Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

"Utan motioner blir det inga förändringar"

Marie Strandberg fick en idé om digitala fackliga kurser. Hon skrev en motion inför förra kongressen och fick bifall för den. I dag finns flera digitala kurser i Unionens regi.
Johanna Rovira Publicerad 13 december 2022, kl 12:52
Marie Strandberg står utomhus.
Foto: Anna Bredberg

Marie Strandberg är klubbordförande på Tietoevry i Kalmar, ett it-företag som jobbar mycket digitalt. Inför Unionens förra kongress, år 2019, fick hon idén att Unionen skulle kunna erbjuda förtroendevalda och medlemmar digitala kurser i fackliga frågor.

 Ibland känner man att man vill gå en utbildning utan att behöva resa bort och avsätta dagar. Webbaserade kurser man kan ta del av när det passar och man har en stund över, berättar hon.

Så hon skrev en motion. Det var varken hennes första motion och inte heller den sista. Marie Strandberg är första vice ordförande för Unionen Småland och erfaren kongressledamot. Det ger henne en viss fördel i motionsskrivandet, erkänner hon.

 Det är svårt att skriva motioner och det är viktigt hur man skriver dem för att man ska få bifall för dem. Det är svårt att få bifall om de är för långa och detaljrika. Man måste vara lite klurig i hur man uttrycker sig för att få förbundet med sig, avslöjar hon.

Unionen hjälper motionsskrivare

Det finns dock hjälp att få, både från förbundet och från Unionens regionstyrelser, förklarar hon. Själv bollar hon ibland sina idéer med andra förtroendevalda, även om hon skriver under motionerna i eget namn. Man kan också be fackklubben eller regionstyrelsen att skriva under.

 Min motion om digitala kurser var nog ett resultat av teamwork och enskilt arbete i kombination.

Som kongressledamot har Marie Strandberg också fördelen att slå ett extra slag för sina motioner genom att debattera och försvara sin motion i talarstolen under kongressen. 

  Eftersom förbundsstyrelsen hade yrkat bifall var jag nog kortfattad. Men om man är missnöjd med förbundsstyrelsens beslut kan man gå upp och förklara hur man menat och försöka få kongressen att ändra beslutet.

Viktigt våga skriva motioner

 Som vanlig medlem har man ju inte samma möjlighet. Men det är ändå jätteviktigt att medlemmar som har idéer på frågor man vill att Unionen ska driva vågar skriva motioner.  Utan motioner blir det inga förändringar, säger Marie Strandberg.

Hennes förslag om fler digitala kurser ledde till förändring. Med viss draghjälp av pandemin finns i dag flera digitala kurser för förtroendevalda att välja bland. Andra att-satsen i hennes motion handlade om att skapa enklare kurser för alla medlemmar, med inriktning på arbetsrätt och arbetsmiljö. Den beaktades av kongressen, som alltså tyckte idén var bra, men att den kanske behövde skruvas på. 

Motionens väg

Sitter du och fnular på världens bästa idé om vad Unionen ska ägna sig åt? Skriv en motion till kongressen nästa år.

  1. Unionenmedlem får briljant idé.
  2. Motionen skickas in till Unionen via unionen.se och vidare till respektive region. Deadline för motioner är 31 januari 2023.
  3. Regionråd i berörd region ställer sig bakom motionen, helt, delvis eller inte alls.
  4. Motionen till förbundsstyrelsen.
  5. Experter utreder.
  6. Förbundsstyrelsen tar ställning. Fyra möjliga beslut: 
    Ger bifall (Tummen upp)
    Beaktar (bra idé, men vi har en annan lösning)
    Besvarar (det här är inte Unionens bord/det gör vi redan)
    Avslår (tummen ner).
  7. Kongressen debatterar motionen, röstar. Kan gå emot förbundsstyrelsen.
  8. Förbundsstyrelsen ska verkställa kongressens beslut. Återrapporterar på nästa kongress fyra år senare.
Fackligt

Så jobbar Unionen för bättre arbetsmiljö på apoteken

Mindre ensamarbete, bättre kollektivavtal och lokala diskussioner om schemat. Så jobbar Unionens klubbar vidare med arbetsmiljön på apotekskedjorna.
Elisabeth Brising Publicerad 23 april 2024, kl 14:34
Stephanie Nielsen vid en medicinhylla.
Unionens ombud - däribland Stephanie Nielsen, klubbordförande på Kronans apotek - tar olika initiativ för att minska ensamarbete, förbättra kollektivavtal och diskutera optimala scheman på apotekskedjorna. Foto: Henrik Witt.

