Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Fick rätt mot Försäkringskassan om lång väntetid

Närmare ett år. Så lång tid tog det för Försäkringskassan att fatta slutligt beslut om en Unionenmedlem skulle få sjukpenning eller inte. Oacceptabelt, skriver myndigheten om sin egen handläggning som JO-anmäldes.
Johanna Rovira Publicerad 17 december 2020, kl 11:02
Jessica Gow / TT
Försäkringskassan erkänner att handläggningstiden varit för lång. Jessica Gow / TT

Unionenmedlemmen Tilda blev sjuk i feber och hjärtproblem i början av 2019. Hennes läkare konstaterade att sjukdomen var stressrelaterad och berodde på jobbet. Hon sjukskrevs på deltid från mitten av februari.

Stressen blev knappast mindre av att både slutligt besked och pengar från Försäkringskassan uteblev. Trots otaliga telefonsamtal och mejl, både från Tilda och hennes läkare, dröjde det ända till augusti innan Tilda fick ett öre i sjukpenning.

Under hela väntetiden fick hon inget skriftligt beslut som hon kunde överklaga, så Unionens ombudsman Thomas Fahrenholz uppmanade henne att anmäla Försäkringskassan till Justitieombudsmannen, JO.  

– Men jag orkade inte just då. När man är sjukskriven och tvingas hålla på med sådana utdragna ärenden finns ingen energi kvar för att kunna fungera normalt vare sig privat eller i arbetslivet, säger Tilda.

– Jag mådde fruktansvärt dåligt redan innan. Men att inte bli trodd på, att behöva låna pengar för att betala räkningar för första gången i mitt liv, gjorde situationen ännu värre.

När pengarna väl kom visade det sig att summan var fel – hon hade fått pengar för mindre tid än hon varit sjukskriven för. Och bara fram till och med mitten på maj. Först i september fick hon resten av pengarna.

Vid det laget hade Tilda dock sagt upp sig från sitt gamla destruktiva jobb och fått anställning på ett nytt företag. Hon började så småningom må bättre och jobbade heltid från och med november. Men i januari dök det upp ett brev från Försäkringskassan om att man tänkte avslå hennes ansökan om sjukpenning. Eftersom hon inte ansökt om ny ersättning sedan september, gjorde brevet henne både förbluffad och orolig. Hon kände att nu fick det vara nog och JO-anmälde Försäkringskassan.

Läs mer: Sjukskriven ingenjör fick rätt mot Försäkringskassan

Först i februari, nästan ett helt år efter det att hon blev sjukskriven, och när JO redan börjat nysta i ärendet, fattade Försäkringskassan slutligt beslut om Tildas sjukpenning. Myndigheten meddelade henne att hon inte skulle få ersättning för en period hon redan fått ersättning för, men att hon slapp betala tillbaka något.

Försäkringskassan erkänner i sitt svar till JO att handläggningstiden för Tildas ärende, drygt 11 månader innan slutligt beslut fattades, är för lång. Men handläggningen har brustit på flera sätt, tillstår kassan och konstaterar att ”detta är inte acceptabelt”.

Genomgående finns flera perioder av passivitet och omotiverade liggtider”, skriver myndigheten och medger att man inte hanterat ärendet i enlighet med gällande lagstiftning eller interna rutiner när man exempelvis inte har återkopplat till varken Tilda eller hennes läkare.

– När jag läste Försäkringskassans svar kändes det som att vinna på lotteri. Jag blev också uppringd av en områdeschef som bad om ursäkt. Det räckte för mig

– Det är en seger, men det handlar inte om pengar, utan ett erkännande om att ingen ska behöva bli behandlad så som jag har blivit behandlad, säger Tilda.

Tilda heter egentligen något annat.

JO-anmälan

Vem som helst som anser att en myndighet eller tjänsteman på en myndighet behandlat någon felaktigt kan göra en JO-anmälan. Man behöver inte vara berörd personligen av det man anmäler, men anonyma anmälningar utreds normalt inte. Inte heller utreds anmälningar som rör sådant som hände för mer än två år sedan. JO kan inte ändra en dom eller beslut eller pröva frågor om skadestånd.

Sjukförsäkring

Hur mycket orkar en sjuk?

Kan du lägga en timme i månaden på ideellt arbete så kan du jobba. Så resonerade Försäkringskassan och nekade synskadade Maria Wilhelmsson sjukersättning.
Lina Björk Publicerad 8 september 2022, kl 06:10
Maria Wilhelmsson står i sitt kök
Att jobba ideellt en timme i månaden går inte att jämföra med ett jobb, anser Maria Wilhelmsson. Foto: Anna-Lena Lundqvist

Maria Wilhelmson har en grav synskada och ser ungefär sju procent. Det gör att hon har svårt att jobba heltid i sitt jobb som administratör, eftersom koncentrationen framför datorn gör henne väldigt trött. Hon sökte därför sjukersättning för 25 procent.

– Jag har försökt att jobba heltid förut men det går inte. Det finns ingenting kvar av mig när arbetsdagen är slut.

Till en början såg allt ut att gå vägen hos Försäkringskassan. En handläggare ringde upp och ställde kompletterande frågor om jobbet och eventuella bisysslor. Maria Wilhelmson berättade att hon inte hade några bisysslor, men kom sedan på att hon engagerar sig i Synskadades Riksförbund en timme i månaden.

