Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Klubbens flit gav resultat

På ynka 18 månader som klubbordförande har hon lyckats med saker många förtroendevalda bara kan drömma om. I höstas utnämndes Jennie Sennemark till Årets raket på Unionens kongress.
Johanna Rovira Publicerad 4 februari 2016, kl 15:34
Mikael Wallerstedt
Sedan Jennie Sennemark var med och startade fackklubb har både lönerna och stämningen höjts markant. Mikael Wallerstedt

För två år sedan var stämningen på Medborgarskolan i Mälardalen inte i topp. Kommunikationen mellan arbetsledning och anställda funkade inte så bra och många var frustrerade över att ledningen körde sitt eget race.

– För mig är stämningen på en arbetsplats jätteviktig – det spelar ingen roll vad ledningen gör om personalen känner att ingen lyssnar på dem, säger Jennie Sennemark.

– Beslut fattades som inte var förankrade hos de anställda och vi kände oss undanskuffade. Det pratades mycket och det skadade hela organisationen att man inte tog vara på alla resurser.

Medlemmarna kallade in Unionen och det slutade med att man bildade fackklubb. Det var ett tufft jobb med tanke på att ingen av dem hade en susning om vad det innebar eftersom ingen någonsin hade jobbat på ett företag med fackklubb.

– Vi famlade oss fram och tog mycket hjälp från Unionens Uppsalakontor. Vi tog oss an uppgiften med olika grader av entusiasm, men jag tyckte det var jättekul och lusläste kollektivavtal som kvällslektyr. Mina kollegor tyckte väl att jag överdrev en aning, erkänner Jennie.

Men hennes nit har gett resultat. Sedan Jennie Sennemark blev ordförande har hon och klubben inte bara lyckats få till stånd en förbättring i den fysiska arbetsmiljön – stämningen på jobbet har också blivit bättre.

Dessutom har man relativt nyligen sjösatt en alldeles ny organisation – och klubben fanns med i arbetet med omorganisationen redan från dag ett, eller egentligen ännu tidigare.

– Vi jobbade fram den nya organisationsplanen tillsammans med arbetsgivaren. Det är klart att vi har stångats en del längs vägen, men slutprodukten är något som båda parterna är nöjda med. Det blev många förbättringar som gjorde processen värd att krångla sig igenom, säger Jennie Sennemark.

När den nya organisationen väl var i hamn lyckades klubben även få upp lönerna för de anställda – och det strax efter den gängse lönerevisionen.

– Vi höll isär förhandlingarna för att justeringen inte skulle blandas ihop med revisionen. Genom att läsa på, googla, prata med Unionen och presentera lönestatistik nådde vi fram med vårt budskap som ledde till en ny lönestruktur.

Klubben har genom samverkan drivit igenom flera förbättringar. Men det beror ingalunda på att arbetsgivaren köper allt som Jennie säger med hull och hår – tvärtom ligger det ibland förhandlingar bakom, erkänner Jennie.

– Visst har jag och arbetsgivaren varit oense och visst finns det gånger då det känns hopplöst, men egentligen vill vi åt samma håll. Jag står på mig när jag vet att det är befogat. Även om jag är ung, tjej och blond – alla attribut för någon man kan köra över – så funkar det inte med mig. Jag ger mig inte.

– Arbetsledningen inser också att det är svårt att driva en verksamhet om inte alla är med på tåget. Det är lättare för ledningen att vara lyhörd och det blir ett bättre resultat om man tar vara på alla resurser inom organsationen, säger Jennie Sennemark. //

Jennie Sennemark

ÅLDER: 24 år.

ARBETE: Verksamhetsansvarig på Medborgarskolan i Mälardalen.

BOR: Uppsala, på väg mot Halmstad.

FAMILJ: Sambo.

AKTUELL: Utnämnd till Årets raket på Unionens kongress med motivering-en: ”Inför den stundande omorganisationen har hon stigit fram som en god samverkansrepresentant som med lyhördhet driver medlemmarnas önskemål och ser till hela regionens bästa”.

Fackligt

Anmäl en usel arbetsmiljö - så funkar det

Visste du att skyddsombud kan anmäla företag med ohälsosam arbetsmiljö till Arbetsmiljöverket? Det kallas för 6:6A.
David Österberg Publicerad 10 maj 2024, kl 06:05
En chef skäller på sina medarbetare.
Har du en ohälsosam arbetsmiljö och har försökt ha en dialog med chefen utan att få gehör. Då kan en 6:6a-anmälan av ett arbetsmiljöombud vara sista utvägen. Foto: Shutterstock

1. VAD BETYDER EGENTLIGEN 6:6A? 

I arbetsmiljölagen finns bestämmelser för att se till att arbetsmiljön är bra. Kapitel 6, paragraf 6A, handlar om vad ett arbetsmiljöombud (heter också skyddsombud) ska göra om arbetsmiljön är dålig. Ombudet ska enligt lagen vända sig till arbetsgivaren och begära att något görs för att fixa problemen – det kallas för en 6:6A-anmälan. 

2. HUR GÖR MAN? 

Om ni anser att det finns risker i arbetsmiljön som arbetsgivaren struntar i vänder ni er till arbetsmiljöombudet/skyddsombudet. Då kan den personen lämna en 6:6A-anmälan. I dokumentet ska det stå vilka problemen är, hur de kan lösas och hur lång tid arbetsgivaren har på sig att arbeta med frågorna. Arbetsgivaren ska bekräfta att anmälan har kommit in och ”utan dröjsmål” meddela vad som ska göras åt problemen.

VAD SKA ARBETSGIVAREN GÖRA?

Olika åtgärder kan behövas, beroende på vilka problemen är. Det kan handla om allt från medarbetarenkäter och skyddsronder till riskbedömningar och handlingsplaner. Arbetsgivaren har det yttersta ansvaret för att arbetsmiljön är bra, men det är klokt att försöka ha en dialog på arbetsplatsen.


OM PROBLEMEN INTE FIXAS?

Om arbetsmiljöombudet tycker att arbetsgivaren ignorerar frågan, tar för lång tid på sig eller inte gör tillräckligt för att förbättra arbetsmiljön kan hen skicka anmälan till Arbetsmiljöverket. Då blir det oftast inspektion, som följs av ett inspektionsmeddelande, ett föreläggande eller ett förbud. Det första är den snällaste varianten, där myndigheten meddelar vilka brister som finns. Förelägganden och förbud måste arbetsgivaren följa. Om inget görs kan vite dömas ut av Arbetsmiljöverket. 

Så skriver du anmälan som arbetsmiljöombud

Här anmäler man åtgärder för brister i arbetsmiljön som skyddsombud/arbetsmiljöombud, som det kallas i Unionen. 

Fler tips från Unionen: 
Begäran om arbetsmiljöåtgärder (6:6a)