Kollega har rapporterat om kritik från Unionens fackliga mot bemanningen och arbetsmiljön på Apotek Hjärtat, Apoteket AB och Kronans apotek. Men vad gör riksklubbarna själva för att få arbetsgivarens öra?

Sagt upp arbetstidsavtal och stoppat ensamarbete

På skärtorsdagen förra året sa Unionen och Sveriges Farmaceuter upp sitt lokala arbetstidsavtal med Apotek Hjärtat för att markera mot brister i schemaläggningen. 

Lena Svensson.
Lena Svensson. Foto: Anna-Lena Lundqvist.

Enligt Lena Svensson, riksklubbordförande på Apotek Hjärtat, driver Unionen på för en dialog mellan arbetsgivaren och lokala ICA-handlare om att anpassa öppettiderna på apoteken vid Maxienheterna för en bättre arbetsmiljö. 

– Anpassa helgerna till öppettider klockan 08:00-20.00 så får anställda en helt annan återhämtning och det blir en bättre bemanning i veckorna, säger Lena Svensson. 

Hon vill också se möjlighet till fyra veckors sammanhängande sommarsemester för den som vill ha det. 

– Vilket vi idag inte får på många apotek, säger hon. 

Stress till följd av hot, trakasserier och rån är också faktorer som påverkar apoteksanställda negativt. Men det är arbetsmiljöfrågor som Lena Svensson tycker fack och arbetsgivare lyckats förbättra ihop.  

– Ensamarbete har vi dragit mycket i från fackligt håll och det finns nästan inte i dag, säger hon. 

Förhandlar om bättre semestervillkor

På Apoteket AB arbetar Unionens fackliga mycket med stöd i semesterplanering och lönerevision. De deltar också i ett nytt projekt för att locka och behålla personal. 

per_skoglund
Per Skoglund.

– Utöver det får vi släcka bränder när våra medlemmar hör av sig och behöver hjälp att lösa olika frågor. Vi har varje vecka olika slags förhandlingar, säger Unionens riksklubbordförande Per Skoglund. 

Klubben har ett tätt samarbete med Akademikerföreningen och de gör gemensamma medlemsundersökningar om arbetsmiljön. 

Per Skoglund tycker det är positivt att facket fått igenom nya skarpare skrivningar kring semesterrätt i kollektivavtalet. 

Men ni har bara rätt till tre veckor i följd på sommaren?

– Nja, det stämmer förvisso delvis men endast om det inte alls är möjligt att bevilja fyra veckor. Det gjordes en justering i kollektivavtalets text för något år sedan som ökat möjligheten till fyra veckors sammanhängande semester. 

Kan man inte ändra antalet veckor till fyra i kollektivavtalet i nästa avtalsförhandling?

– Jo, gärna. Frågan har funnits med som krav i de senaste avtalsrörelserna. Men det är inte så lätt att komma överens med vår motpart. Arbetsgivarna ger inget utan att få något och motkravet har vanligen handlat om att de vill plocka bort de extra semesterdagarna som medarbetarna enligt vårt avtal får från 40 respektive 50 års ålder.

Hoppas fler ber om hjälp med arbetsmiljön

Stephanie Nielsen. Foto: Henrik Witt.

Stephanie Nielsen på Kronans apotek har, liksom de andra två riksklubbordföranden, berättat för Kollega om rädda medlemmar som ibland inte vågar ta förhandlingshjälp av facket. 

I de fallen tar de förtroendevalda ändå upp sakfrågan med arbetsgivaren högre upp i organisationen. Riksklubben har också gjort undersökningar om arbetsmiljön. 

Unionens klubbordförande tycker det är viktigt att cheferna i företaget får tydliga riktlinjer om att man vill att upplevda problem ska diskuteras ute på apoteken.

– Att vi lyfter upp frågor och vågar diskutera dem öppet för att komma till de bästa lösningarna. Historiskt kanske man fått veta att man ska hålla det nere och göra sitt jobb, säger hon. 

Har du något positivt exempel på när ni lyckats lösa arbetsmiljöproblem?

– Nyligen hade vi ett ärende där vissa medarbetare tyckte att de fått ett orättvist schema och de hade problem i arbetsgruppen. Men när de var raka gentemot fack och regionchef kunde vi påkalla en arbetsmiljökartläggning och reda ut problemen.