Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Tillbaka i tjänst efter lång facklig karriär

Det går att göra facklig karriär och komma tillbaka. Det vet Sören Carlsson, som varit förtroendevald på Volvo PV i över två decennier och nu är åter i tjänst.
Johanna Rovira Publicerad 11 april 2016, kl 11:08
Anna-Lena Lundqvist
Fackligt arbete ger specialistkunskap inom en rad områden, menar Sören Carlsson. Anna-Lena Lundqvist

Att gå tillbaka till sitt vanliga jobb och sina vanliga arbetsuppgifter efter en lång paus är aldrig lätt – utvecklingen inom arbetslivet går rekordsnabbt och yrkeskunskaper är en färskvara.

Har man som Sören Carlsson, före detta klubbordförande på Volvo, varit borta från det dagliga arbetet på deltid i sex år och heltid i 15 år, betyder det att bilarna som tillverkades när han jobbade som provningsingenjör snart får veteranbilsstatus.

Men efter alla åren i sina kollegors tjänst tyckte Sören Carlsson att det fick räcka.

– Jag behövde förändring. Jag har haft ett fantastiskt uppdrag, men risken finns att det blir vardag och att man inte längre är på tåspetsarna. Jag var rädd för att inte längre vara den där fackliga som ställer jobbiga frågor – det förlorar både medlemmarna, företaget och jag själv på.

På vår vandring över de vidsträckta skrivbordsfälten på Volvo PV i Göteborg blir Sören Carlsson ideligen stoppad av medlemmar som bara vill ställa ”en snabb fråga” – trots att han inte längre jobbar fackligt. Sedan en vecka tillbaka arbetar han på provningsavdelningen med att sälja tid vid företagets testanläggningar till externa kunder.

Att det blev just det jobbet var något av en slump.

– Jag gick in till chefen och sa: ”Nu kommer jag tillbaka”. Han svarade först att det inte fanns något ledigt, men kom redan under samtalet på att det fanns en kollega som ville göra något annat. Så det var rätt tajmning.

– Det jobb jag har nu är inte samma jag lämnade när jag började arbeta fackligt, men det är inom samma gebit– jag vet vad kunderna behöver.

Under sina år som fackligt aktiv har Sören Carlsson aldrig gått någon yrkesmässig kompetensutveckling. Men det har varit ett frivilligt beslut, poängterar han. Han ville vara helt och fullt koncentrerad på sitt fackliga uppdrag.

– Det har varit så förbaskat roligt. Det ena året har inte varit det andra likt. Det bästa med uppdraget är när man känner att man faktiskt hjälper medlemmar. En ensam människa är så oerhört utsatt och liten, och blir lätt blockerad i en jobbig situation. Som förtroendevald har man en viktig roll som medlemmens ”advokat”, som tänker klart och kan ge lite hopp i en kanske nattsvart situation.

– Bland det värsta var krisen 2008, då 260 medlemmar stod på svarta listan för att sägas upp.

Trots bristen på kompetensutveckling har Sören Carlsson märkt att alla kunskaper han förvärvat som facklig kommer väl till pass i hans nya roll.

– Först var jag rädd och tänkte att jag inte skulle klara det, men nu märker jag att det är klockrent – all erfarenhet och alla styrkor jag skaffat mig kommer till nytta. I den fackliga rollen blir man expert på förhandling, förankring, information och kundnöjdhet!

 

Comeback efter facklig tjänst

PRATA MED KLUBBEN
1. Prata med styrelsekollegorna om varför du går tillbaka i tjänst. Var transparent och se till att det inte finns några frågetecken som kan leda till onödiga spekulationer.

2. Gör ett bokslut med styrelsekollegorna. Vad har ni uppnått, var har ni misslyckats? Tänk över vilka lärdomar som går att dra.

3. Berätta för klubbmedlemmarna varför du går vidare.

FÖRTYDLIGA ERFARENHET & KOMPETENS 
1. Vad har du lärt dig under tiden som förtroendevald? Skriv ned dina praktiska erfarenheter.