– Jag sitter i en festkommitté som anordnar tre fester om året. Jag har ingen lön för arbetet och det är helt kravlöst. Skulle jag inte må bra så kommer jag helt enkelt inte. Jag kunde inte tänka mig att det skulle påverka min möjlighet att få sjukersättning.

Men det gjorde det. Försäkringskassan likställde engagemanget i Synskadades Riksförbund med jobb. Och bedömningen blev att hennes arbetsförmåga inte var nedsatt.

– Jag blev så ledsen. Det ideella engagemanget ger mig så mycket. Jag blir uppdaterad på vad som händer, får träffa andra synskadade i samma situation och känna mig värdefull utan att det ställs höga krav på mig. För mig är det inte ett jobb.

Svårt att ha hobby och sjukersättning

Maria Wilhelmsson avsade sig uppdraget med festkommittén för att få vardag, jobb och ork att gå ihop. Trots det har hon ännu inte fått godkänt för ersättningen. Ärendet ligger hos Förvaltningsrätten. Hon jobbar i dag 75 procent.

Hon är dock inte ensam om att ha fått sin sjukersättning eller sjukpenning nekad på grund av bisyssla.

Under hösten blev den utredning som regeringen tillsatt för att titta på sjukförsäkringen klar. Där riktade ideella föreningar starkt kritik mot försäkringssystemet då personer med sjukersättning inte vågar engagera sig i fritidsaktiviteter eller ideella uppdrag av rädsla för att få sin ersättning nedsatt eller indragen.

Regelverket kritiseras också för att vara snårigt och inte ge någon klarhet i vad som ska räknas som fritidssyssla och ideellt arbete.

– Jag förstår att det finns begränsningar, det är helt rimligt. Såklart ska man inte kunna jobba i andra verksamheter samtidigt som man får sjukersättning. Men en timme i månaden utan lön och krav, där någonstans måste väl ändå gränsen gå? säger Maria Wilhelmson.

Utredningen föreslår att den som får sjukersättning, alltså det som tidigare kallades förtidspension, ska ha rätt att arbeta ideellt 10 timmar per vecka utan att ersättningen dras in. Något beslut är ännu inte fattat. Frågan bereds i Regeringskansliet.

– Det här är en viktig fråga för väldigt många. Personer med funktionsnedsättningar måste också kunna hålla på med en hobby för att förbättra sitt mående utan att straffas för det. Att få träffa andra människor och känna ett värde kan ju i längden göra en friskare, vilket betyder att man kan komma tillbaka till arbetslivet, säger Maria Wilhelmson.

Om aktiviteten ökar i tid kan den betraktas som arbete

Försäkringskassan ska alltid göra en bedömning utifrån omständigheterna i det enskilda ärendet både när det gäller sjukersättning och sjukpenning.

– Generellt sätt kan man säga att reglerna tolkas hårdare när det gäller sjukersättning, som tidigare hette förtidspension, säger Andreas Pettersson, områdeschef på Försäkringskassan.

– Men viktigt är att titta på individen, eftersom två personer kan ha samma sjukdom men helt olika sjukdomsbild och mående.

Vid både sjukpenning och sjukersättning finns det möjlighet att delta i samhällslivet, till exempel genom att vara aktiv i en förening, eller utföra en hobby. Saker som du skulle gjort utanför din arbetstid i normala fall. Men vid bedömningen av arbetsförmågan ska förmågan att utföra sådana aktiviteter vägas in.

En timme i månaden utan lön och krav, där måste väl ändå gränsen gå?

Terese Östlin är nationell försäkringssamordnare på Försäkringskassan.

– Om du trots din sjukdom kan utföra aktiviteter som får dig att må bra är det positivt, säger hon.

– Till en början kanske det handlar om att passa tider, vara social och träffa andra människor, vilket i längden kan förbättra ditt mående så att du kan komma tillbaka till jobbet. Problemet uppstår om aktiviteten är av sådan art eller omfattning, så att den kan jämställas med arbete.

Gränsfall kan exempelvis vara aktiviteter som påminner om ditt ordinarie jobb, att du börjar tjäna pengar på din hobby eller att du är med i tävlingssammanhang som upptar en större tid av fritidsaktiviteten.

Undviker personer fritidsaktiviteter av rädsla att bli av med sin ersättning?

– De gånger som det blivit fel handlar det nog ofta om att informationen inte nått fram i tid, eller att vi inte haft en diskussion om vad som gäller, säger Andreas Pettersson.

– Sedan finns det fall där man haft sjukersättning under flera år och blivit bättre, börjat ägna sig åt en hobby men inte tänkt på att anmäla det till myndigheterna.

Man ska anmäla till Försäkringskassan om det uppstått någon förändring som skulle kunna påverka rätten till ersättning.

– Om du känner dig osäker på vilka aktiviteter som du kan utföra när du får ersättning från Försäkringskassan kan du alltid prata med din handläggare. I de flesta fall brukar det inte vara något problem, så jag tycker inte att folk ska känna sig oroliga, säger Terese Östlin.

Sjukersättning och sjukpenning

• Om du tillfälligt inte kan arbeta för att du är sjuk kan du ansöka om sjukpenning från Försäkringskassan. Den betalas ut på antingen 25, 50, 75 eller 100 procent.

• Sjukersättning kan du få om du har en sjukdom eller funktionsnedsättning som gör att du aldrig mer kommer att kunna arbeta. Tidigare kallades den för förtidspension och betalas likt sjukpenningen ut på 25,50,75 eller 100 procent.

• Sjukersättningen kan omprövas med några års mellanrum.