Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Får du tid för klubbarbete?

Lagstadgade rättigheter till fackligt arbete är inte verklighet för alla. Vissa är klubbordförande på heltid, medan andra tvingas klara förtroendeuppdraget vid sidan om de vanliga arbetsuppgifterna.
Dag Bremberg, Johanna Rovira Publicerad 10 september 2015, kl 12:39
Johnér Bildbyrå
Johnér Bildbyrå

Hur får du tid till det fackliga arbetet?


Helena Cans, förtroendevald Ostnor, Mora: 

- Det är svårt att hinna med, men jag försöker prioritera det fackliga arbetet så gott det går. även om det fins förståelse från arbetsgivaren är det man själv som får lösa tidsproblemet. Drömläget vore att ha avsatt tid till det fackliga jobbet, kanske sex timmar i veckan. 

 


Emely Vonkavaara Björkman, klubbordförande Svensk Bilprovning, Uppsala: 

- Tiden räcker väl aldrig till, men vi har det ändå ganska bra. Jag pratar med mina chefer och får den tid jag behöver, även om det kanske inte blir exakt just då jag behöver den. Akuta grejer får man ta sig tid till. Jag bedömer att jag i snitt lägger två dagar i månaden på det fackliga arbetet. 

 


Peter Induss, klubbordförande Uppsala konsert och kongress: 

- Vi har oreglerad arbetstid och jag jobbar som ljudtekniker, vilket innebär att jag måste finnas på plats om något strular. Men gör det inte det får jag tid över att läsa på och förbereda ärenden, så att hinna med det fackliga uppdraget är egentligen inget problem. Dessutom har jag just nu en förstående chef som själv är engagerad i arbetsmiljöfrågor. När det är normallugnt på jobbet lägger jag kanske 10-20 procent av min arbetstid på det fackliga arbetet.

 

I princip ska förtroendevalda ges tid och möjlighet att företräda sina medlemmar. Det framgår av medbestämmandelagen, MBL. I praktiken är dock den lagen inget att vifta med, om det inte finns ett kollektivavtal för arbetsplatsen. Då gäller förtroendemannalagen, som ger rätt till ”den ledighet som fordras” för fackligt arbete med lön.

Men det betyder inte att klubbens ombud kan ägna sig åt fackligt arbete när som helst. För det första måste arbetsgivaren få en lista på vilka anställda som är berörda, för det andra måste man ansöka om ledighet i god tid.

Chefen kan mycket väl säga: ”Visst, du har rätt till tid för det fackliga, men det får inte hindra ditt vanliga arbete.” Du får då sköta det fackliga uppdraget efter arbetsdagen och begära övertidsersättning eller kompledigt. 

Bäst för alla är om man kan komma överens om en bestämd facklig tid varje vecka. Om det är en eller åtta timmar eller mer beror på hur många du ska företräda. Ofta behövs extra tid för förhandlingar i samband med lönerevision, omorganisation eller uppsägningar.

I vissa avtal har man angett ett visst antal timmar, till exempel en timme per medlem och år, vilket i en klubb med 200 medlemmar motsvarar en halv dag i veckan. På större företag har man ofta avtal om såväl facklig tid som avsedd klubblokal.

Förtroendevalda har också rätt att på betald arbetstid gå kurser som man tycker att man behöver för att klara sitt uppdrag. Unionen har ett stort utbud av sådana kurser.

Dessutom har de flesta Unionen-medlemmar rätt att gå på fackliga möten på avlönad tid, enligt ett centralt avtal. En förutsättning är att mötena inte omfattar mer än fem timmar per år och att de faktiskt handlar om frågor som rör arbetsplatsen. 

Förtroendemanna-lagen

  • § 6; Facklig förtroendeman har rätt till den ledighet som fordras för det fackliga uppdraget.
  • Ledigheten får dock inte ha större omfattning än som är skäligt med hänsyn till för-hållandena på arbetsplatsen. Ledigheten får inte förläggas så att den medför betydande hinder för arbetets behöriga gång.
  • Ledighetens omfattning och förläggning bestäms efter överläggning mellan arbets-givaren och den lokala arbets-tagarorganisationen.

Kollegas råd: Meddela arbetsgivaren vilka som är Unionens förtroendevalda. Gör gärna ett lokalt avtal om tider, lokal, möten. Diskutera med chefer hur den fackliga tiden läggs bäst. Ansök i god tid om ledighet för förhandlingar eller kurser.

Fackligt

Anmäl en usel arbetsmiljö - så funkar det

Visste du att skyddsombud kan anmäla företag med ohälsosam arbetsmiljö till Arbetsmiljöverket? Det kallas för 6:6A.
David Österberg Publicerad 10 maj 2024, kl 06:05
En chef skäller på sina medarbetare.
Har du en ohälsosam arbetsmiljö och har försökt ha en dialog med chefen utan att få gehör. Då kan en 6:6a-anmälan av ett arbetsmiljöombud vara sista utvägen. Foto: Shutterstock

1. VAD BETYDER EGENTLIGEN 6:6A? 

I arbetsmiljölagen finns bestämmelser för att se till att arbetsmiljön är bra. Kapitel 6, paragraf 6A, handlar om vad ett arbetsmiljöombud (heter också skyddsombud) ska göra om arbetsmiljön är dålig. Ombudet ska enligt lagen vända sig till arbetsgivaren och begära att något görs för att fixa problemen – det kallas för en 6:6A-anmälan. 

2. HUR GÖR MAN? 

Om ni anser att det finns risker i arbetsmiljön som arbetsgivaren struntar i vänder ni er till arbetsmiljöombudet/skyddsombudet. Då kan den personen lämna en 6:6A-anmälan. I dokumentet ska det stå vilka problemen är, hur de kan lösas och hur lång tid arbetsgivaren har på sig att arbeta med frågorna. Arbetsgivaren ska bekräfta att anmälan har kommit in och ”utan dröjsmål” meddela vad som ska göras åt problemen.

VAD SKA ARBETSGIVAREN GÖRA?

Olika åtgärder kan behövas, beroende på vilka problemen är. Det kan handla om allt från medarbetarenkäter och skyddsronder till riskbedömningar och handlingsplaner. Arbetsgivaren har det yttersta ansvaret för att arbetsmiljön är bra, men det är klokt att försöka ha en dialog på arbetsplatsen.


OM PROBLEMEN INTE FIXAS?

Om arbetsmiljöombudet tycker att arbetsgivaren ignorerar frågan, tar för lång tid på sig eller inte gör tillräckligt för att förbättra arbetsmiljön kan hen skicka anmälan till Arbetsmiljöverket. Då blir det oftast inspektion, som följs av ett inspektionsmeddelande, ett föreläggande eller ett förbud. Det första är den snällaste varianten, där myndigheten meddelar vilka brister som finns. Förelägganden och förbud måste arbetsgivaren följa. Om inget görs kan vite dömas ut av Arbetsmiljöverket. 

Så skriver du anmälan som arbetsmiljöombud

Här anmäler man åtgärder för brister i arbetsmiljön som skyddsombud/arbetsmiljöombud, som det kallas i Unionen. 

Fler tips från Unionen: 
Begäran om arbetsmiljöåtgärder (6:6a)