Annons
Annons
  • I Sverige är både fack, arbetsgivare och regering skarpt kritiska till EU-kommissionens förslag om minimilöner. Foto: Yves Logghe / AP Photo / TT, Fredrik Sandberg / TT

Facklig kritik mot EU-förslag om minimilöner

Publicerad 28 oktober 2020, kl 15:26 Uppdaterad 28 oktober 2020, kl 15:53

Sverige föreslås få ett undantag från de nya EU-reglerna om minimilöner. Men både från fack och arbetsgivare fruktar man att den svenska modellen ändå kommer att påverkas.

På onsdagen lade EU-kommissionen fram sitt förslag till reglering av minimilöner i Europa. När den ansvarige kommissionären Nicolas Schmit presenterade förslaget tryckte han på att det respekterade de nationella egenheterna.

– Det här är inte ”one size fits all”, sade han och lyfte fram att sex av EU:s 27 medlemsstater inte har minimilöner i lag.

– Det har aldrig varit vår avsikt att störa systemet för de som har ett kollektivavtalssystem.

Från svensk sida har man hela tiden motsatt sig ett rättsligt bindande direktiv och i stället velat se en rekommendation.

Så blir det nu inte. Däremot undantas länder som, likt Sverige, har en modell där lönerna bestäms i avtal mellan fack och arbetsgivare. Detta under förutsättning att avtalstäckningen är minst 70 procent av löntagarna.

Läs mer: Därför bråkar Sverige om minimilöner i EU

För de länder, en överväldigande majoritet i EU, som redan har minimilöner reglerade i lag, föreslår kommissionen en modell där man tittar på minimilönerna i förhållande till lönerna i övrigt i respektive land. En vanlig utgångspunkt är att minimilönerna ska motsvara 60 procent av medianlönen eller 50 procent av medellönen.

I Sverige är både fack, arbetsgivare och regering skarpt kritiska till förslaget.

– Vi tycker att förslaget innehåller alltför många oklarheter. Undantagsklausulerna är ett lovvärt försök, men inte tillräckligt. De kommer inte att räcka, säger Mika Domisch, internationell sekreterare på TCO.

– Vi är inte emot minimilöner. Ibland är det en väg att gå. Men löner är undantagna från EU:s kompetens. Anledningen är just att man ska skyddda den nationella lönebildningen.

Men hur ska man då komma åt problemet med att många människor inte har en lön de kan leva på i flera av EU:s medlemsstater?
– Det bästa sätter är att hjälpa till att stärka den sociala dialogen, det vill säga dialogen mellan parterna på arbetsmarknaden, och bygga upp partsstrukturen. Det är ingen quick fix, men det är bästa vapnet mot låga löner, säger Mika Domisch.

Enligt PTK, där Unionen ingår, skulle EU-direktivet underminera den svenska modellen.

– Direktivförslaget innehåller inget undantag för Sverige och utgör långt ifrån en sådan ”waterproof firewall” som kommissionen utlovat. Ytterst blir det EU-domstolen som får rätten att pröva innehållet i våra kollektivavtal och vår lönebildningsmodell, säger PTK:s ordförande Martin Linder i ett pressmeddelande.

Även Saco anser att förslaget hotar den svenska modellen.

-– Direktivet måste stoppas. Det är parterna på arbetsmarknaden som ska sköta lönebildningen i Sverige, säger Sacos ordförande Göran Arrius i ett pressmeddelande.

Göran Arrius uppmanar nu regeringen, riksdagen och ledamöterna i EU-parlamentet att göra allt de kan för att direktivet ska stanna på pappret.

Liknande tongångar hörs från arbetsgivarsidan.

– Vi ser det heller inte som att förslaget ger vår modell tillräckliga garantier för att inte påverkas av de föreslagna reglerna, säger John Wahlstedt, arbetsrättschef i Svenskt Näringsliv, som menar att det rör sig om ett ”oacceptabelt ingrepp i den svenska arbetsmarknadsmodellen” i ett pressmeddelande.

Från regeringens håll har motståndet mot det nya direktivet varit tydligt.

– Jag är starkt kritisk till att EU lägger sig i lönebildningen. Det är ju en nationell angelägenhet, sade till exempel arbetsmarknadsminister Eva Nordmark i Ekot på tisdagen.

Än så länge handlar det dock bara om ett förslag. Innan direktivet blir verklighet ska det behandlas både av de nationella regeringarna och Europaparlamentet. Troligtvis kommer även flera länder i Östeuropa, där minimilönerna skulle komma att höjas om direktivet blir verklighet, kämpa emot förändringen.

Niklas Hallstedt
Niklas Hallstedt
[email protected]
Lediga jobb
  • Läs även...

    "En tydlig uppvisning av svenska modellen"

    Ett historiskt avsteg, där den svenska arbetsmarknadsmodellen tar ny sats. Så betecknar Claes Stråth, tidigare generaldirektör för Medlingsinstitutet, det faktum att regeringen nu har valt bort den omtvistade las-utredningen.

  • Läs även...

    Därför bråkar Sverige om minimilöner i EU

    I morgon, onsdag, lägger EU-kommissionen fram ett förslag om reglering av minimilöner på Europanivå. Men arbetet med förslaget har stött på stort motstånd från de nordiska länderna.

  • Läs även...

    Nej från LO till las-uppgörelse

    Las-förhandlingarna misslyckades ännu en gång efter att LO sagt nej till slutbudet.
    – Det innehöll en del som var bra, men alldeles för många skulle stå utan anställningsskydd, sa Susanna Gideonsson, ordförande för LO, på en presskonferens.
    PTK var dock nöjda med förslaget.

  • Läs även...

    Så hög lön ger korttidsarbete i EU

    Anställda i Sverige som omfattas av korttidsarbete får ut stor del av lönen jämfört med anställda i många andra europeiska länder med korttidsavtal. Det menar Europafacket som kartlagt hur korttidsarbetet fungerar i olika länder.

  • Läs även...

    Unionen: Europafacket har fel om minimilöner

    Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har lovat att föreslå nya regler för att alla löntagare i EU ska ha en minimilön. Det välkomnas av Europafacket, men Unionens ordförande Martin Linder är mycket kritisk.

  • Läs även...

    Tuffa tider för miljardärer

    Det är "tuffa" tider för väldens rikaste. En rapport från schweiziska banken UBS visar att dollarmiljardärernas sammanlagda tillgångar sjönk i fjol. Men i Sverige blev det summa summarum en ny dollarmiljardär.