2. Tänk bortom de uppenbara erfarenheterna. Exempelvis kan en förhandling ge erfarenheter av retorik och kommunikationsförmåga.

3. Sammanfatta dina viktigaste kompetenser på ett lättbegripligt språk. Har du till exempel haft bra medlems-
möten kan du formulera det som att du är bra på att skapa engagerande möten.

PRATA TIDIGT MED DIN ORGANISATION
1. Tala med din närmaste chef innan det är dags att återgå i tjänst. Kolla möjliga befattningar. Diskutera organisationens behov likväl som dina kompetenser.

2. Diskutera med HR-funktionen på vilket sätt organisationen kan ha nytta av dina nya kompetenser. Kanske platsar du i sammanhang du inte tidigare varit aktuell för?

3. Tala även med de kontakter du skaffat dig i organisationen om dina önskemål.

Källa: Johan Fogelberg, coach på Unionen

SÖREN CARLSSON

ARBETE: Key Account manager på Volvo Cars.

ÅLDER: 52 år.

BOR: Göteborg.

AKTUELL:  Är tillbaka i tjänst efter 21 år som förtroendevald.

Fackligt

Anmäl en usel arbetsmiljö - så funkar det

Visste du att skyddsombud kan anmäla företag med ohälsosam arbetsmiljö till Arbetsmiljöverket? Det kallas för 6:6A.
David Österberg Publicerad 10 maj 2024, kl 06:05
En chef skäller på sina medarbetare.
Har du en ohälsosam arbetsmiljö och har försökt ha en dialog med chefen utan att få gehör. Då kan en 6:6a-anmälan av ett arbetsmiljöombud vara sista utvägen. Foto: Shutterstock

1. VAD BETYDER EGENTLIGEN 6:6A? 

I arbetsmiljölagen finns bestämmelser för att se till att arbetsmiljön är bra. Kapitel 6, paragraf 6A, handlar om vad ett arbetsmiljöombud (heter också skyddsombud) ska göra om arbetsmiljön är dålig. Ombudet ska enligt lagen vända sig till arbetsgivaren och begära att något görs för att fixa problemen – det kallas för en 6:6A-anmälan. 

2. HUR GÖR MAN? 

Om ni anser att det finns risker i arbetsmiljön som arbetsgivaren struntar i vänder ni er till arbetsmiljöombudet/skyddsombudet. Då kan den personen lämna en 6:6A-anmälan. I dokumentet ska det stå vilka problemen är, hur de kan lösas och hur lång tid arbetsgivaren har på sig att arbeta med frågorna. Arbetsgivaren ska bekräfta att anmälan har kommit in och ”utan dröjsmål” meddela vad som ska göras åt problemen.

VAD SKA ARBETSGIVAREN GÖRA?

Olika åtgärder kan behövas, beroende på vilka problemen är. Det kan handla om allt från medarbetarenkäter och skyddsronder till riskbedömningar och handlingsplaner. Arbetsgivaren har det yttersta ansvaret för att arbetsmiljön är bra, men det är klokt att försöka ha en dialog på arbetsplatsen.


OM PROBLEMEN INTE FIXAS?

Om arbetsmiljöombudet tycker att arbetsgivaren ignorerar frågan, tar för lång tid på sig eller inte gör tillräckligt för att förbättra arbetsmiljön kan hen skicka anmälan till Arbetsmiljöverket. Då blir det oftast inspektion, som följs av ett inspektionsmeddelande, ett föreläggande eller ett förbud. Det första är den snällaste varianten, där myndigheten meddelar vilka brister som finns. Förelägganden och förbud måste arbetsgivaren följa. Om inget görs kan vite dömas ut av Arbetsmiljöverket. 

Så skriver du anmälan som arbetsmiljöombud

Här anmäler man åtgärder för brister i arbetsmiljön som skyddsombud/arbetsmiljöombud, som det kallas i Unionen. 

Fler tips från Unionen: 
Begäran om arbetsmiljöåtgärder (6:6a)