Hoppa till huvudinnehåll
Unionen

Färre klubbar trots medlemsökning

Större inflytande på arbetsplatserna. Det är en av Unionens viktigaste målsättningar. Men trots en stor medlemsökning har antalet klubbar och förtroendevalda minskat rejält. Det visar en genomgång som Kollega har gjort.
Ola Rennstam Publicerad 6 mars 2018, kl 15:09

Vid årsskiftet hade Unionen 650 000 medlemmar, det är 167 000 fler än när förbundet bildades för tio år sedan. Inget annat fackförbund kan visa upp en medlemsökning som är i närheten. En utveckling som däremot gått åt motsatt håll är den lokala fackliga närvaron.

I samband med att Unionen fyllde fem år uppmärksammade tidningen Kollega att antalet klubbar och förtroendevalda hade sjunkit avsevärt. För att vända den negativa utvecklingen beslutade förbundsstyrelsen om en storsatsning på att lokal organisering. Målet var att det inom tre år skulle finnas facklig representation på 75 procent av arbetsplatserna med mer än fem anställda.

Men nu visar färska siffror att insatserna inte har hjälpt. Sedan 2013 har antalet förtroendevalda minskat med 7,75 procent, minskningen sedan förbundet bildades är 13,4 procent. Och samma mönster gäller klubbarna; vid årsskiftet fanns 2 843 klubbar i Unionen. Det är 8 procent färre än 2013 och 14,5 procent färre än 2008.

Enligt Peter Hellberg, Unionens förste vice ordförande, finns flera orsaker till tappet. En av dem är att det vid en kvalitetssäkring av förbundets register visade sig att många klubbar inte var aktiva. En annan förklaring är att många upplever att tiden inte räcker till, men också att villkoren blivit tuffare för dem som tar ett fackligt uppdrag.
– Många förtroendevalda upplever att de får betala ett högt pris. Man kan känna sig ganska ensam, sällan få uppskattning för sitt arbete och riskera få sämre utveckling i karriären. Vi måste bli duktigare på att lyfta fram alla fördelar som finns med uppdraget, som att man får en fantastisk personlig utveckling och en oöverträffad insyn i förtaget, säger han.

Ytterligare en orsak är de ständiga effektiviseringarna på arbetsplatserna.
– Vi har växt mycket i nya branscher och i små företag där det inte alltid finns en upparbetad tradition av samarbete mellan fack och ledning. Dessutom gör jakten på produktivitet och slimmade organisationer att många företag letar efter kurvor att gena i och då är det lätt hänt att fackligt arbete blir en sådan kurva. Företagen ser  inte alltid det positiva bidrag som fackligt arbete faktiskt ger till verksamheten i form av till exempel bättre arbetsmiljö eller nöjdare medarbetare.

2013 satte förbundsstyrelsen upp ett mål att öka antalet förtroendevalda inom en treårsperiod. Varför har ni inte lyckats?
– Vi underskattade vad som behövdes göras och den tid det tar att förstå vad som behövs så att vi jobbar med rätt saker. Detta är ingen quick fix. Jag tror att vi behöver jobba på ett annat sätt än tidigare för att stötta de förtroendevalda som finns, till exempel erbjuda fler tillgängliga möjligheter till utbildning, fler digitala lösningar och förenkla för medlemmar att ta sig an uppdrag som passar dem.

Vilken risk ser ni om utvecklingen skulle fortsätta?
– Hela grundidén i ett fackförbund är att vi har förtroendevalda ute på arbetsplatserna. De allra flesta saker löser man direkt på arbetsplatsen genom samverkan eller förhandling mellan ledning och förtroendevalda. Det skulle bli mycket krångligare och mer tidskrävande, men också dyrare att vara medlem i ett förbund där allt i stället behöver göras av anställda. Och det skulle i sin tur göra det svårare att attrahera medlemmar och i förlängningen försvaga hela den svenska kollektivavtalsmodellen.

FAKTA

Antalet medlemmar:

2008: 483 000 
2013: 534 000
2018: 650 000

Antalet klubbar
2008: 3 325
2013: 3 092
2018: 2 843

Antalet förtroendevalda
2008: 35 069
2013: 33 307
2018: 30 726

Siffrorna avser 1 jan.

Unionen

Förhandlingar med Klarna har brutit samman

Förhandlingarna om kollektivavtal på Klarna har brutit samman.
– Det krävs två för att ha något att förhandla om, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.
David Österberg, Ola Rennstam Publicerad 23 oktober 2023, kl 12:41
Till vänster, Klarnas huvudkontor. Till höger Martin Wästfelt, Unionen.
Unionen frånträder förhandlingarna med Klarna, det stod klart under måndagen. Foto: Simon Rehnström/TT/Claudio Bresciani/TT.

