Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Facklig kritik mot EU-förslag om minimilöner

Sverige föreslås få ett undantag från de nya EU-reglerna om minimilöner. Men både från fack och arbetsgivare fruktar man att den svenska modellen ändå kommer att påverkas.
Niklas Hallstedt Publicerad 28 oktober 2020, kl 15:26
Yves Logghe / AP Photo / TT, Fredrik Sandberg / TT
I Sverige är både fack, arbetsgivare och regering skarpt kritiska till EU-kommissionens förslag om minimilöner. Yves Logghe / AP Photo / TT, Fredrik Sandberg / TT

På onsdagen lade EU-kommissionen fram sitt förslag till reglering av minimilöner i Europa. När den ansvarige kommissionären Nicolas Schmit presenterade förslaget tryckte han på att det respekterade de nationella egenheterna.

– Det här är inte ”one size fits all”, sade han och lyfte fram att sex av EU:s 27 medlemsstater inte har minimilöner i lag.

– Det har aldrig varit vår avsikt att störa systemet för de som har ett kollektivavtalssystem.

Från svensk sida har man hela tiden motsatt sig ett rättsligt bindande direktiv och i stället velat se en rekommendation.

Så blir det nu inte. Däremot undantas länder som, likt Sverige, har en modell där lönerna bestäms i avtal mellan fack och arbetsgivare. Detta under förutsättning att avtalstäckningen är minst 70 procent av löntagarna.

Läs mer: Därför bråkar Sverige om minimilöner i EU

För de länder, en överväldigande majoritet i EU, som redan har minimilöner reglerade i lag, föreslår kommissionen en modell där man tittar på minimilönerna i förhållande till lönerna i övrigt i respektive land. En vanlig utgångspunkt är att minimilönerna ska motsvara 60 procent av medianlönen eller 50 procent av medellönen.

I Sverige är både fack, arbetsgivare och regering skarpt kritiska till förslaget.

– Vi tycker att förslaget innehåller alltför många oklarheter. Undantagsklausulerna är ett lovvärt försök, men inte tillräckligt. De kommer inte att räcka, säger Mika Domisch, internationell sekreterare på TCO.

– Vi är inte emot minimilöner. Ibland är det en väg att gå. Men löner är undantagna från EU:s kompetens. Anledningen är just att man ska skyddda den nationella lönebildningen.

Men hur ska man då komma åt problemet med att många människor inte har en lön de kan leva på i flera av EU:s medlemsstater?
– Det bästa sätter är att hjälpa till att stärka den sociala dialogen, det vill säga dialogen mellan parterna på arbetsmarknaden, och bygga upp partsstrukturen. Det är ingen quick fix, men det är bästa vapnet mot låga löner, säger Mika Domisch.

Enligt PTK, där Unionen ingår, skulle EU-direktivet underminera den svenska modellen.

– Direktivförslaget innehåller inget undantag för Sverige och utgör långt ifrån en sådan ”waterproof firewall” som kommissionen utlovat. Ytterst blir det EU-domstolen som får rätten att pröva innehållet i våra kollektivavtal och vår lönebildningsmodell, säger PTK:s ordförande Martin Linder i ett pressmeddelande.

Även Saco anser att förslaget hotar den svenska modellen.

-– Direktivet måste stoppas. Det är parterna på arbetsmarknaden som ska sköta lönebildningen i Sverige, säger Sacos ordförande Göran Arrius i ett pressmeddelande.

Göran Arrius uppmanar nu regeringen, riksdagen och ledamöterna i EU-parlamentet att göra allt de kan för att direktivet ska stanna på pappret.

Liknande tongångar hörs från arbetsgivarsidan.

– Vi ser det heller inte som att förslaget ger vår modell tillräckliga garantier för att inte påverkas av de föreslagna reglerna, säger John Wahlstedt, arbetsrättschef i Svenskt Näringsliv, som menar att det rör sig om ett ”oacceptabelt ingrepp i den svenska arbetsmarknadsmodellen” i ett pressmeddelande.

Från regeringens håll har motståndet mot det nya direktivet varit tydligt.

– Jag är starkt kritisk till att EU lägger sig i lönebildningen. Det är ju en nationell angelägenhet, sade till exempel arbetsmarknadsminister Eva Nordmark i Ekot på tisdagen.

Än så länge handlar det dock bara om ett förslag. Innan direktivet blir verklighet ska det behandlas både av de nationella regeringarna och Europaparlamentet. Troligtvis kommer även flera länder i Östeuropa, där minimilönerna skulle komma att höjas om direktivet blir verklighet, kämpa emot förändringen.

Lön

7 korta utbildningar som ger hög lön

Kort utbildning, hög lön. Det finns flera utbildningar som är korta men som ändå ger hög lön. Både universitet och yrkeshögskolan erbjuder korta utbildningar som kan leda till jobb med hög lön.
David Österberg Publicerad 17 januari 2024, kl 06:01
6 studenter samlade vid datorskärmar, ser glada ut.
Hög lön och kort utbildning. Vi listar några yrken där det är bra betalt, utan många års studier Foto: Colourbox.

Vill du ha ett jobb med hög lön, men inte gå en lång utbildning? Här listar Kollega sju utbildningar som är korta – men ändå kan ge ett jobb med hög lön. Löneintervallen baseras på Unionens statistik över marknadslöner 2022. Lönerna gäller för personer som jobbat några år. Ingångslönerna är lägre.

 

  1. Inköpare

Lön: 35 000-44 000.

Gör: Analyserar marknaden. Har kontakt med leverantörer och letar efter nya leverantörer. Begär in offerter, förhandlar och tecknar avtal.

Utbildning: Två år på yrkeshögskola.

 

2. Systemutvecklare

Lön: 36 000-47 000, men kan vara betydligt högre.

Gör: Programmerar, testar program, utvecklar och förvaltar IT-projekt.

Utbildning: Två år på yrkeshögskola, men finns också treårig universitetsutbildning.

 

3. Säljare

Lön: 39 000-50 000, vanligt med provision.

Gör: Kontakt med nya och befintliga kunder. Utreder kundernas behov och föreslår lösningar. Förhandlar om priser och villkor och tecknar avtal.

Utbildning: Stort utbud av utbildning. Från en termin till två år.

 

4. Fastighetsmäklare

Lön: 40 000-62 000, vanligt med provision.

Gör: Visar och marknadsför bostäder, sköter förhandlingar och skriver kontrakt. 

Utbildning: Två års studier på högskola i ämnen som juridik, redovisning och byggnadsteknik.

 

5. Redovisningsekonom

Lön: 35 000-42 000

Gör: Kontrollerar in- och utbetalningar. Ser till att skatt, moms och arbetsgivaravgifter betalas in och sammanställer årsbokslut.

Utbildning: Två år på yrkeshögskola.

 

6. Spelutvecklare

Lön: 36 000-60 000

Gör: Programmerar och utvecklar spel och andra interaktiva medier.

Utbildning: Två år på yrkeshögskola eller tre år på universitet.

 

7. Drifttekniker

Lön: 35 000-46 000

Gör: Styr och övervakar anläggningar. Felsöker och åtgärdar driftstörningar.

Utbildning: Mellan ett och två år på yrkeshögskola, men finns också som universitetsutbildning.

 

På studera.nu hittar du information om utbildningar och kurser. På yrkeshogskolan.se kan du se Yrkeshögskolans utbud av utbildningar.