget i Argentina, Chile och Sydafrika, enligt en rapport från Swedwatch. Systembolagets Unionenklubb i Sverige försöker påverka sin arbetsgivare i rätt riktning.
Linnea Andersson Publicerad 14 januari 2014, kl 14:07
TT Bild
Systembolaget är världens största vin- och spritimportör och borde kunna utöva en viss påtryckning för schyssta villkor hos underleverantörerna. TT Bild

Tre av tio vinflaskor som säljs i Sverige kommer från Chile, Argentina eller Sydafrika. I både Chile och Sydafrika är jordbrukssektorn ökänd för sina låga löner och vinodlingarna är inget undantag. De anställda har ofta så låga löner att pengarna varken räcker till mat eller hyra, eller till sjukvård och utbildning för den delen. Dessutom visar Swedwatchs rapport att det ofta förekommer förtryck av fackliga rättigheter på vingårdarna. Hos tre av fyra vinproducenter som granskats upplever medarbetarna att de inte kan organisera sig utan att motarbetas av arbetsgivarna.

”Kod och kontroll räcker inte till för att komma åt de strukturella problem som finns i de här länderna. Systembolaget behöver involvera lokala fackförbund, intresseorganisationer och de anställda på vingårdarna", skriver Lotta Comé, temahandläggare på Afrikagrupperna, i ett pressmeddelande.

Anna Holgersson, ordförande för Systembolagets Unionenklubb, säger att de diskuterat vad klubben kan och bör göra för att hjälpa lantarbetarna i Argentina, Chile och Sydafrika.

- Det är klart att det finns en solidaritetskänsla med de här fackliga organisationerna, vi går liksom hand i hand och vi kan inte bortse från dem som är en del i kedjan. Vi vet att lantarbetarna har det väldigt svårt, att det är svårt att organisera sig och få förståelse för fackligt arbete i de här länderna, säger Anna Holgersson.

För att påverka Systembolaget tar klubben bland annat hjälp av sina representanter i bolagsstyrelsen, där den här typen av frågor ofta kommer upp. Anna Holgersson säger att fackklubben dessutom har regelbundna träffar med Systembolagets CSR-ansvariga* för att diskutera hållbarhetsfrågor. Förra året gjorde Systembolagets bolagstyrelse ett besök i Sydafrika och träffade den inhemska fackorganisationen. I nuläget har man dock inget samarbete med facken i andra länder.

- Systembolaget köper in vin från oerhört många underleverantörer och producenter och därmed är det även väldigt många lantarbetare och fackförbund att hålla kontakt med. Det är i princip omöjligt att ha ett direkt samarbete med alla. I stället försöker vi påverka företaget att satsa på de här frågorna och få det att ställa krav på leverantörerna, till exempel krav på levnadslön. Vi tycker att vi har ett gott samarbete med Systembolaget och att ledningen lyssnar på oss, att vi är en part att räkna med.

Har du något konkret exempel där ni kunnat påverka?

- Nej det har jag inte, men vi har varit delaktiga i att de här frågorna har fått en allt större plats i Systembolagets agenda de senaste åren, säger Anna Holgersson.

 

 

Fakta

CSR
Corporate Social Responsibility, kallas idén att företag ska ta ansvar för hur de påverkar samhället, ur såväl ett ekonomiskt, miljömässigt som socialt perspektiv. Begreppet hållbarhet används även för den här typen av arbete.

Ägarpolicy
Enligt regeringens ägarpolicy ska alla statliga bolag ha en genomtänkt strategi för att hantera hållbarhetsfrågor. Systembolaget antog sin uppförandekod 2012, i vilken bolaget lägger stor vikt vid revisioner för att kontrollera att de sociala och miljömässiga kraven som ställs på vinproducenterna verkligen följs.

Swedwatch kritiserar att Systembolaget i sitt hållbarhetsarbete inte kartlägger hur det ser ut i leverantörsleden tillräckligt väl.

Swedwatch:
Swedwatch är en ideell och partipolitiskt obunden organisation, vars syfte är att minska sociala och miljömässiga missförhållanden kopplade till svenska företags verksamhet i utvecklingsländer.

Anställningsvillkor

Osäker anställning kan leda till för tidig död

Den som byter ett dåligt jobb mot ett bra minskar risken att dö i förtid. Det visar en ny studie.
David Österberg Publicerad 14 september 2023, kl 06:30
En man håller sig för huvudet framför sin dator. Oskarp bild.
Ett kollektivavtal och en fast anställning kan minska risken att dö en för tidig död. Foto: Henrik Montgomery/TT.

Hur vi har det på jobbet påverkar vår hälsa. I en studie från Karolinska institutet tittade forskarna på hur ett byte från en osäker till en säker anställning påverkade risken att dö.

– Ett byte minskade risken för att dö med 20 procent. Skillnaden var högre än jag hade förväntat mig. Det blir väldigt tydligt vilken påverkan anställningsförhållanden har när det handlar om dödlighet, säger Theo Bodin, en av forskarna bakom studien.

Låg lön dålig för hälsan

En osäker anställning präglas till exempel av låg lön, låg facklig anslutningsgrad och låg anställningstrygghet. I studien har forskarna inte undersökt varför osäkra anställningsförhållanden ökar dödligheten men Theo Bodin kan se flera förklaringar.

