Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Egenföretagare och förtroendevald – funkar det?

Att vara egenföretagare kan vara tufft i sig. Att dessutom ha ett fackligt förtroendeuppdrag vid sidan av företagandet är minst sagt en balansgång. Hans Fryklund, ordförande i Unionen Stockholm och företagare mäktar dock med bådadera.
Linnea Andersson Publicerad 19 augusti 2015, kl 13:37
Colourbox
För många egenföretagare är det svårt att hinna med både företagandet och eventuella förtroendeuppdrag. Colourbox

Hans Fryklund har varit förtroendevald i sammanlagt tolv år, varav åtta år på Unionen. Tidigare jobbade han som projektledare och var riksklubbsordförande på Hewlett Packard HP, men sedan ett år tillbaka driver han företaget Qualita AB som säljer miljötoaletter.

Han är därmed en av få personer som har erfarenhet av att vara förtroendevald både som anställd och som företagare. Och visst är det stor skillnad mellan att vara anställd på ett stort företag och att driva företag. 

- Som egen jobbar man jämt. Det allra svåraste är att begränsa sig, kommer ett jobb så måste man ta det.

- När jag jobbade på HP, ett storföretag med fackklubb, så kunde jag följa mejlkonversationer från Unionen också. Men som egen kan jag inte göra det på samma sätt.

I början tänkte Hans Fryklund att han skulle hinna med förtroendeuppdraget och att gå igenom mejl under kvällstid, men det var inte populärt hos familjen. I stället har han nu delat upp det så att han gör saker på förbundet vissa dagar och sköter företaget andra dagar. Även om det blir en mix av båda uppdragen ibland.

Enligt honom är det viktigt att planera i så stor utsträckning som möjligt. På Unionen är det för det mesta inte några problem eftersom det ofta gäller möten som är inplanerade i förväg. Dyker det upp något oförutsett är det ändå lätt att ta del av tack vare mobil och mejl i fickan.

Som egenföretagare säger Hans Fryklund att man alltid måste vara nåbar på något sätt, vilket tyvärr ofta går ut över ledighet och semester.

- Sedan är frågan om man gör något på en gång men jag måste kunna svara antingen på mejl eller i telefon.

Toalettbranschen har sina arbetstoppar under höst och vår. Ett evigt dilemma som egenföretagare är när det är dags att trycka på stoppknappen, hur mycket jobb man kan tacka ja till. Inte blir det enklare av att vara förtroendevald. Hans Fryklund uppskattar att han lägger mellan 25 och 30 procent av sin tid på förtroendeuppdraget på Unionen Stockholm, beräknat på både dag- och kvällstid.

- Ibland får man bita i det sura äpplet om man behöver vara på förbundet samtidigt som en kund skriker, men då får man prioritera det som känns viktigast.

Att ha förtroendeuppdrag är väldigt ovanligt bland Unionens egenföretagarmedlemmar, vilket enligt Hans Fryklund är synd eftersom det gör det svårt att hålla igång demokratifrågan i den gruppen.

- Det är nog lättare att hänga kvar om man går den vägen som jag har gått, från storföretag till egen, än att vara egen från början och bli förtroendevald. Men jag tror att egenföretagare har ett stort behov av att ta sina frågor.  

Ett problem som Hans Fryklund blivit varse är att ersättningsnivåerna för förtroendeuppdrag skiljer sig åt om du är anställd eller företagare. Ersättningen för egenföretagare räknas utifrån företagets omsättning och risken är att ersättningen därför blir väldigt låg.

- Du kanske har väldigt stora investeringar i början och inte gör någon vinst alls och då får du ingen ersättning för ditt förtroendeuppdrag heller.

- Ska Unionen bli större bland egenföretagare så måste man se till att man får skälig ersättning. Och det vet jag att förbundet och förbundsstyrelsen försöker hitta en lösning på.  Finns det en fast summa eller timersättning tror jag att det är lättare att locka företagare till förtroendeuppdrag.

 

(I somras genomförde Unionen en undersökning som visar att egenföretagare har svårt att ta semester. Värst drabbade är kvinnor och unga företagare.)

Tips till dig som är företagare och förtroendevald:

  • Planera. Bestäm när du ska ägna tid åt företaget och när du ägnar tid åt fackuppdraget. Klumpa ihop förtroendeuppdraget, möten m.m. till samma dag. Så att det inte blir så mycket ställtid.
     
  • Prioritera. Ibland krockar det så att du måste välja, vilket känns viktigast för dig i just den situationen?
     
  • Håll reda på hur mycket du jobbat med förtroendeuppdraget. Skriv upp antal timmar.
     
  • Du måste inte ordna allt inom ditt fackförbund. Dela på uppgifterna med andra förtroendevalda så blir det roligare.
     
  • Tala med andra i samma situation. Hur gör de?
Fackligt

Anmäl en usel arbetsmiljö - så funkar det

Visste du att skyddsombud kan anmäla företag med ohälsosam arbetsmiljö till Arbetsmiljöverket? Det kallas för 6:6A.
David Österberg Publicerad 10 maj 2024, kl 06:05
En chef skäller på sina medarbetare.
Har du en ohälsosam arbetsmiljö och har försökt ha en dialog med chefen utan att få gehör. Då kan en 6:6a-anmälan av ett arbetsmiljöombud vara sista utvägen. Foto: Shutterstock

1. VAD BETYDER EGENTLIGEN 6:6A? 

I arbetsmiljölagen finns bestämmelser för att se till att arbetsmiljön är bra. Kapitel 6, paragraf 6A, handlar om vad ett arbetsmiljöombud (heter också skyddsombud) ska göra om arbetsmiljön är dålig. Ombudet ska enligt lagen vända sig till arbetsgivaren och begära att något görs för att fixa problemen – det kallas för en 6:6A-anmälan. 

2. HUR GÖR MAN? 

Om ni anser att det finns risker i arbetsmiljön som arbetsgivaren struntar i vänder ni er till arbetsmiljöombudet/skyddsombudet. Då kan den personen lämna en 6:6A-anmälan. I dokumentet ska det stå vilka problemen är, hur de kan lösas och hur lång tid arbetsgivaren har på sig att arbeta med frågorna. Arbetsgivaren ska bekräfta att anmälan har kommit in och ”utan dröjsmål” meddela vad som ska göras åt problemen.

VAD SKA ARBETSGIVAREN GÖRA?

Olika åtgärder kan behövas, beroende på vilka problemen är. Det kan handla om allt från medarbetarenkäter och skyddsronder till riskbedömningar och handlingsplaner. Arbetsgivaren har det yttersta ansvaret för att arbetsmiljön är bra, men det är klokt att försöka ha en dialog på arbetsplatsen.


OM PROBLEMEN INTE FIXAS?

Om arbetsmiljöombudet tycker att arbetsgivaren ignorerar frågan, tar för lång tid på sig eller inte gör tillräckligt för att förbättra arbetsmiljön kan hen skicka anmälan till Arbetsmiljöverket. Då blir det oftast inspektion, som följs av ett inspektionsmeddelande, ett föreläggande eller ett förbud. Det första är den snällaste varianten, där myndigheten meddelar vilka brister som finns. Förelägganden och förbud måste arbetsgivaren följa. Om inget görs kan vite dömas ut av Arbetsmiljöverket. 

Så skriver du anmälan som arbetsmiljöombud

Här anmäler man åtgärder för brister i arbetsmiljön som skyddsombud/arbetsmiljöombud, som det kallas i Unionen. 

Fler tips från Unionen: 
Begäran om arbetsmiljöåtgärder (6:6a)