Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Fick barn – förlorade chefstjänst

Andra arbetsuppgifter och försämrade anställningsvillkor. Det var vad som väntade en regionchef när hon kom tillbaka efter sin föräldraledighet. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren på nära 300 000 kronor.
Ola Rennstam Publicerad 18 april 2017, kl 14:23
Christine Olsson / TT
Christine Olsson / TT

Unionenmedlemmen arbetade som regionchef på ett företag i byggbranschen som utför mättjänster. I början av 2013 blev hon sjukskriven och under sjukskrivningen blev hon gravid och var därefter föräldraledig i drygt två år.

I november 2016 kontaktade den nu 30-åriga kvinnan sin arbetsgivare och berättade att hon tänkte återgå i tjänst strax före jul. Men det blev inget varmt välkomnande. Företagets vd berättade att man genomfört en omfattande omorganisation under medarbetarens frånvaro och att man anställt en ny regionchef som nu skulle bli hennes närmaste chef.

Vd:n gav också beskedet att hon skulle få en likadan servicebil som företagets mättekniker hade och att hon främst skulle arbeta på fältet med olika projekt. Unionen konstaterar att regionchefen tilldelats en renodlad mätteknikertjänst och anser att bolagets åtgärder är att jämställa med en uppsägning eller ett avskedande. Agerandet innebär även ett missgynnande av medlemmen som har haft samband med hennes föräldraledighet.

Dessutom har rekryteringen av ny regionchef inte föregåtts av någon förhandling med Unionen, trots att det är en fråga som förbundet vanligtvis förhandlar om för sina medlemmar.
Unionen stämmer nu arbetsgivaren i Arbetsdomstolen och kräver sammanlagt 290 000 kronor i skadestånd för brott mot las, föräldraledighetslagen och medbestämmandelagen.

Arbetsrätt

Shoppade med företagets kort – fick sparken

Privata inköp med företagskortet och distansarbete från utlandet. Det ledde till att en hög chef på ett företag i energibranschen avskedades. Men enligt Unionen har mannen inte misskött sitt arbete och väljer nu att stämma arbetsgivaren.
Ola Rennstam Publicerad 18 mars 2024, kl 06:00
Till vänster kraftledningar utomhus, till höger en man med ett kreditkort i handen.
Chefen köpte säkerhetsutrustning på företagskortet och lade delar av arbetet utomlands. Det ledde till att han avskedades. Helt felaktigt, menar Unionen och pekar på brister i arbetsgivarens agerande. Foto: Colourbox.

Mannen var anställd som hög chef för ett bolag inom produktion och handel av el. 
Den 23 oktober förra året – samma dag han kom tillbaka till arbetet efter en fyra veckor lång semester – möttes han av beskedet att han blivit avskedad. Orsaken var att chefen, enligt arbetsgivaren, vid sex tillfällen använt företagskortet för privata inköp samt att han inte varit tillräckligt närvarande vid kontoret i Stockholm.

Mannen är utländsk medborgare och arbetade från sitt hemland en vecka varje månad. Ett år och fyra månader före avskedet tilldelades han en varning på grund av bristande närvaro i Stockholm. Vid tidpunkten hade hans pappa diagnosticerats med cancer och genomgick en prövande behandling i hemlandet.

Efter ett samtal med bolagets grundare kom man överens om att vår medlem kunde fortsätta att arbeta från utlandet på samma sätt som tidigare. Efter det samtalet tog arbetsgivaren aldrig upp ämnet igen och mannen tog för givet att allt var i sin ordning, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder mannen.

”Skyldighet att påtala brister”

Unionen anser att avskedandet saknar grund och har nu stämt bolaget i Stockholms tingsrätt. Enligt förbundet har mannens arbete från utlandet inte påverkat verksamheten i Sverige. Avstämningar och möten med teamet i Sverige skedde alltid digitalt och om mannens närvaro efterfrågades var han på plats.

Det är anmärkningsvärt att arbetsgivaren har låtit det gå så lång tid innan man agerat. Om de nu menar att vår medlem har gjort fel så har man en skyldighet att medvetandegöra och påtala detta. Man kan inte sitta still i båten i 1,5 år och plötsligt ta upp omständigheter man känt till så pass länge i en avskedshandling, säger Annika Melin Koeppel.

En arbetsgivare kan inte grunda ett avsked enbart på saker som denne känt till mer än två månader. Enligt Unionen gjordes fem av de sex inköpen med företagskortet längre tillbaka i tiden. Eftersom bolaget bör haft kännedom om inköpen genom sina månadsgranskningar kan köpen inte ligga till grund för avskedet. Annika Melin Koeppel påpekar att det sjätte inköpet gällde säkerhetsutrustning som bolaget uppmanat personalen att införskaffa och ha i sina bilar. Utrustningen lämnades tillbaka i samband med att anställningen upphörde.

− Arbetsgivaren påstår att det är cykelutrustning, men jag har väldigt svårt att förstå hur de kan få ett vattentätt skydd till mobilen och en resehandduk till cykelutrustning, säger hon.

Unionen begär högt skadestånd

Mannen hade en hög inkomst och var dessutom berättigad till bonus, som under 2021 och 2022 uppgick till sammanlagt 197 000 euro. Därför väljer Unionen att yrka på skadestånd till medlemmen som är betydligt högre än det normala. Förbundet kräver drygt 265 000 kronor i skadestånd per månad i utebliven lön och bonus från och med avskedet i höstas. Utöver det begär man 120 000 kronor i allmänt skadestånd.

Företaget är dotterbolag till en internationell koncern och mannens chef var baserad i ett annat europeiskt land. Men att han eventuellt saknade kunskap om svensk lagstiftning är ingen hållbar förklaring till agerandet, menar Unionens jurist.

Bedriver man verksamhet i Sverige har man en skyldighet att sätta sig in i de regler som gäller här. Man kan inte komma undan genom att säga vi kände inte tills svensk lag, säger Annika Melin Koeppel.