Efter åtta månaders förhandling står det klart: Unionen och Klarna står för långt ifrån varandra i frågan om kollektivavtal. Under måndagen valde förbundet att avsluta förhandlingarna.

–  Vi har kommit till ett läge där det inte finns några frågor kvar att diskutera och har landat i att vi var tvungna att frånträda förhandlingarna. Vårt krav på kollektivavtal kvarstår, men det finns inget mer att prata om. Det krävs två för att ha något att förhandla om, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.

Den stora stötestenen har, enligt Unionen, varit frågan om medarbetarnas inflytande på arbetsplatsen.

– Klarnas besked är att de, av för oss obegripliga skäl, inte vill teckna avtal. De tycker att ett kollektivavtal försvårar medarbetarinflytande, vår ingång är precis tvärtom.

Hur skulle du vilja sammanfatta förhandlingarna?

– Det har inte varit tvärstopp, vi har haft genomgångar av substans gällande till exempel pensionsfrågorna, men det har funnits en vilja att förhala processen från Klarnas sida.

Vad händer nu? Kommer ni ta till konfliktvapnet?

– Det är vår yttersta åtgärd och ett viktigt medel. Men exakt vad som blir vårt nästa steg svarar vi inte på nu. Det är inget mål för oss att gå i konflikt utan ett nödvändigt medel – om så krävs.

Unionen har försökt få Klarna att teckna kollektivavtal flera gånger de senaste åren, men utan resultat. Frågan fick nytt liv sommaren 2022 när Klarna meddelade att tio procent av personalstyrkan skulle sägas upp. Enligt Unionenklubben hade företaget fattat beslutet utan att informera eller förhandla med dem.

Stämdes för brott mot mbl

Unionen stämde sedan Klarna på 1,3 miljoner kronor för brott mot mbl, medbestämmandelagen. Förhandlingarna i Arbetsdomstolen, AD, inleds i början av november.

– AD-processen handlar om medlemsinflytande när det är som allra viktigast, nämligen när ett företag ska göra neddragningar och säga upp folk. Frågan är viktig att pröva och vår uppfattning är att Klarna gick över gränsen, säger Martin Wästfelt.

Klarna har även fått kritik från Arbetsmiljöverket. Företaget lät flera av sina medarbetare arbeta natt trots avsaknaden av ett kollektivavtal som reglerade arbetstiden.

– Det är inte tillåtet att arbeta natt i Sverige utan att ha kollektivavtal som medger undantag, eller en dispens från Arbetsmiljöverket, sa Jenny Bengtsson, inspektör på Arbetsmiljöverket, i september förra året.

Klarnas vd twittrade om kollektivavtal

Bankens vd, Sebastian Siemiatkowski, skrev om kollektivavtal på X, tidigare Twitter, förra helgen:

”Spenderat helgen med att läsa det första utkastet till kollektivavtal som facken skickade för 1 vecka sedan. Det och Star Wars med barnen. Spännande att faktiskt se ett riktigt i detaljerna. Läste ju om Saltsjöbadsavtalen i skolan och sen på Handels. Men aldrig fått chansen att läsa det i detaljerna på det här sättet. Intressant och mycket att fundera på kring det och hur det är tänkt att funka.”

När Kollega ber Klarna om en kommentar till de avbrutna förhandlingarna får vi ett mejl på engelska som vd:n skickade till alla anställda i fredags. Enligt det är Sebastian Siemiatkowski besviken på att fackförbunden avslutade förhandlingarna. Han medger att förhandlingarna gått långsamt, men förstår inte varför facken inte ville fortsätta:

"Med mina goda avsikter och tro på svensk pragmatism och samarbetsanda kan jag inte förstå varför de inte skulle vilja ta denna möjlighet att utforska en bra väg framåt!", skriver han.

Enligt vd:n är flera anställda skeptiska till kollektivavtal och vill hellre företräda sig själva. 

Sebastian Siemiatkowski skriver också att villkoren på Klarna är mycket bättre än villkoren i det föreslagna kollektivavtalet. Dessutom är han tveksam till om kollektivavtal passar Klarna eftersom banken är internationell med en unik affärsmodell och arbetsplatskultur.

Han avslutar dock med att skriva att han inte utesluter ett kollektivavtal på Klarna, men att han vill analysera frågorna kring ett avtal ytterligare. 

Det här innebär kollektivavtal

Ett kollektivavtal är ett skriftligt avtal mellan en arbetsgivare eller arbetsgivarorganisation och ett fackförbund. Avtalet reglerar villkoren för lön, semester och arbetstid. Det innefattar också försäkringar för exempelvis sjukdom och avtal om tjänstepension.

Kollektivavtalet gäller alla på arbetsplatsen, oavsett om man är med i ett fackförbund eller inte. Villkoren i kollektivavtalet är miniminivåer.