För en månad sedan fick topplagen inom svensk curling kollektivavtal. Dessförinnan hade också handbollsspelare på både dam- och herrsidan reglerat sina villkor. Nu har även hockeyns damkronor nått viss framgång för sina rättigheter som anställda. Ett landslagsavtal, som alltså gäller enbart när de spelar för landslaget, ska justera ersättningar för lön och förlorad arbetsinkomst samt försäkringar mot skador och medaljbonusar.
Det är spelarföreningen för ishockeyspelare, Sico, som förhandlat fram det nya avtalet. Unionen och Sico har sedan 2008 ett samarbete där man tillsammans företräder anställda hockeyspelare i Sverige.
– Att andra idrotter nått framgång inom kollektivavtalen har gett lite ringar på vattnet, vilket gjort att andra följt efter. På det sättet har det blivit lättare att få till nya avtal. Sedan har både arbetsgivare och spelare börjat se det som en självklarhet och blivit mer medvetna om hur viktigt det är, säger Lukas Rinqvist, som är central ombudsman på Unionen med ansvar över idrotten.
Finns det inget avtal som reglerar villkoren inom idrotten blir det upp till arbetsgivarens goda vilja om till exempel olyckan är framme. Högst på listan inom alla de idrotter där det förhandlats om avtal står vettiga ersättningar och bra försäkringar. Även omställningsstöd är efterfrågat då karriären inom idrotten är begränsad i tid.
– Något man också pratar mycket om är skillnaden mellan mäns och kvinnors ersättningar för utövande av idrott, där kvinnorna ligger långt efter i löneutveckling.
Unionen och Sico fortsätter att förhandla om ett kollektivavtal för SDHL, svenska damhockeyligan, och ser också att fler idrotter kan komma att följa efter. I dag har man kollektivavtal för både fotbollen och hockeyn på herrsidan, men saknar detsamma för damerna.
– Sedan kan man tänka sig att stora idrotter som basket, bandy och innebandy som helt saknar avtal idag står näst på tur, säger Lukas Ringqvist.
