Hoppa till huvudinnehåll
Socialförsäkring

Familjeveckan: Arbetsgivare kritiska till mer ledighet

Familjeveckan är en dålig idé. Den gör det svårare för arbetsgivare att planera verksamheten och leder till färre arbetade timmar, enligt flera remissvar. Men fackförbunden är positiva.
David Österberg Publicerad 11 februari 2021, kl 15:35
Colourbox
Varje förälder med barn mellan fyra och 16 år ska få fem dagar att använda för att vara ledig från jobbet. Colourbox

Familjeveckan ska göra det enklare för föräldrar att kombinera jobb och familjeliv och minska deltidsarbetet. Varje förälder med barn mellan fyra och 16 år ska, när veckan är fullt utbyggd, få fem dagar att använda för att vara ledig från jobbet. Ledigheten får tas ut när förskolan eller skolan är stängd, exempelvis vid lov eller studiedagar.

Regeringen anser att familjeveckan underlättar för föräldrar, ger barnen bättre uppväxtvillkor och ökar jämlikheten. Men alla håller inte med. Arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv avstyrker förslaget i sitt remissvar. Organisationen anser att föräldraledigheten ska koncentreras till när barnen är små. En förlängd och spridd ledighet försvårar arbetsgivarnas planering, enligt Svenskt Näringsliv.

Läs mer Debatt: Skrota idén om familjevecka

Organisationen anser inte heller att familjeveckan främjar föräldrarnas arbetande. Sverige behöver fler, inte färre, arbetade timmar, enligt remissvaret.  

Den bilden delas av organisationen Företagarna. I remissvaret står att familjeveckan förstärker Sveriges kompetensbrist och att kostnaden inte motiveras av effekten. Företagarna tycker också att det är fel att socialförsäkringen används för att åtgärda bristande jämlikhet ”för arbetande föräldrar vars arbetsvillkor varierar.”.

Familjeveckan får också kritik från forskarhåll. IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, tror inte att den kommer att leda till ökad jämlikhet eller minskat deltidsarbete för kvinnor. IFAU anser inte heller att det framgår på vilket sätt familjeveckan leder till förbättrade uppväxtvillkor för barn.

Fackförbunden är positivare

Tjänstemannaorganisationen TCO, där Unionen ingår, skriver att det finns ett stort behov av en reform som underlättar livspusslet. Organisationen tycker också att det är bra att dagarna är individuella eftersom det gynnar ett jämställt föräldraskap. TCO anser dock att dagarna borde utgå per barn och inte per förälder så att föräldrar med många barn får flera dagar. Enligt TCO är det stressigare att ha många barn än att ha ett.

Även Landsorganisationen LO gillar familjeveckan. Organisationen anser att den gör det lättare att kombinera arbete och familj. Enligt LO har deras medlemmar ofta litet inflytande över sina arbetstider och har svårare att spara föräldradagar än andra föräldrar.

Många utvecklingssamtal kvar

Akademikernas centralorganisation, Saco, tillstyrker också förslaget. Familjeveckan underlättar för föräldrar, särskilt för ensamstående. Organisationen tycker att det är särskilt positivt att även föräldrar till barn som fyllt åtta kan ta ledigt eftersom barnen har många skolår ”och därmed även många utvecklingssamtal, kvar”.

Familjeveckan ska införas i omgångar från den 1 april nästa år. I ett första steg får varje förälder mellan en och tre lediga dagar, beroende på hur svensk ekonomi påverkas av coronakrisen. Fullt utbyggd ska den ge fem lediga dagar åt varje förälder. Ersättningen ska beräknas på samma sätt som vid vård av barn, vab.  

Socialförsäkring

Vabruari är en myt - nu härjar smittorna i mars

Glöm vabruari – nu är mars den månad när flest är hemma med sjuka barn. Ända sedan pandemin har uttaget av vab-dagar varit lägre i februari än i mars. Anledningen är oklar.
David Österberg Publicerad 11 mars 2024, kl 06:00
Till vänster en flicka med termometer i munnen, till höger en snorig pojke som vårdas av sin pappa.
Vabruari är en myt. Nu är det mars som är den värsta månaden för smittor och VAB, enligt Bliwa. Foto: Colourbox/Christine Olsson/TT.

Februari brukar kallas vabruari. Anledningen är att det är den månad då uttaget av antalet vab-dagar traditionellt varit som störst. Men de senaste fyra åren har vabruari inte levt upp till sitt namn. År 2020, 2021 och 2023 var uttaget störst i mars. År 2022 var januari den värsta vab-månaden, med mars på en andraplats. Det visar en sammanställning som försäkringsbolaget Bliwa gjort.

Hur det blir i år återstår att se. Februari har i alla fall varit ovanligt lugn, enligt företagshälsan Falck som för statistik över 151 000 anställda på 440 företag. 

– Det börjar bli dags att döpa om det klassiska vabruari. Efter pandemin ser vi nya trender i sjukskrivningsmönster, där februari inte längre är den månad på året där sjukdom och vab härjar som mest, säger Maria Steneskog Nyman, chef för Falcks sjukanmälanstjänst, i ett pressmeddelande.

Handtvätt bra mot vinterkräksjuka

Vad förskjutningen av vabbandet beror på är oklart, men kan hänga ihop med andra beteendemönster efter pandemin. Vanligtvis brukar exempelvis vinterkräksjukan vara som värst i februari. Men i år har ökningen inte varit lika snabb och kraftfull som tidigare år, även om ett par av pandemiåren var ännu lugnare.

– Att vi ligger fortsatt lägre än år innan covid kan handla om ett lite annat beteendemönster som exempelvis handtvätt och att stanna hemma när man inte mår bra, säger Maria Steneskog Nyman.

8 miljoner vab-dagar per år

  • Förra året betalade Försäkringskassan ut åtta miljoner vab-dagar. Det är 600 000 dagar färre än året innan.
  • Kvinnor vabbar mer än män. År 2023 tog män ut 38,6 procent av alla utbetalade vab-dagar.
  • Det vabbas mest med tvååringar. I snitt togs det ut 10 dagar med vab per tvååring förra året. Antalet vab-dagar minskar med barnets ökande ålder.