– En osäker anställning kan ge oro och stress. Det kan i sin tur leda till sömnstörningar, psykisk ohälsa och missbruk. Att inte kunna sova och att äta på oregelbundna tider ökar risken för övervikt, diabetes och högt blodtryck. Högt blodtryck kan ge hjärtinfarkt och stroke.

Svårare att få lån

En osäker anställning ger också praktiska problem eftersom det blir svårare att få lån och förstahandskontrakt.

– Anställningen påverkar också familjelivet och det sociala livet. Man vågar kanske inte tacka nej när man blir inringd och tvingas att organisera sitt liv kring de osäkra anställningsförhållandena, säger Theo Bodin.

I studien använde forskarna registerdata från drygt 250 000 anställda mellan 20 och 55 år i Sverige under åren 2006 till 2017.

Theo Bodin och hans kollegor ska nu mer specifikt titta närmare på orsakerna till den högre dödligheten. I oktober ska de dessutom publicera en handbok med förslag på hur arbetsmarknaden kan förändras till det bättre.

Anställningsvillkor

Lön eller förmån – så ska du tänka

Extra semester, billigare lunch eller sjukvårdsförsäkring. En jobbförmån kan vara lockande. Men tänk dig för innan du tackar ja till en förmån i stället för högre lön.
David Österberg Publicerad 27 oktober 2022, kl 07:14
Sedlar i hand och man i solstol som blickar ut över landskap.
Tänk dig för innan du tackar ja till en förmån i stället för högre lön. Foto: Henrik Montgomery/TT, Shutterstock

De flesta av oss har en eller flera löneförmåner. En del tänker vi kanske inte på som förmåner, men gratis frukt och kaffe på jobbet räknas faktiskt dit. Friskvårdsbidrag, julklapp och gym på jobbet likaså.

Ovanstående är exempel på skattefria förmåner. Sådana är en utgift för arbetsgivaren, men gratis för dig. Syftet är att göra jobbet lite trevligare och hjälpa medarbetarna att hålla sig friska.

Julklappar får kosta 450 kronor

För att en förmån ska vara skattefri ska den erbjudas alla anställda. Den ska också ha en naturlig koppling till jobbet och inte kunna bytas mot pengar. Gåvor får inte ha ett för högt värde: Julklappen får kosta max 450 kronor och en present till den som fyller 50 eller går i pension som mest 15 000 kronor.

Det finns också skattepliktiga förmåner. En del arbetsgivare erbjuder till exempel sina anställda hushållsnära tjänster, privatresor, billigt semesterboende eller gratis lunch. På sådana förmåner måste medarbetaren betala skatt.

Skatt på förmåner

Skatten räknas ut genom att värdet på förmånen läggs ovanpå den vanliga lönen. Om du utan förmån tjänar 30 000 kronor i månaden och betalar 30 procent i skatt har du en nettolön på 21 000 kronor. Om du får ett lunchhäfte som är värt 1 000 kronor får du betala skatt på 31 000 kronor. Nettolönen blir då 20 700 kronor. Lönen blir med andra ord 300 kronor lägre och du kan köpa lunch för 1 000 kronor.

Ytterligare ett sätt att skaffa sig en förmån är att löneväxla. Då byter man helt enkelt en del av bruttolönen mot något man vill ha, som en bil eller extra pensionsinbetalningar. Men löneväxling är bara bra om man tjänar mycket pengar: Den som har en bruttolön under 47 748 kronor efter växlingen tjänar inte på att löneväxla. Det beror på att exempelvis pension, sjukpenning och föräldrapenning baseras på din bruttolön.

Skriv avtal om förmåner

I en löneförhandling kan det hända att arbetsgivaren erbjuder dig en förmån i stället för högre lön. Det kan vara en bra affär både för dig och din arbetsgivare.

Om du tackar ja ska du se till att ni skriver ett avtal om vad ni har kommit överens om och hur mycket förmånen är värd i pengar. Annars finns risken att din arbetsgivare plockar bort förmånen eller att den tappar i värde över tid.

Tänk också på att en förmån inte räknas in i din bruttolön när Försäkringskassan räknar ut vad du ska få i exempelvis sjuk- eller föräldrapenning.

För- och nackdelar med förmåner

+ Kostar dig mindre jämfört med om du hade köpt saken/tjänsten själv.

+ Skattemässig fördel för arbetsgivaren jämfört med högre lön. Kan därför vara lättare att få arbetsgivaren att gå med på.

– Du bestämmer inte själv vad du gör med din lön.

– Förmånen höjer inte din bruttoinkomst och därmed inte heller din sjuk- eller föräldrapenning.

Exempel på skattepliktiga förmåner

  • Företagsbil som används privat.
  • Hushållstjänst.
  • Måltid.
  • Resa utanför tjänsten.
  • Semesterbostad.

Exempel på skattefria förmåner

  • Mobiltelefon.
  • Friskvårdbidrag.
  • Julklapp.
  • Enklare förtäring, exempelvis frukt.
  • Gym på jobbet.

Källor: Unionen, Skatteverket, Benify