Hoppa till huvudinnehåll
Söka jobb

Fejka stark tills du blir det!

Vill du bli framgångsrik och få högre lön? Då kan ett par minuters ”power posing” då och då göra underverk, menar en amerikansk psykolog och expert på kroppspråk.
Anita Täpp Publicerad 28 augusti 2014, kl 10:50
TT/AP/Michael Probst
Spanske Jose Manuel Martinez är först över mållinjen på 10 000 meter i EM, 2002. TT/AP/Michael Probst

Tänk dig att du väntar på en anställningsintervju. Hur förbereder du dig inför det?

Kanske sitter du nervös, lite ihopkrupen på en stol och biter på naglarna? Eller flyr bort genom att kolla om det händer något kul på Facebook på mobilen?

Då gör du helt fel, hävdar den amerikanska professorn Amy Cuddy, vid Harvard Business School, som forskar om kroppspråket.

I stället bör du exempelvis gå in på toan och göra ett par minuters ”power poses”, det vill säga använda dig av det kroppspråk som både djur och människor som känt sig starka och överlägsna har gjort sedan urminnes tider. Vilket innebär att man blåser upp sig, gör sig större och tar plats.

Ett exempel på en ”power pose” är att man slår ut med armarna över huvudet i den segergest som den löpare som springer först över mållinjen gör. En variant är att man ställer sig lite bredbent och bestämt sätter händerna i sidorna.

Om vi medvetet börjar använda oss av detta slags kroppspråk och på så vis fejkar att vi är starka och överlägsna så påverkar det oss själva så att vi också känner oss mer starka och självsäkra.

Med ett större självförtroende så kan vi också agera och ta oss an utmaningar, som vid en anställningsintervju eller en löneförhandling, med större trygghet. Det ger oss större framgång i dessa situationer.

Det hävdar i alla fall Amy Cuddy, som anser sig ha funnit bevis för det här i sin forskning, som hon presenterar här.

Hon menar också att om man övar tillräckligt på dessa ”power poses” så förändrar det ens självbild så mycket att man till sist blir den självsäkra person som man fejkar.

Söka jobb

Kravet: Jobba på distans – annars får det vara

Tjänstemän tackar nej till jobb om distansarbete inte är möjligt. Mest sugna på att arbeta hemifrån är äldre och stockholmare.
David Österberg Publicerad 11 december 2023, kl 15:29
En man som jobbar hemifrån vid sin dator
Medelålders stockholmare är den grupp som helst sitter hemma och jobbar, enligt undersökningen. Foto: Shutterstock

Efter pandemin distansarbetar vi som aldrig förr. Möjligheten att arbeta hemifrån är också viktig för tjänstemän som letar nytt jobb. 4 av 10 skulle tacka nej till ett arbete som inte tillåter distansjobb, enligt en rapport från forskningsinstitutet Ratio.

Äldre vill jobba på distans

Mest negativa till ständigt kontorsarbete är äldre. I åldersgruppen 36-64 år svarar 52 procent att de ”troligtvis inte” eller ”absolut inte” kan tänka sig att jobba på en arbetsplats som inte erbjuder distansarbete.

– Det här är viktigt för arbetsgivare att känna till. Om en person har två jobb att välja mellan och det ena inte erbjuder distansarbete, finns en risk att personen tackar nej till det, sa rapportförfattaren Jonas Grafström på ett seminarium där studien presenterades.

Vill byta jobb för att få arbeta på distans

Yngre är betydligt positivare till att enbart jobba från kontoret. Inom åldersgruppen 18-25 år svarar 77 procent att de absolut eller troligen skulle arbeta på ett kontor utan distansjobb. 19 procent svarar att de inte skulle göra det.

Flera andra undersökningar har kommit till liknande slutsatser. Enligt en rapport från it-företaget Global connect skulle 30 procent av svenskarna välja bort ett jobb där man måste vara på kontoret alla dagar. 44 procent svarade att de hade funderat på att byta jobb för att kunna jobba hemifrån mer.

I en undersökning från företaget Owl lab svarar 42 procent att de skulle söka nytt jobb om de blev tvungna att återvända till kontoret på heltid.

Äldre jobbar mest på distans

Viljan att jobba hemifrån skiljer sig stort mellan åldersgrupper och mellan olika delar av Sverige. Äldre och stockholmare jobbar mest på distans.

 

Distansarbete i olika åldrar, dagar/vecka

18-25    26-35     36-49      49-64

1,2          1,7           1,9           2,0

 

Distansarbete i olika regioner, dagar/vecka

Stockholm                         2,1

Malmö                               1,9

Östra mellansverige        1,9

Norra mellansverige        1,9

Göteborg                           1,8

Sydsverige                         1,6

Västsverige                        1,4

Småland                            1,4

Norra Sverige                    1,4