Hoppa till huvudinnehåll
Socialförsäkring

Färre kontroller ger längre sjukskrivning

Sedan 2011 har sjukskrivningarna blivit mer långdragna. Samtidigt har Försäkringskassans kontroller av de sjukskrivnas rätt till ersättning minskat. Det konstaterar Inspektionen för socialförsäkringen, ISF.
Gabriella Westberg Publicerad 20 maj 2015, kl 13:52

ISF har studerat i vilken utsträckning sjukskrivningar avslutas när de når tidsgränserna i sjukförsäkringen samt hur Försäkringskassan kontrollerat de sjukskrivnas rätt till ersättning.

Försäkringskassan ska kontrollera rätten till sjukersättning när sjukskrivningen passerar tidsgränserna, efter 90 dagar samt efter 180 dagar.

Enligt ISF:s studie genomfördes den första prövningen, efter 90 dagar, i mer än 70 procent av fallen 2011. Tre år senare var andelen nere i drygt 45 procent.  Motsvarande utveckling syns i kontrollerna av den andra tidsgränsen, 180 dagar, enligt ISF. Sedan 2011 avslutas också allt färre sjukskrivningar vid tidsgränserna.

- De färre kontrollerna har med all sannolikhet bidragit till att sjukskrivningarna blivit längre, men hur mycket är svårt att säga, säger Pathric Hägglund, en av författarna bakom rapporten.

Inspektionen för socialförsäkringen konstaterar också i rapporten att tidsgränserna inneburit en tidigare återgång i arbete bland sjukskrivna men att det inte verkar ha fått några långsiktiga effekter på deras hälsa, sysselsättning eller sjukfrånvaro.  

ISF:s rapport om sjukförsäkringen

Ta del av Inspektionen för socialförsäkringens rapport om kontroll av tidsgränsen i sjukförsäkringen här.

Socialförsäkring

Vabruari är en myt - nu härjar smittorna i mars

Glöm vabruari – nu är mars den månad när flest är hemma med sjuka barn. Ända sedan pandemin har uttaget av vab-dagar varit lägre i februari än i mars. Anledningen är oklar.
David Österberg Publicerad 11 mars 2024, kl 06:00
Till vänster en flicka med termometer i munnen, till höger en snorig pojke som vårdas av sin pappa.
Vabruari är en myt. Nu är det mars som är den värsta månaden för smittor och VAB, enligt Bliwa. Foto: Colourbox/Christine Olsson/TT.

Februari brukar kallas vabruari. Anledningen är att det är den månad då uttaget av antalet vab-dagar traditionellt varit som störst. Men de senaste fyra åren har vabruari inte levt upp till sitt namn. År 2020, 2021 och 2023 var uttaget störst i mars. År 2022 var januari den värsta vab-månaden, med mars på en andraplats. Det visar en sammanställning som försäkringsbolaget Bliwa gjort.

Hur det blir i år återstår att se. Februari har i alla fall varit ovanligt lugn, enligt företagshälsan Falck som för statistik över 151 000 anställda på 440 företag. 

– Det börjar bli dags att döpa om det klassiska vabruari. Efter pandemin ser vi nya trender i sjukskrivningsmönster, där februari inte längre är den månad på året där sjukdom och vab härjar som mest, säger Maria Steneskog Nyman, chef för Falcks sjukanmälanstjänst, i ett pressmeddelande.

Handtvätt bra mot vinterkräksjuka

Vad förskjutningen av vabbandet beror på är oklart, men kan hänga ihop med andra beteendemönster efter pandemin. Vanligtvis brukar exempelvis vinterkräksjukan vara som värst i februari. Men i år har ökningen inte varit lika snabb och kraftfull som tidigare år, även om ett par av pandemiåren var ännu lugnare.

– Att vi ligger fortsatt lägre än år innan covid kan handla om ett lite annat beteendemönster som exempelvis handtvätt och att stanna hemma när man inte mår bra, säger Maria Steneskog Nyman.

8 miljoner vab-dagar per år

  • Förra året betalade Försäkringskassan ut åtta miljoner vab-dagar. Det är 600 000 dagar färre än året innan.
  • Kvinnor vabbar mer än män. År 2023 tog män ut 38,6 procent av alla utbetalade vab-dagar.
  • Det vabbas mest med tvååringar. I snitt togs det ut 10 dagar med vab per tvååring förra året. Antalet vab-dagar minskar med barnets ökande ålder.