Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Vad är arbetsglädje för dig, Soran Ismail?

Under tisdagen samlades medlemmar och förtroendevalda i Unionen region Stockholm på Oscarsteatern för att lyssna på komikern Soran Ismail. Kollega passade på att ställa några frågor innan han gick upp på scen.
Gabriella Westberg Publicerad 24 februari 2016, kl 14:20
Patrik Nygren
Komikern Soran Ismail talade om hur man bemöter någon man tycker är dum i huvudet, inför Unionenmedlemmar och förtroendevalda på Oscarsteatern i Stockholm. "Bra, tydlig, klok, intellektuell" var några av publikens omdömen efteråt. Patrik Nygren

Vad ska du prata om?
- Jag kommer att prata om rasism och etnicitet och om hur man bemöter någon som man tycker är dum i huvudet. Jag hoppas på att kunna så några frön av nya perspektiv. Det är det som är en komikers uppgift, att vända på invanda uppfattningar och ge nya perspektiv till hur man ser på saker och ting.

- Det ska handla om att utmana och orka vara öppen inför olika tankar och inte vara rädd för att ha haft fel. Särskilt för vuxna människor är det ofta svårt. Man håller fast i det man bestämt sig för en gång i tiden. Det blir enklast så.

Hur bemöter man någon man tycker är dum i huvudet?
- Genom att tala om sak, inte om person. Genom att förstå att man måste använda olika nycklar för att nå fram till olika personer.

Vad betyder arbetsglädje för dig?
- Att man tycker om sitt jobb. Jag tror inte att det är så många som gör det. Det är helt enkelt få förunnat. Känner man arbetsglädje ska man vara jävligt glad och tacksam. Då har man vågat satsa och hittat den rätta, som ett lyckat äktenskap ungefär. Det är inte så vanligt.

- Men ett jobb är ett jobb. Det är inte meningen att det ska vara kul. Många unga har inställningen att jobbet är till för personlig utveckling. Det är problematiskt. Jag läste någonstans att människor i snitt blir ekonomiskt oberoende från sina föräldrar i 30-årsåldern nu för tiden. Folk blir inte vuxna! Bortskämda barn!

Det kanske kan uppfattas som lite förmätet att någon som jobbar som komiker sedan 18-årsåldern säger att andra inte ska förvänta sig att ha kul på jobbet?
- Livet är inte rättvist. Alla kan inte bli proffsinstagrammare. Alltså, vi behöver vara villiga att skita ner händerna, att kavla upp ärmarna och göra det som måste göras. Man får ta det jobb man erbjuds. Har du möjlighet att satsa på dig själv och betala hyra och mat genom att göra det, så är det toppen! Men man kan inte kräva att få göra det.

Hur såg din väg ut, till att bli komiker?
- Jag var 18-19 år. Jag bodde hos mina föräldrar när jag var med i Parlamentet (TV-program).  Att satsa på att bli komiker innebar ingen risk för mig. Jag hade inga stora utgifter och lämnade ingen trygg anställning för att bli komiker. Jag tjänade så att jag klarade mig från början. Därför vågade jag satsa.

Har du jobbat med något annat än att vara komiker?
- Jag började som telefonförsäljare, dels för Cancerfonden dels med att sälja underkläder. Sedan när jag blev komiker blev jag också skådis, programledare, föreläsare.

Är du frilans eller anställd?
- Jag har varit egen företagare sedan jag var 19 år. Det är så det ser ut i den här branschen. Ska man bli världsklass får man sköta det själv.

Behövde du någon hjälp eller stöd när du startade eget?
- Det låter nog lite drygt, men nej. Eller, jag fick hjälp genom andra. Det är en liten bransch. Jag fick gig och lärde känna andra komiker och fick goda råd av dem: Vid de här summorna är det bra att ha revisor, vid de här summorna är det bra att skaffa AB. Så jag har aldrig behövt någon särskild ”starta eget-kurs”.

Är du med i facket?
- Nej, jag vet inte vad facket skulle kunna göra för mig.

Nu ska du upp på scen och vända perspektiv för Unionens medlemmar. Vad tror du att du kommer att få för reaktioner?
- Ingen aning! Det blir nog toppen. Alltså, jag vill inte göra er ledsna, men det är inget unikt med Unionens medlemmar. Det är vuxna, nyktra människor som sitter bekvämt. När man är ute och pratar med universitetsstudenter kan det bli lite skrikigt och gapigt, men det här blir nog en artig och trevlig publik.

Fackligt

Anmäl en usel arbetsmiljö - så funkar det

Visste du att skyddsombud kan anmäla företag med ohälsosam arbetsmiljö till Arbetsmiljöverket? Det kallas för 6:6A.
David Österberg Publicerad 10 maj 2024, kl 06:05
En chef skäller på sina medarbetare.
Har du en ohälsosam arbetsmiljö och har försökt ha en dialog med chefen utan att få gehör. Då kan en 6:6a-anmälan av ett arbetsmiljöombud vara sista utvägen. Foto: Shutterstock

1. VAD BETYDER EGENTLIGEN 6:6A? 

I arbetsmiljölagen finns bestämmelser för att se till att arbetsmiljön är bra. Kapitel 6, paragraf 6A, handlar om vad ett arbetsmiljöombud (heter också skyddsombud) ska göra om arbetsmiljön är dålig. Ombudet ska enligt lagen vända sig till arbetsgivaren och begära att något görs för att fixa problemen – det kallas för en 6:6A-anmälan. 

2. HUR GÖR MAN? 

Om ni anser att det finns risker i arbetsmiljön som arbetsgivaren struntar i vänder ni er till arbetsmiljöombudet/skyddsombudet. Då kan den personen lämna en 6:6A-anmälan. I dokumentet ska det stå vilka problemen är, hur de kan lösas och hur lång tid arbetsgivaren har på sig att arbeta med frågorna. Arbetsgivaren ska bekräfta att anmälan har kommit in och ”utan dröjsmål” meddela vad som ska göras åt problemen.

VAD SKA ARBETSGIVAREN GÖRA?

Olika åtgärder kan behövas, beroende på vilka problemen är. Det kan handla om allt från medarbetarenkäter och skyddsronder till riskbedömningar och handlingsplaner. Arbetsgivaren har det yttersta ansvaret för att arbetsmiljön är bra, men det är klokt att försöka ha en dialog på arbetsplatsen.


OM PROBLEMEN INTE FIXAS?

Om arbetsmiljöombudet tycker att arbetsgivaren ignorerar frågan, tar för lång tid på sig eller inte gör tillräckligt för att förbättra arbetsmiljön kan hen skicka anmälan till Arbetsmiljöverket. Då blir det oftast inspektion, som följs av ett inspektionsmeddelande, ett föreläggande eller ett förbud. Det första är den snällaste varianten, där myndigheten meddelar vilka brister som finns. Förelägganden och förbud måste arbetsgivaren följa. Om inget görs kan vite dömas ut av Arbetsmiljöverket. 

Så skriver du anmälan som arbetsmiljöombud

Här anmäler man åtgärder för brister i arbetsmiljön som skyddsombud/arbetsmiljöombud, som det kallas i Unionen. 

Fler tips från Unionen: 
Begäran om arbetsmiljöåtgärder (6:6a)