Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Fränstastrejken - vad handlade det om?

Den 21 mars förra året inledde anställda vid callcentret Focus CRS i Fränsta en strejk för att försöka få till schysta villkor genom kollektivavtal. Callcentret ägdes av investeringsbolaget Peak Partners, i Stockholm, som personalen skulle ragga kunder åt.
Anita Täpp Publicerad 10 februari 2014, kl 11:18
Marie Birkl
För ett knappt år sedan strejkade anställda vid callcentret Focus CRS i Fränsta. Marie Birkl

När de provanställdes då callcentret etablerade sig på orten ett år tidigare hade de anställda en grundlön på 15 000 kronor plus sjuklön och provision. Enligt schemat skulle de jobba 8 timmar per dag och om de gick ett kvällspass på 6,5 timmar fick de betalt för 8, i stället för övertidsersättning.

Men snart ändrades villkoren. Nu skulle alla vara timanställda med en ersättning på 85 kronor i timmen och inte få någon övertidsersättning, vilket innebar att de skulle få en heltidslön på ungefär 13 600 kronor. Ett par anställda lyckades förhandla sig till en tillsvidareanställning med fast lön och grundprovision, de övriga fann sig i de nya villkoren.

Men när en av dem blev sjuk och arbetsgivaren inte betalade någon sjukersättning beslöt personalen vända sig till Unionen, vilket resulterade i att tolv anställda gick med i facket och beslutade kräva kollektivavtal för att få schysta villkor. Sedan arbetsgivaren länge skjutit upp det möte där kraven skulle diskuteras beslutade de anställda att gå i strejk.

Då hade ett par av Unionenmedlemmarna bestämt sig för att gå ur facket och fortsätta jobba, tillsammans med några oorganiserade kollegor. Spänningen mellan de båda grupperna, som dagligen möttes utanför callcentret, blev spänd.

Förutom att hota med att callcentret skulle läggas ned om strejken fortsatte kommunicerade arbetsgivaren vare sig med de strejkande eller media.

De strejkande hade stort stöd hos lokalbefolkningen, bland kommunpolitiker och lokala entreprenörer.  Strejken väckte också stort uppseende i media, också på riksnivå, och ledde till en debatt i riksdagen om huruvida de statliga lokaliseringsbidragen som också Peak Partner hade fått del av verkligen ska gå till arbetsgivare som inte ger sina anställda schysta villkor.

Men strejken ledde inte till ett kollektivavtal. I stället beslutade arbetsgivaren lägga ned callcentret. Samma dag som förhandlingen om nedläggningen hölls skickade arbetsgivaren ut ett pressmeddelande där man skyllde nedläggningen på Unionens agerande. I övrigt fortsatte ledningen att hålla tyst.

Den 23 maj i fjol, när callcentret varit stängt i ett par veckor, avblåste Unionen strejken.

- Vi är stolta över att vi vågat stå upp för våra rättigheter och den svenska modellen hela tiden. Vi har vuxit väldigt mycket, både som grupp och som personer på alla plan av det här. Så vi känner att vi har vunnit ändå, sade en av de strejkande till Kollega då.

Fackligt

Anmäl en usel arbetsmiljö - så funkar det

Visste du att skyddsombud kan anmäla företag med ohälsosam arbetsmiljö till Arbetsmiljöverket? Det kallas för 6:6A.
David Österberg Publicerad 10 maj 2024, kl 06:05
En chef skäller på sina medarbetare.
Har du en ohälsosam arbetsmiljö och har försökt ha en dialog med chefen utan att få gehör. Då kan en 6:6a-anmälan av ett arbetsmiljöombud vara sista utvägen. Foto: Shutterstock

1. VAD BETYDER EGENTLIGEN 6:6A? 

I arbetsmiljölagen finns bestämmelser för att se till att arbetsmiljön är bra. Kapitel 6, paragraf 6A, handlar om vad ett arbetsmiljöombud (heter också skyddsombud) ska göra om arbetsmiljön är dålig. Ombudet ska enligt lagen vända sig till arbetsgivaren och begära att något görs för att fixa problemen – det kallas för en 6:6A-anmälan. 

2. HUR GÖR MAN? 

Om ni anser att det finns risker i arbetsmiljön som arbetsgivaren struntar i vänder ni er till arbetsmiljöombudet/skyddsombudet. Då kan den personen lämna en 6:6A-anmälan. I dokumentet ska det stå vilka problemen är, hur de kan lösas och hur lång tid arbetsgivaren har på sig att arbeta med frågorna. Arbetsgivaren ska bekräfta att anmälan har kommit in och ”utan dröjsmål” meddela vad som ska göras åt problemen.

VAD SKA ARBETSGIVAREN GÖRA?

Olika åtgärder kan behövas, beroende på vilka problemen är. Det kan handla om allt från medarbetarenkäter och skyddsronder till riskbedömningar och handlingsplaner. Arbetsgivaren har det yttersta ansvaret för att arbetsmiljön är bra, men det är klokt att försöka ha en dialog på arbetsplatsen.


OM PROBLEMEN INTE FIXAS?

Om arbetsmiljöombudet tycker att arbetsgivaren ignorerar frågan, tar för lång tid på sig eller inte gör tillräckligt för att förbättra arbetsmiljön kan hen skicka anmälan till Arbetsmiljöverket. Då blir det oftast inspektion, som följs av ett inspektionsmeddelande, ett föreläggande eller ett förbud. Det första är den snällaste varianten, där myndigheten meddelar vilka brister som finns. Förelägganden och förbud måste arbetsgivaren följa. Om inget görs kan vite dömas ut av Arbetsmiljöverket. 

Så skriver du anmälan som arbetsmiljöombud

Här anmäler man åtgärder för brister i arbetsmiljön som skyddsombud/arbetsmiljöombud, som det kallas i Unionen. 

Fler tips från Unionen: 
Begäran om arbetsmiljöåtgärder (6:6a)