Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Fem företag åtalas för gruvolycka

Totalt 15 miljoner kronor i böter för fem olika företag. Det yrkar åklagaren nu på när åtal väcks efter dödsolyckan i LKAB:s gruva i Malmberget 2010, där far och son störtade 140 meter efter att en vajer släppt till den hisskorg de båda befann sig i.
Sandra Lund Publicerad 17 juni 2014, kl 14:08
Carl-Johan Utsi/TT
Säkerheten brast i flera led när en pappa och hans son störtade med en hiss i LKAB:s gruva i Malmberget. Carl-Johan Utsi/TT

Utöver LKAB åtalas också fyra olika underentreprenörer till gruvjätten:  NCC, JUC Värmeteknik, ConMine och Kurt Andersson Grävmaskin AB. Åtalet gäller arbetsmiljöbrott vållande till annans död, och åklagaren Stig Andersson vid åklagarkammaren i Östersund yrkar på tre miljoner kronor per företag. Ett rekordbelopp när det gäller arbetsmiljöbrott.

Det var för fyra år sedan som olyckan för en 52-årig man och hans 21-årige son inträffade. De var båda anställda av JUC Värmeteknik som i sin tur hyrt ut dem till ConMine för arbete med den nya huvudnivån i LKAB:s gruva i Malmberget. Ett arbete som i sin tur NCC var huvudentreprenör för.  Under arbetet med att inspektera ett schakt befann de sig båda i en hisskorg som hölls upp av en mobilkran. Plötsligt lossnade vajern som hisskorgen var fäst i. De båda männen störtade 140 meter till botten av schaktet och avled.

Enligt åtalet har arbetsmiljön brustit på flera håll. Hisskorgen och kranen var inte tillverkade för att lyfta personer. Och där kommer Kurt Andersson Grävmaskin AB in i bilden, då det var företaget som hyrde ut mobilkranen. Samordningen mellan de olika företagen var otillräcklig. Riskbedömning saknades. Bland annat.

Att det tagit lång tid från själva olyckan till att åtal väckts JO-anmäldes tidigare i år av mamman till den 21-årige mannen och före detta frun till hans pappa. Enligt åklagarkammaren har det främst berott på överbelastning och en komplicerad utredning som sträckte sig över lång tid, och med många olika företag inblandade.

Ingen individ står åtalad, då det enligt åklagaren inte går att hitta och bevisa att en eller flera enskilda burit ansvar för det som hände. Utan i stället att det brustit i flera led i flera olika bolag.

Arbetsmiljö

Civilsamhället: En av tre förväntas jobba helg och kväll

Fattigdom, svält och krig tar inga pauser. Men det måste anställda inom ideella organisationer och föreningar göra ibland. En utmaning för de fackklubbar som försöker styra upp engagemanget.
Lina Björk Publicerad 27 mars 2024, kl 06:03
När engagemang blir övertid. Anställda inom civilsamhället ser sitt jobb som meningsfullt och har ett stort engagemang. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen är slut.
Foto: Shutterstock

De jobbar med katastrofer, olyckor och kriser. Unionen har 22 000 anställda inom civilsamhället. Många hittar sina drömjobb i organisationer som jobbar för demokrati och gemenskap. Men engagemanget har en baksida. Anställda som förväntas jobba kvällar och helger, många gånger gratis. Och en fritid som flyter ihop med arbetstiden. 

Shade Jalali
Foto: Camilla Svensk

– Det som utmärker anställda inom civilsamhället är engagemanget, de ser sitt jobb som meningsfullt. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen tar slut. Man brinner för sina frågor, säger Shadé Jalali, utredare på Unionen, som skrivit en rapport om civilsamhället som arbetsplats. 

I den svarar hälften av de tillfrågade att de arbetar mer än sin avtalade arbetstid varje månad. En av tre förväntades dessutom jobba kväller och helger. Lika många har svårt att få tid för återhämtning. 

– Det skiljer sig lite beroende på organisationens storlek, ju större desto proffsigare. På mindre föreningar blir gråzonerna tydligare kring förväntningar att ställa upp utanför arbetstid. 

 

Ledarskap en utmaning 

Lönerna inom civilsamhället är generellt lägre än för andra tjänstemän inom privat sektor. En utmaning här är förväntningarna från allmänheten – tjänstemän med höga löner sticker i ögonen på bidragsgivare som vill se sina gåvor gå till andra saker än organisationens anställda. Samtidigt kan föreningar inte fungera utan anställda tjänstemän som arbetar med föreningens frågor. 

– Här handlar det om transparens, att visa hur pengar används och till vilka saker. Jobbet kanske är ett kall, men det måste också vara ett konkurrensmässigt jobb, som lockar de mest kompetenta medarbetarna, säger Shadé Jalali.

Efter stress och arbetsbelastning uppges chef och ledarskapsfrågor vara den största arbetsmiljöutmaningen i Unionens rapport. Det har flera orsaker. Var femte person i rapporten uppgav att deras närmaste chef var en förtroendevald. Alltså en person som många gånger väljs in i organisationen på grund av sitt engagemang i föreningens frågor, snarare än viljan att arbetsleda kanslipersonalen. Det skapar chefer som inte har koll på arbetsmiljölagstiftning eller arbetsrätt. 

– Ofta brinner cheferna lika mycket för jobbet som de anställda och då är det svårare att dra gränser. 

 

Oro för framtiden bland anställda

Unionen efterfrågar en professionalisering av sektorn, där det alltid finns anställningsavtal, att man följer arbetsrätten och arbetstidslagen. Att det finns en tydlig skiljelinje mellan betalt och ideellt arbete på alla arbetsplatser samt att de arbetsgivare som tar emot statliga medel för anställningar, som exempelvis lönebidrag, ska ha kollektivavtal. 

I årets rapport ställde Unionen en fråga om ekonomi och möjligheten att utföra de projekt man vill. I en politisk tid där mindre offentliga medel ges till civilsamhället blir fler organisationer beroende av enskilda bidragsgivare. Det har skapat en oro bland anställda. 

– Det har skett stora förändringar på kort tid och många anställda är oroliga över framtiden. Många organisationer vet inte om de kommer att finnas kvar om några år.